1515
Annons

Experten: Så sparar du el – utan att snåla på lyset

Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Foto:Fredrik Sandberg / TT

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

”December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt”, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

”60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel”.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

”Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur”.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

”Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer”.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

”Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån”.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då ”eldar för kråkorna”.

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

”Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat”.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

”Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning”.

· Fulla maskiner

”Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen”.

· Täta fönster och dörrar

”Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år”.

· Köksfläkten

”En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden”.

· Värmesystem

”Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så”.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

”Förr sade man ”släck lyset!”. Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar”, säger Lars Ejeklint.


Risk att Klarnas värde kollapsar – farligt läge för Siemiatkowski

En sjunkande värdering i kombination med ett stort kapitalbehov har blivit en giftig cocktail för förlusttyngda bolag som Klarna. I rådande läge blir det en tuff utmaning för vd Sebastian Siemiatkowski att ta in pengar till en värdering på 300 miljarder kronor.

Frågan är om det nyligen aviserade sparpaketet där 10 procent av personalstyrkan, cirka 700 personer, måste lämna Klarna räcker för att lugna investerarna.

Sebastian Siemiatkowski.
Sebastian Siemiatkowski.Foto:Jack Mikrut

Vi kan bli lönsamma om vi vill, men vi prioriterar tillväxt. Det är ett budskap som många bolag har levererat de senaste åren. 

Efter värderingsslakten i techsektorn i allmänhet, och olönsamma bolag i synnerhet, vill investerarna nu se bevis på detta. För många bolag kommer det att bli svårt. Att göra en helomvändning mot lönsamhet kräver en annan företagskultur jämfört med en ”gasen i botten-filosofi”, och i flera fall lär det krävas såväl ledningsförändringar som personaluppsägningar. 

Ett av de mest intressanta bolagen att följa på detta tema är Klarna. Efter en makalös expansion nådde betaljätten en värdering på hela 390 miljarder kronor i fjol – högre än svenska storbanker som bedrivit verksamhet i hundratals år och i nivå med jätten Nordea.

Men tillväxten har kommit till ett högt pris. Som Di skrev i tisdags hade Klarna under perioden 2019–2021 kostnader – inklusive kreditförluster – på totalt 40,2 miljarder kronor men intäkter på endast 31,1 miljarder kronor. 

Det var dessutom år med bra ekonomiska förhållanden i världen. När Klarna nu enligt uppgift är ute och äskar pengar igen ser världen och bolagsvärderingarna helt annorlunda ut. 

Enligt medieuppgifter väntas värderingen sjunka med nära en tredjedel till cirka 300 miljarder i den nya rundan, där Klarna väntas ta in runt 10 miljarder kronor.

Om det stannar på 300 miljarder kronor får man dock se det som ett styrketecken från Klarna. Givet bolagets ekonomiska situation och hur konkurrenterna går skulle det lika gärna kunna bli 200 miljarder.

Den rutinerade investeraren Tommy Jacobson uppgav i Di TV i veckan att han anser att det är omöjligt att räkna på ett bolag som Klarna där förlusterna fortsätter öka. 

”Om det är värt 100 eller 400 miljarder har jag ingen aning om”, sa han. 

En av Klarnas största konkurrenter på den amerikanska marknaden, Affirm, har exempelvis rasat med 79 procent på New York-börsen i år. Betalbolaget Block (tidigare Square), som i fjol köpte Klarna-konkurrenten Afterpay för 250 miljarder kronor, har i sin tur tappat 54 procent och Paypal är ner 58 procent i år.

Klarna måste nu övertyga investerarna om att affärsmodellen fungerar i tuffare tider och att det finns en tydlig väg mot minskade förluster och i förlängningen lönsamhet. För Klarna är det här extra viktigt då det inte är vilket techbolag som helst – utan en bank med allt vad det bör medföra i form av regleringar och kapitalkrav. 

Det första kvartalet gav inte någon fingervisning om ett trendskifte. Både kreditförlusterna och de administrativa kostnaderna ökade betydligt mer än intäkterna och förlusten blev nästan 2,6 miljarder kronor. Samtidigt landade kassaflödet på minus 7,3 miljarder. 

Frågan är om det nyligen aviserade sparpaketet där 10 procent av personalstyrkan, cirka 700 personer, måste lämna Klarna räcker för att lugna investerarna. 

Att ta in pengar i detta läge är en helt ny utmaning för Klarnas ledning som hittills jobbat i stark medvind där framgångsrika kapitalrundor avlöst varandra till en ständigt högre värdering. 

Entusiasmen har i år ersatts av cynism där marknaden vet priset på allt och värdet på ingenting, för att parafrasera författaren Oscar Wilde. 

Det blir därför en tuff utmaning för vd Sebastian Siemiatkowski att övertyga investerare att stoppa in nya pengar till en värdering kring 300 miljarder kronor – samtidigt som det lär finnas en oro att det kan behövas fler kapitalrundor framöver till ännu lägre värderingar. 

Fortsättningen på 2022 kommer att bli avgörande i historien om Klarna. 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?