Annons

Experten: Krisen vänder bolagens fokus – ”många agerar för sin egen överlevnad”

Klimat och miljö marscherar framåt som prioriterade frågor i bolagens styrelser. Samtidigt är risken hög att de halkar ned på agendan, enligt ledarskapsexperten Mats Frid som ändå ser positivt på läget: 

”Krisen kan leda till att de företag som klarar att göra miljöprioriteringar överlever och växer sig starkare.”

Foto:Fredrik Sandberg/TT
Foto:TT

Klimatfrågor har på allvar flyttat in i styrelserummen. Närmare 30 procent av bolagens styrelser har satt upp miljömål, vilket är en ökning med cirka 10 procentenheter jämfört med förra året, enligt undersökningen Vd-barometern som besvarats av drygt 570 vd:ar i olika branscher. 

”Klimat och miljö växer i betydelse. Styrelserna börjar styra på frågorna på ett sätt vi inte har sett tidigare år”, säger Mats Frid, grundare av företaget Straleda som genomfört undersökningen i samarbete med Dagens industri, rekryteringsbolaget Alumni och konsultbolaget CFI Group. 

Hur kriskänsligt är bolagens klimatfokus?
”Många företag agerar för sin egen överlevnad nu när rörelsekapitalet och eget kapital äts upp. Sannolikt är det andra frågor som tar mest plats i styrelserummen”, säger han och fortsätter: 

”Samtidigt kan krisen leda till att de företag som klarar att göra miljöprioriteringar överlever och växer sig starkare. Men det krävs förstås att det blir lönsamt att satsa på klimatet och miljön.”

Ett annat resultat från undersökningen är att chefer som skattar sig själva som kommunikativa leder mer lönsamma företag. Orsakssambandet är tydligt, konstaterar Mats Frid. 

”Förmågan att få alla medarbetare att förstå vart företaget är på väg och hur det ska gå till har väldigt stor inverkan på lönsamheten. Kloka strategier faller ofta på att man inte får genomförandet att hända.” 

Tycker inte alla chefer att de är bra på att kommunicera?
”En vanlig fälla är att chefer tror att de har kommunicerat när de dragit en powerpoint på ett stormöte. Duktiga kommunikatörer skapar alltid dialog. Nästan alla underskattar svårigheten.”

På vilket sätt påverkar krisen kommunikationsbehovet?
”Kommunikation blir otroligt kritiskt för att motverka den naturliga ryktesspridningen som uppstår när medarbetarna gör egna scenarion av vad som händer”, säger Mats Frid vidare och tillägger:

”En del chefer vill vänta med att säga något för att inte verka veliga, men kriser kräver en hög grad av transparens. Det är mycket bättre att berätta att man inte vet vad som ska hända än att inte säga någonting alls.”

Ytterligare en punkt som framkommer i Vd-barometern är att direktörerna inte är helt nöjda med sina ledningsgrupper, när det gäller deras förmåga att genomföra beslut och nå de mål som sätts upp. 

”Ledningsgruppen är det viktigaste verktyget för en vd, men många får inte riktigt till det. Man samlas och snackar.”

Huvudskälet till missnöjet är att vd inte prioriterar tillräckligt tydligt och att uppföljningen brister, anser Mats Frid och hänvisar till att vd:arna i undersökningen upplever att de inte är så bra på att följa upp mål och beslut. 

Han pekar också på problemet med att många bolag vill att ledningsgruppen ska representera alla delar av organisationen. Risken är att gruppen kan bli för stor. 

”Idealet en mindre grupp på sju, åtta personer, där alla tar ömsesidigt ansvar. Att kunna samlas och ompröva beslut eller göra en krisplan, och sedan ersätta med en ny om den inte fungerar, kräver en grupp som inte är för stor”, säger Mats Frid och konstaterar: 

”Bolag som i ett sånt här läge gärna avvaktar nästa beslut från Folkhälsomyndigheten får det svårare, än företag som gör en plan och agerar efter vad de känner till just nu. I kriser går det inte att fatta perfekta beslut.”

Hur känsligt är det att minska ned ledningsgruppen?
”Det kräver mod, men en vd ska inte låta personliga relationer gå ut över det som är klokt. Det är ingen rättighet att sitta i ledningsgruppen. Som vd kan man till exempel ha som strategi att inte alltid ha samma grupp utan bestämma uppställning beroende på vilka utmaningar bolaget möter, precis som ett idrottslag.”


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?