1515
Annons

Experten tipsar: Så ska du tänka kring nyårslöftet – ”ta någon detalj i taget”

Vid årsskiftet avger många svenskar nyårslöften om mer motion, viktnedgång och att i allmänhet må bättre. I den kommande boken ”Hälsosegrar” delar en experttrio med sig av sina bästa råd kring mat, träning och återhämtning.

Foto:Pressbild, Johan Jeppsson/TT, Nora Lorek/TT

Ett gott immunförsvar har nog aldrig varit lika högt skattat som under den pandemi som plågat världen i snart två år. Att covid-sjuka med god allmänhälsa klarat av sjukdomen bättre än andra har varit en bister påminnelse om vad alla redan vet men emellanåt prioriterar ned – att motion gör gott.

Många svenskar ser det stundande årsskiftet som ett tillfälle att avge nyårslöften om att ta tag i just detta. Men vad innebär en god hälsa egentligen? 

I januari släpps ”Hälsosegrar”, en bok skriven av en trio experter som presenterar den senaste forskningen på området och hur det kan appliceras i vardagen.

”När man pratar om hälsa är det lätt att prata om frånvaron av sjukdom. Men det finns faktiskt goda möjligheter att med underliggande sjukdom leva ett gott liv, och vi kan må uselt utan att vara sjuka”, säger Linda Bakkman.

Hon är en av de tre författarna och dessutom doktor i medicinsk vetenskap, näringsfysiolog och mångåriga kostrådgivare till Sveriges olympiska kommitté.

Linda Bakkman är en av författarna till den nya boken ”Hälsosegrar”, som släpps i januari.
Linda Bakkman är en av författarna till den nya boken ”Hälsosegrar”, som släpps i januari.Foto:Pressbild, Lina Eidenberg Adamo

God hälsa handlar om helheten där summan av delarna tillsammans blir mer än delarna var för sig, menar Linda Bakkman.

Den andra experten i trion är Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Inom hans område är uppmaningen att den motionären som på nytt tar tag i träningen inte behöver ta sikte på de mest extrema målen, utan börja med små steg.

Medförfattare till ”Hälsosegrar” är också Sissela Nutley, som disputerat inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon är i dag knuten till Karolinska institutet.

Nutley tar upp betydelsen av återhämtning och de kognitiva utmaningarna där stress och press i arbetslivet och på sociala medier kan ha en påtagligt negativ effekt på hälsan.

I cirkeldiagrammet över den mentala tallriksmodellen, som man refererar till i avsnittet om återhämtning, finns förutom motion, sömn och relationer också hjärnvila utan exponering för nya intryck.

”Att ligga i soffan kanske är precis vad man behöver ibland”, säger Linda Bakkman som framhåller vikten av att råden måste anpassas till mottagaren.

Många högaktiva och hälsomedvetna motionärer följer kostråd som riktas till mindre aktiva och därmed glömmer bort en viktig komponent i all diskussion om hälsa – att individuella anpassningar måste göras.

Men hur ska runt två miljoner svenskar som enligt Sifo formulerar nyårslöften ta sig an sina motionsplaner?

Experttrion hänvisar till flera olika studier som visar att alla som lyckas med varaktiga förändringar av sitt beteende går igenom olika faser. Förnekelse av problemet är den allra första.

I begrundande- samt förberedelsefasen erkänns bristen på motion och där börjar också planer formuleras om man ska ta sig an ett genomförande. 

”En sak man kan fundera över är varför det blir fel och vad man göra för att sänka trösklarna till att istället göra rätt. Om man varje eftermiddag hämtar en bulle i frysen, då kanske man inte ska ha bullar i frysen. Du ska göra det lätt att göra rätt och svårare att göra fel. Köp inte hem mat som du inte tycker att du ska äta och fundera över vad behovet av bullen egentligen står för – kan du tillgodose det behovet med något annat”, säger Linda Bakkman.

Eftersom en stor livsstilsomläggning oftast är svår att hålla i över en längre tid – det som experterna lite omständligt kallar för vidmakthållandestadiet – är uppmaningen att röra sig stadigt framåt genom att göra smärre justeringar i vardagen. 

”Ta någon detalj i taget. Den detaljen får gärna utgå från vardagen – kanske handlar det om hur du tar dig till jobbet. Kan man lägga in rörelse då – att cykla dit, eller i varje fall en del av den sträckan”, säger Linda Bakkman.

Av samma skäl ska man inte stressas att ständigt förbättra sin hälsa – vilket för den nyblivna vardagsmotionären kan ge visst andrum.

”Det är inte att avstå tårtbiten när man fyller år som spelar roll utan att man inte äter bullar vid fikastunden varje dag. Det är där de stora hälsovinsterna skapas.”


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?