Annons

Expert: Den nya datalagen riskerar stoppas

Den nya datalagringslag som träder i kraft om några dagar innebär fortfarande stora möjligheter att kartlägga enskilda personers beteenden.

Enligt en expert riskerar den, precis som tidigare, att stoppas i EU:s domstol.

Foto:Åserud, Lise

Domstolen underkände lagen 2016, och ansåg att den inte kunde vara motiverad i ett demokratiskt samhälle. Den nya lagen är "väldigt lik" den som ogiltigförklarades, enligt juristen Daniel Westman, som är specialiserad på it- och medierätt.

Det finns mycket som talar för att det blir problem igen, säger han.

”Även med förändringarna är det fortfarande i princip en generell datalagring som innebär stora möjligheter att kartlägga folks beteenden, vilket är just vad EU-domstolen vände sig mot.”

Inrikesminister Mikael Damberg (S) håller inte med. Förändringarna åtgärdar de problem som fanns med lagen.

”EU-domstolen förbjuder ju en ”generell och odifferentierad lagring”, och det är exakt det vi har åstadkommit med den här lagstiftningen”, säger han, och tillägger:

”Vi föreslår begränsningar i lagringsskyldigheten och differentierade lagringstider, beroende just på vilken typ av brott det gäller och de behov som brottsbekämpande myndigheter främst har.”

Problemen för Sverige och den datalagring som använts vid brottsutredningar började i april 2014, då EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv. Tele- och internetleverantörer var skyldiga att lagra information om samtliga ingående trafikuppgifter, vilket ansågs utgöra ett för stort intrång i människors privatliv.

Men Sverige behöll den nationella lagstiftningen, och operatörerna ålades fortsatt att spara uppgifter om i princip all trafik till och från datorer och mobiltelefoner i sex månader.

Tele2 TEL2 B -0,41% Dagens utveckling upphörde däremot med lagringen, som de ansåg stred mot EU-rätten. Beslutet ledde till en tvist som slutade med att EU:s domstol 2016 gav Tele2 rätt: den svenska lagen var inte förenlig med EU-rätten.

Den svenska datalagringen ansågs allt för svepande – då det lagrades uppgifter som inte begränsades till en viss tidsperiod, geografiskt område eller till personer som var misstänkta för brott.

Efter domen begränsades kraftigt de brottsförebyggande myndigheternas möjligheter att utreda brott med hjälp av datalagring.

”Poliser jag pratade med sade att ljuset släcktes. Nu är det hög tid att tända lampan igen”, sa Mikael Damberg i samband med att regeringen presenterade förslaget till en ny, reviderad datalagringslag i februari.

I juni i år röstades lagen igenom i riksdagen.

Lagen innebär likt tidigare att operatörerna ska lagra uppgifter som är nödvändiga för att spåra och identifiera källan till en kommunikation, men den begränsas både till omfattning och till tidsperioder jämfört med tidigare. Krav på beslut av åklagare vid inhämtning i underrättelsesyfte införs också.

De brottsförebyggande myndigheterna är kritiska till begränsningarna.

Andra remissinstanser, som Svea hovrätt och Hovrätten för övre Norrland, anser i stället att förändringarna är marginella och att lagringen fortsatt är allt för generell. Mycket talar för att den reviderade lagstiftningen inte är förenlig med EU-rätten, noterade de i sina remissvar.

Mikael Damberg ser inte att det finns en sådan risk.

”Vi lägger inte fram den här lagstiftningen om vi inte har gjort en väldigt noga bedömning om att det här klarar EU-rätten. Lagrådet har även granskat lagstiftningen och inte funnit att det skulle vara på det sättet. Vi utgår från att lagstiftningen möter kraven.”

Daniel Westman tycker att det är tydligt att duktiga jurister gör olika bedömningar av saken. I grunden handlar oenigheten kring lagstiftningen om vilken grundläggande syn man har på riskerna för omfattande datalagring, säger han.

”Ministern (Damberg) talar ofta om rätt avvägning mellan två intressen: skydd av integritet och möjligheten att utreda brott. Men ur ett EU-rättsligt perspektiv är det inte två intressen som ska vägas mot varandra. Utan du har en grundläggande rätt till skydd av dina uppgifter, och denna rätt får bara begränsas proportionerligt. Men utgångspunkten är att man har rätt att slippa sådan lagring.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?