Annons

Expert: Fallet med fransk telekomjätte unikt

Domen mot delar av Oranges före detta ledning saknar motsvarighet, säger arbetsrättsexperten Tommy Iseskog till TT. Aldrig tidigare har personer ur ett storbolags toppskikt hållits ansvariga för medarbetares självmord.

”Jag tror att det här kan få betydelse även i Sverige”, säger Iseskog.

Fallet Orange blev när det först uppmärksammades för drygt tio år sedan en väckarklocka i Frankrike. Den utstuderade mobbningen som bolagets ledning utsatte sina anställda för, och som ledde till att 35 anställda tog sitt liv, väckte en debatt om arbetsgivares ansvar för sina medarbetare.

Domen under fredagen, där bland annat vd:n fick ett fyra månader långt fängelsestraff, visar enligt Tommy Iseskog att det sträcker sig betydligt längre än att bara omfatta säkra byggnadsställningar.

”Principen är ganska enkel: Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Och om en domstol kan bevisa att arbetsgivaren inte har levt upp till det när en person har tagit sitt liv, då kan man utkräva ansvar.”

Att hitta någon form av koppling mellan arbetsgivare och dålig arbetsmiljö har inte varit särskilt svårt i fallet med Orange och självmorden bland tidigare medarbetare. Den nu dömde vd:n Didier Lombards ska ha sagt till styrelsen att han själv skulle se till att anställda lämnar bolaget, om han så skulle kasta ut dem genom fönstret.

Men i många fall är det snarare bristen på handling som gör arbetsgivarens agerande oansvarigt.

”Kunskapen om vilket ansvar man som arbetsgivare har är låg. Min erfarenhet är att man har förståelse att det finns ett ansvar, men att man inte har klart för sig vad det betyder i konkreta termer. Jag skulle säga att det i 98 procent av fallen handlar om underlåtenhetssynder. Och ofta tror arbetsgivaren att man har gjort rätt”, säger Tommy Iseskog.

Han tycker att domen sänder bra och nödvändiga signaler. Förutom de enskilda cheferna döms nämligen även själva bolaget till närmare 800.000 kronor i böter. Hot om ekonomiska sanktioner är inte sällan verkningsfulla, konstaterar Iseskog.

Höjningen av taket för företagsböter i Sverige vid årsskiftet, från 10 miljoner till 500 miljoner, ger därför hopp om allt fler ansvarstagande arbetsgivare.

”Förhoppningsvis får det samma effekt som när GDPR infördes, då många var rädda för hur dyrt det kunde bli om man gjorde fel.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?