ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Infrastruktur

Experten om hotet mot infrastrukturen: ”Klart det finns en risk”

  • Leif Nixon, it-säkerhetsanalytiker.

Upprustningen i det svenska försvaret för dataintrång – inte minst för att skydda samhällsviktiga infrastrukturer – fortsätter. Men än finns det mycket att kvar göra, enligt it-säkerhetsanalytikern. 

Tre av fyra bolag har råkat ut för intrång det senaste året och kostnaderna för återhämtning efter en attack har under samma period trefaldigats, enligt NTT Securities riskrapport för 2019, som Di har skrivit om tidigare. 

Större, mer omfattande cyberattacker, har genomförts vid flera tillfällen tidigare, bland annat i Ukraina 2015 och 2016 där elnätet slogs ut i flera regioner. Sverige drabbades av ett omfattande cyberangrepp 2017, enligt MSB. 

Att motverka möjligheten att kunna stänga ned elsystem med hjälp av dataintrång har varit centralt i den säkerhetspolitiska utvecklingen och i it-området den senaste tiden, men enligt Leif Nixon, it-säkerhetsanalytiker, finns det mycket kvar att göra. 

”Man har börjat se det här som ett eget vapenslag, att kunna angripa motståndarens infrastruktur, både el och annat, via dataintrång, utan att behöva ta till fysiska vapen”, säger Leif Nixon, som bland annat jobbar med incidenthantering och rådgivning inom it-säkerhet till olika myndigheter. 

”Jag kan inte säga att det kommer att hända i Sverige, men risken för att det gör det finns definitivt där och risken är så pass stor att man måste ta den i beaktande, att det är något som man faktiskt måste vara bekymrad för. Det är ungefär som att vi inte tror att det kommer ske ett väpnat angrepp mot Sverige, men vi måste ändå vara förberedda och det kan inte uteslutas”, Leif Nixon. 

Inom infrastruktur är det framför några områden som är mest utsatt i Sverige – ett av dem är elnäten, enligt Leif Nixon. Sverige har ett ”ganska komplicerat landskap” på elförsörjningsområdet eftersom det är väldigt många aktörer inblandade, stor och små nätägare och energiproducenter. 

”Det finns hundratals energiproducenter som är inkopplade till det svenska elsystemet, och med vilt varierande säkerhetsmognad”, säger han. 

Även telekom är utsatt – som är grunden till väldigt mycket av annan infrastruktur och de är ömsesidigt beroende. Utan ström finns ingen telekom och utan fungerande telekom förloras förmågan att styra elnät. 

I rustningen för just telekomsystemet menar Leif Nixon att man ligger efter, då mycket fortfarande beräknade för mer alldagliga fel och händelser, exempelvis mobilstationer, mobilmaster, har reservkraft på en timme, så en timme strömavbrott klarar de av innan telefonnätet går ned.

”I vanliga omständigheter så räcker det. Det är inte väldigt ofta vi har omfattande strömavbrott i Sverige ändå. Men om det skulle bli ett stort komplicerat strömavbrott i stora delar av Sverige så skulle man väldigt snabbt tappa telefonin. Och det är läskigt. Med tanke på hur beroende vi är av fungerande kommunikationssystem på ett helt annat sätt än för 20 år sedan.” 

Även livsmedelsindustrin kräver ett ordentlig robust skydd. Mataffärer måste kunna göra sina beställningar för att få in varor – vilket skulle utsättas för ordentlig oreda om kommunikationen går ner. 

Är Sverige tillräckligt rustat? 

”Nej. Det finns inte ett sådant tillstånd där men är hundraprocentigt säker och det kommer alltid finns risker. Men man kan nå ett läge där riskerna är acceptabla. Men det är de inte i Sverige”, säger Leif Nixon. 

”Dock är det samtidigt väldigt svårt att mäta i dagsläget eftersom vi medan vi håller på att bygga upp den här förmågan att försvara oss så försöker vi under tiden lära oss hur man bygger säkra system. Så vi vet inte riktigt vad måltillståndet är. Hur långt vi har kommit är lite svårt att säga. Vi vet när vi är framme, förhoppningsvis”, fortsätter han. 

Det gäller att planera och öva på olika scenarion och olika situationer, hävdar Leif Nixon. Att ta fram strategier gör att man lyfter sig och ökar sin förmåga att stå emot en kris, även om scenariot skulle se väldigt annorlunda ut.

”Jag tror ändå inte att man ska gripas av panik, även om det är väldigt lätt att hitta på väldigt skrämmande scenarier, så visar det sig ofta att det är ganska svåra att genomföra i praktiken”, säger Leif Nixon.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer