1515

Experten: Mikromobilitet – en enorm outnyttjad potential för Europa

Mikromobilitet kan sänka Europas utsläpp av koldioxid med 30 miljoner ton per år och skapa en miljon nya jobb till 2030. Men det kräver en nystart och att Europa tar den nya mobiliteten på allvar, menar EIT InnoEnergys mobilitetsexpert Jennifer Dungs.

Jennifer Dungs är forskare och analytiker med lång erfarenhet från stora biltillverkare som Ford, BMW och Porsche samt som direktör för anrika forskningsinstitutet Fraunhofer.
Jennifer Dungs är forskare och analytiker med lång erfarenhet från stora biltillverkare som Ford, BMW och Porsche samt som direktör för anrika forskningsinstitutet Fraunhofer.Foto:Mostphotos/EIT InnoEnergy

Jennifer Dungs är forskare och analytiker med lång erfarenhet från stora biltillverkare som Ford, BMW och Porsche samt som direktör för forskningsinstitutet Fraunhofer.

Tidigare i år publicerades EIT InnoEnergys rapport ”Examining the impact of a sustainable electric micromobility approach in Europe” där Dungs undersökt hur mikromobiliteten används i ett 100-tal europeiska städer och vilket genomslag den kan komma att få 2030.

Enligt rapporten kan en ökning av mikromobila tjänster leda till en utsläppsreducering på hela 30 ton koldioxid per år. Men det finns flera hinder på vägen.

”Elsparkcykeln kan ibland ersätta gång, men med andra nyare former av mikromobilitet som går längre sträckor kan vi kanske ersätta passagerarfordon eller budbilarna på sikt. Den biten saknas i dag. Vi måste uppmuntra andra former av fordon och adressera fler användningsområden”, säger Dungs och fortsätter:

”Men det är också ett nytt fenomen, och vi saknar fortfarande språket för att kunna öppna upp för nya former av mobilitet – är det tvåhjulingar, trehjulingar och mikromobilitet det handlar om? Vad ska det till exempel vara på trafikskyltarna? Ska de definieras utifrån vilken hastighet de kan färdas i? Detta är viktigt att avgöra för att skydda fotgängare och dem som åker med fordonen.”

För att få till stånd en övergång på rätt sätt behöver mikromobilitet komplettera gång och kollektivtrafik. Det behövs också incitament för att använda fordonen på längre distanser. Att till exempel hitta sätt att kombinera såna resor med en kollektivtrafikbiljett kan stödja ett sådant syfte, menar Dungs.

”Det är så enkelt och bekvämt för dem som kör bil i dag. För att kunna konkurrera ut bilen måste ett alternativt fordon vara tillgängligt på den plats och vid den tidpunkt när vi behöver det och kunna användas för det som vi behöver det till. Det måste vara enkelt”, säger hon och fortsätter:

”Affärsmodellerna måste också bli mer flexibla. Kanske vill man bara hyra en timme, kanske en månad. Du kanske inte behöver just en e-cargo-bike permanent utan vill växla mellan olika fordon. I Sverige måste vi till exempel ha vädret i åtanke - kanske behövs det en trehjulig e-scooter för vintern.”

Dungs menar att det händer mycket på formsidan och att det dyker upp en rad intressanta nya fordon, men att städerna också måste se över sin infrastruktur och anpassa den.

”Jag skulle föreslå tre separata vägfiler i städerna: en för gående, en för medelsnabba fordon och en separat för leveranser eller stora eller skrymmande fordon. Infrastrukturen måste stötta olika typer av transportsätt, annars har vi ett säkerhetsproblem”.

Vem ska ta ansvar för att detta ska bli gjort och fungera?
”Sverige har en stor fördel här och kan bli en ledare med sin utomordentliga samarbetsförmåga. Det handlar inte bara om stad eller stat eller företag utan också om användarna. I Sverige kan man få samhället engagerat och det är en del av lösningen. Alla måste ta ansvar”.

Dungs menar att det finns en enorm outnyttjad potential för den europeiska industrin när det kommer till mikromobilitet. I dag ligger nästan all tillverkning i Asien. Att flytta den till Europa skulle kunna skapa nästan en miljon jobb, och leda till stora besparingar vad gäller koldioxidutsläpp. 

”Europa borde överlag spela en större roll i värdekedjan. Och grön batteriproduktion måste också prioriteras för mikromobilitet. Företag som Northvolt är perfekt lämpade att expandera sin portfölj på den här marknaden just nu. Lokal netto-nollproduktion av fordon och batterier för mikromobilitet är nödvändig för att uppnå potentiella koldioxidbesparingar. Men sektorn saknar fortfarande påtryckningar från lagstiftningshåll”, undrar Dungs. 

Enligt beräkningar från EIT InnoEnergy skulle det behövas 2,5 så kallade gigafactorys för att tillgodose behovet av batterier för mikromobilitetssegmentet. 

”Det är inte så omfattande som för bilar men det visar att det finns ett värde som vi åtminstone måste diskutera i Europa – och det värdet kommer bara att fortsätta att öka med mobilitetsövergången”, säger Dungs.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?