1515
Annons

Experter: Inget nytt succéår – så blir bostadsmarknaden 2021

Bostadspriserna fortsätter uppåt – dock inte i samma takt som förra året. Däremot svalnar fritidshusmarknaden av under 2021. Det spår experter som TT talat med kring bostadsutvecklingen.

Varken coronapandemi eller ekonomisk osäkerhet fick bostadsmarknaden på fall under 2020.
Varken coronapandemi eller ekonomisk osäkerhet fick bostadsmarknaden på fall under 2020.Foto:TT

Varken coronapandemi eller ekonomisk osäkerhet fick bostadsmarknaden på fall under 2020. Priserna fortsatte uppåt och i den senaste mätningen från Svensk mäklarstatistik konstaterades en uppgång med sju procent på årsbasis för bostadsrätter och elva procent för villor. Så här tror tre personer med koppling till branschen:

”Trenden kommer att hålla i sig och vi får en fortsatt stabil bostadsmarknad. Sedan tror jag inte att vi får tvåsiffriga uppgångar men jag tror mer på stigande än sjunkande priser under 2021”, säger Jens Magnusson, privatekonom hos SEB.

Liza Nyberg, vd för Svensk fastighetsförmedling:
”Vi har ju sett en exceptionell prisökning under 2020. Även om vi får vaccin och går tillbaka till arbetsplatserna så blir synen annorlunda. Det är inte givet att man ska vara på arbetet 8-5 varje dag och jag är rätt övertygad om en prisuppgång nästa år men kanske snarare fyra-fem procent uppåt.”

Hans Flink, försäljnings- och affärsutvecklingschef hos Svensk mäklarstatistik:
”Jag tror vi kommer inte se en sådan uppgång som i år. Det kommer ändå bli en mättnad, det är inte rimligt då vi nästan inte kommer ha någon löneuppgång. Vi kan inte ha dyrare och dyrare omkostnader när man inte har högre intäkter.”

Vad skulle få priserna att backa? 

Jens Magnusson:
”Naturligtvis om räntorna skulle stiga, vilket vi vi bedömer som osannolikt. En lite mer konkret risk är när man nu kommer rulla tillbaka ekonomiska stödprogram om vaccinet får kraft och stoppar pandemin. Samtidigt vet vi inte, saker kan hända med vaccindistribution eller om mutering av viruset gör att det kommer tillbaka så det finns medicinska frågetecken. Orkar då bostadsmarknaden stå emot ytterligare en omgång?”

Liza Nyberg:
”Vi vet att vi kommer ha en låg ränta men vad vi inte vet är hur hårt arbetslösheten kommer att slå på ekonomin. Det är klart, får vi en hög arbetslöshet då är jag tveksam till en prisuppgång.”

Hans Flink:
”Det som skulle tala för en inbromsning är en högre arbetslöshet. En räntehöjning med 25 punkter från Riksbanken är ingenting som påverkar priserna jämfört med en massarbetslöshet, det är något man ska hålla ögonen på.”

Villor och fritidshus har sett en pandemieffekt. Hur blir det nu om man får bukt med pandemin? 

Jens Magnusson:
”Det finns olika uppfattningar men jag är inte på den linjen som tror på en ny grön våg och att vi i stora skaror börja flytta ut till landet när man kan jobba hemifrån. Även om det är många som upptäckt fördelar med att jobba hemma har många också sett nackdelarna. När det gäller fritidshustrenden kommer den nog mattas av lite grann.”

Liza Nyberg:
”Jag är framför allt osäker hur fritidshusmarknaden utvecklar sig. Även om ”flygskam” finns kvar så längtar många efter nya miljöer. Kan vi börja resa igen kommer det att prioriteras och det får konsekvenser. Det var det uteblivna resandet som bidrog till utvecklingen på fritidshusmarknaden.”

