1515

Experten om Putins storseger: ”Politisk teater”

President Vladimir Putin vann som väntat en storseger i den senaste veckans omröstning om ändrad rysk grundlag. Därmed får han möjlighet att sitta kvar till 2036.

”Ryssarna har tvingats välja mellan allt eller inget”, säger Rysslandsforskaren Gudrun Persson. 

Foto:Alexei Druzhinin
Foto:Alexander Zemlianichenko

Hela 78 procent av ryssarna röstade för ändringarna, och valdeltagandet var 65 procent, enligt landets valkommission CEC. Bara i en glesbefolkad autonom region vid Norra ishavet sa väljarna nej.

”Slutsatsen är att Vladimir Putin inte kommer att ge upp något av sin autokratiskliknande makt. Kreml kommer att använda valresultatet som en demonstration av brett folkligt stöd för hans styre”, säger Igor Torbakov, senior forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstuder i Uppsala.

Han ser mer långsiktiga planer.

”Ändringarna verkar ha gjorts för att säkra att Putinism överlever Putin.”

Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, anser att väljarnas ja var väntat.

”Det kunde knappast bli något annat. Hela kampanjen inför omröstningen har varit inriktad på presidentvalet för Vladimir Putin. Det har varit politisk teater.”

Genom ändringarna nollställs Vladimir Putins tidigare mandatperioder, och han kan sitta kvar efter 2024.

”Den maktdelning som fanns i 1993 års konstitution finns inte längre ens på papperet. All makt koncentreras till presidentämbetet. Vladimir Putin har också öppnat för att ställa upp igen”, säger Gudrun Persson.

I det antagna förslaget ingick även höjda pensioner och skärpta krav på minimilön. Totalt ingick 14 olika förslag i en lag på 50 sidor. Inför valet lovade Vladimir Putin dessutom kontantbetalningar till familjer och arbetslösa. 

”Det har varit ett paket. Ryssarna har tvingats välja mellan allt eller inget. Vem säger nej till indexering av pensioner eller minimilön? Det innebär att man får svälja allt det andra, som man kanske inte har hunnit sätta sig in i, eller inte tycker om”, säger Gudrun Persson.

Hon säger att det har varit stor brådska för att ändra grundlagen så att det skulle komma i samband med ett stort 75-årsfirande av segern över Nazi-Tyskland i juni.

”Sedan kom det sänkta oljepriset och pandemin mellan. Hela festen kom av sig.”

Ryssland har rapporterat drygt 665.000 coronasmittade och nära 9.700 dödsfall.

Hur har oljepriset och pandemin påverkat ryssarna?

”Det flesta ryska hushåll har inga reserver. Förlorar man arbetet blir det ett pyrt lägre. I andra länder slöt opinionen upp bakom sittande regering i början av coronakrisen. Vladimir Putin fick aldrig någon coronaskjuts”, säger Gudrun Persson.

Presidentens popularitet har sjunkit till 60 procent, hans lägsta siffra på flera år, enligt det oberoende opinionsinstitutet Levada i Moskva.

För en vecka sedan sänkte Internationella valutafonden, IMF, sin BNP-prognos för Ryssland ytterligare. Nu räknar IMF med att den ryska ekonomin krymper med 6,6 procent i år. Det är den största nedgången sedan finanskrisen 2009. I april var prognosen -5,5 procent. 

Den officiella arbetslösheten har gått upp från 4,7 procent i mars till 6,1 procent i maj.

I måndags beslutade EU-länderna formellt att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland till den 31 januari 2021. Sanktionerna infördes för sex år sedan på grund av Rysslands destabilisering av Ukraina och annekteringen av Krimhalvön.

Bland annat begränsas ryska bankers tillgång till banksystemet inom EU fortsatt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?