Annons

Experten: Så använder vi kontoren efter pandemin

Fler än två miljoner svenskar gick i fjol till sina jobb på kontoret. I dag jobbar den absoluta merparten av dessa hemma. 

Glest i kontorslandskapen. Många som nu jobbat hemma i flera månader kommer i olika grad att fortsätta med det även när pandemin är över.
Glest i kontorslandskapen. Många som nu jobbat hemma i flera månader kommer i olika grad att fortsätta med det även när pandemin är över.

Att arbeta på distans är dock inget nytt utan en trend som har varit mer eller mindre i ropet de senaste decennierna i takt med den digitala utvecklingen. Men med coronakrisen får nu distansarbetet sitt definitiva genombrott. 

För många av alla som nu jobbat hemma i flera månader kommer att fortsätta med det även när pandemin är över, om inte på heltid så åtminstone i betydligt högre utsträckning än tidigare.

Det finns en rad bolag som redan för länge sedan anammat distansarbete till fullo. Amerikanska Automattic som ligger bakom verktyget Wordpress som driver en tredjedel av världens webbsidor, jobbar helt distribuerat, det vill säga har inga fysiska kontor. Svenskgrundade it-bolaget Lookback, har visserligen ett litet försäljningskontor i Silicon Valley i dag, men arbetar annars helt och hållet med medarbetare på distans.

Under våren har dessutom allt fler börjat följa efter. Nationwide, ett av USA:s största försäkringsbolag beslutade nyligen att man på fem av bolagets nio orter runt om i USA går över till att all personal permanent jobbar hemifrån och att bolaget därmed helt lämnar sina kontorsbyggnader. Och Twitters vd Jack Dorsey meddelade nyligen alla it-bolagets anställda att de kan fortsätta jobba hemifrån för all framtid, om de vill.

En färsk studie från investmentbanken JP Morgan visar också att 79 procent av de tillfrågade hade fått en mer positiv inställning till att arbeta hemma efter vårens erfarenheter av detta.

En annan studie från Deutsche Bank visar att hälften av alla tillfrågade som jobbar hemma under pandemin räknar med att också fortsätta göra så minst en dag i veckan även när allt återgår till det normala igen.

Hela 74 procent av företagen som analysföretag Gartner frågade redan i april i år svarade att de räknar med att en del av dess personal kommer att arbeta permanent på distans i framtiden.

Svenska kontorsarbetare var redan innan coronakrisen de som i en internationell jämförelse jobbade hemifrån i störst utsträckning. Med den högsta andelen kontorsarbetare i relation till en likaså hög urbaniseringsgrad i landet bedöms också Sverige höra till dem som kommer att öka den andelen mest, enligt en färsk analys från storbanken HSBC.

Med ökad andel distansarbete kan därmed också finansiellt pressade företag i coronakrisens och lågkonjunkturens spår reducera sina hyreskostnader, vilket många föredra framför den andra huvudsakliga lösningen att skära kostnader, nämligen att göra sig av med personal. 

Samtidigt finns den motsatta trenden som kan komma att ta ut eventuella lokalbesparingar, åtminstone på kort sikt, nämligen att dagens kontor med öppna landskap kan behöva glesas ut och små konferensrum byggas om och ut för att minska smittspridningen.

Det finns också miljövinster att kamma hem med nya arbetssätt. Nyttjandegraden för dagens kontorslokaler är inte mer än 10 procent enligt en uppskattning från Sveriges största fastighetsbolag, Vasakronan. Så det finns enorma resursbesparingar att göra på morgondagens arbetsplats.

Vi kommer säkert också få se mer av decentraliserade kontor, som inte nödvändigtvis behöver ligga i de större städernas citykärnor utan snarare utanför. Antingen i företagens egen regi eller i form av så kallade coworking spaces. 

Kontoren som blir kvar kommer naturligtvis också att förändras. På kort sikt som sagt genom en rad åtgärder med ökad distansering för att minska smittspridning. Och säkert digitala kliv som ökad användning av röststyrning a la Amazon Alexa och Google Home som får mer av genombrott även på våra arbetsplatser.

När vi ändå beger oss in till framtidens kontor så blir det inte i första hand för att sitta vid våra skrivbord.

”Det kommer bli tydligare att kontoret är en mötesplats. Det är där vi ska träffa människor och det är där vi samarbetar och har kreativa möten”, menar Lena Lid Falkman, ledarskapsforskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Lena Lid Falkman.
Lena Lid Falkman.

”Det finns redan tecken på att vi åter kommer att ändra hur vi använder kontoren. Microsoft och Vasakronan flyttar nu från sina numer mycket kända aktivitetsbaserade kontor till betydligt mindre lokaler där fokus ligger på ytor som är till för att möta andra människor, och bägge företagen gör det tillsammans med andra i form av coworking”, säger hon

Det kommer dock att dröja innan trenden med aktivitetsbaserade kontor klingar av helt, tror Lena Lid Falkman.

”Faktum är att aktivitetsbaserade kontor också är bättre ur hälsosynpunkt än att ha en fast plats i ett öppet landskap, det visar en rad studier. Både ur stress- och smittskyddssynpunkt.”

När våra hem nu blivit allt mer av kontor kommer också våra kontor bli allt mer som våra hem, som våra vardagsrum. Trivsel och mysighet blir en lika viktig konkurrensfördel för företagen och kontoren som det blivit för hotellen menar Erik Nissen Johanssen, grundare av arkitekt- och designbyrån Stylt.

Erik Nissen Johanssen.
Erik Nissen Johanssen.

”En tredjedel av din tid ska du tillbringa på din arbetsplats så för allt fler betyder det allt mer var den ligger, attityden där, hur den känns. Företagen inser mer och mer att det är en konkurrens om talanger och då måste man få folk att trivas helt enkelt. Men också att befolka kontoren med sitt varumärke, vad det är företaget vill stå för.” 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?