Hans Flink:
”Många företag kommer fortsätta erbjuda möjligheter att jobba hemifrån. Det betyder att restid inte blir ett lika stort problem, man kommer kunna tänka sig flytta till förort. Det kommer vara fortsatt populärt med större yta. Det kommer vara en liten ”mini-gröna vågen””.

Bankers möjlighet att ge undantag från amorteringskrav gäller till och med augusti 2021. Kommer amorteringskravet tillbaka eller förlängs undantaget? 

Jens Magnusson:
”Jag tror att det kommer tillbaka. Bopriserna har fortsatt stiga och därmed har hushållens skulder ökat. Allt detta får Finansinspektionen och politiker att vilja se att man kommer tillbaka till ett fungerande amorteringskrav. Sedan ska man inte överdriva effekten. Den stora majoriteten har fortsatt amortera.”

Liza Nyberg:
”Jag tror att det kommer tillbaka om vi ser att arbetslösheten sjunker och hjulen börjar rulla igen. Sedan är min egen förhoppning en ändring när det gäller lånetaket när det gäller egen kontantinsats. Det hindrar många från att komma in på bostadsmarknaden.”

Hans Flink:
”Får alla vaccination före midsommar som sagt kommer det definitivt att införas igen. Kommer man dock inte få bukt på viruset med ett vaccin kommer de ju vara kloka att förlänga det men det är ju sagt att det ska vara temporärt och det utgår nog de flesta med.”

Allting talar för en fortsatt platt räntekurva under lång tid framöver. Hur ska man tänka kring att binda räntan kontra rörligt gällande sitt bostadslån? 

Jens Magnusson:
”Det finns några grupper som inte ska ha bunden ränta, det är dom som vet att man ska flytta i närtid även om det oftast går bra att ta med sig sina lån. Sedan finns det dem som alltid ska ha bunden ränta, de som har små marginaler och inte tål svängningar. För den stora gruppen mittemellan är det en smaksak, man kan chansa lite grann om, man har marginalerna och luta sig mot att det historiskt varit billigare med rörlig ränta. Å andra sidan är de bundna räntorna nu lika låga eller i flera fall lägre än de rörliga.”

Liza Nyberg:
”Man ska gå till den psykologiska faktorn. Vi är alla olika människor och vissa tycker bättre än andra om att ha en försäkring att det här är räntenivån som gäller. Sedan är frågan, hur stora marginaler har jag i min ekonomi? Ska jag binda så är det för att jag sover bättre på nätterna.”

Hans Flink:
”Känner man minsta oro för sin ekonomi så är det kanske smartare att binda på tre eller fem år om det är som nu, nästan samma procentsats som rörlig ränta. Din egen plånbok måste tala.”

Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Avslag för vindkraftpark till havs utanför Gävle

Mark- och miljödomstolen i Östersund har gett avslag för planerna på en vindkraftpark till havs utanför Gävle.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Anledningen till att Svea Vind Offshores ansökan avvisas är att sökanden inte uppfyllt miljöbalkens krav på samråd med den som kan bli särskilt berörd av verksamheten, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Vindkraftparken Utposten 2 skulle byggas 15 kilometer från fastlandet till havs öster om Axmar Bruk. Konkurrenten WPD, som redan har tillstånd i vattnen med sitt projekt Storgrundet, framförde synpunkter på detta under domstolsförhandlingarna i Gävle i augusti, skriver Gävle Dagblad.

”Det finns en formell brist i och med att man inte samrått med konkurrenten som redan har tillstånd i närheten. Man borde ha samrått med ett så kallat avgränsningssamråd, men det gjorde man inte”, säger Lars-Göran Bennmarker, chefsrådman på mark- och miljödomstolen som ledde förhandlingarna, till GD.

Mark- och miljödomstolen ger WPD rätt i sin dom och då man inte godkänt miljökonsekvensbeskrivningen har domstolen inte tagit ställning till ansökans innehåll avseende antal vindkraftverk, höjd på vindkraftverken, villkor för tillståndet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera