ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Entreprenör

Kunderna jagar hennes bröd – ”De är helt galna i det”

  • ”Jag hann precis investera och göra klart innan den största kunden gick i konkurs”, berättar Christin Svensson, ägare av Jämtlands tunnbrödsbageri. Foto: Malin Palmqvist

Sommaren 2018 gick Jämtlands tunnbrödsbageris största kund i konkurs. 

Året som gått har varit tufft, men sam­tidigt lett till nya produkter, nya kunder och bolagets första export. 

Christin Svensson hade anat att något var på gång innan tunnbrödsbageriets största kund, som stod för 43 procent av omsättningen, gick i konkurs sommaren 2018.

”Det var därför jag började titta på det handgräddade. Jag hann precis investera och göra klart innan de gick i konkurs.”

Det är 15 år sedan hon lämnade jobbet som ekonomi­ansvarig på ett sågverk och köpte det som då hette Flata tunnbrödsbageri. 

”Jag har alltid tyckt att det verkat spännande att driva eget. Det hade kunnat bli någon annan bransch, men av en slump fick jag reda på att ett äldre par som drivit bageriet i 23 år skulle sälja.”

Bageriet låg då tre mil norrut i Strömsund, en ort som kallas för Flata i folkmun.

”De första två åren ökade jag omsättningen med 30 ­procent och det var väl taket för vad den lokalen klarade. Då köpte jag den här fastigheten i Hammerdal som jag byggde ut med 400 kvadratmeter.”

Finansiering för utbyggnad löste hon med hjälp av banklån, Almi och Norrlandsfonden.

”Det var en jättestor investering i förhållande till omsättningen. Det var något man vände och vred på många gånger innan man vågade.”

I samband med flytten till Hammerdal 2008 köpte hon ut entreprenören Pelle Stjernström som fanns med som ­delägare och mentor under de första åren. Hon startade också moderbolaget Jämtländskt bakhantverk och bytte namn till Jämtlands tunnbrödsbageri. 

”Kommer man lite utanför Jämtland är det ju inte alla som vet vad Flata är. Jag blev uppringd och fick frågan; ’Har jag kommit till Flatans tunnbrödsbageri?’”

Det doftar nygräddat tunnbröd överallt. Ute i bageriet sveper Sigrid Persson in brödspaden under den nykavlade kakan och skjutsar vant in den i ugnen. Stenhällen i den eldrivna ugnen ger brödet fina blåsor. 

Det handgräddade brödet är en premiumprodukt som bakas på smör efter ett gammalt recept utan e-nummer och konserveringsmedel. Andelen handgräddat är liten i kakor räknat, men utgör ändå ungefär tio procent av omsättningen eftersom det är dyrare. 

”Vi hade kunnat sälja flera gånger mer än vi får fram. De är helt galna i det”, säger Christin Svensson. 

Merparten av företagets tunnbröd framställs maskinellt och gräddas i tunnelugn. Under lågsäsong bakas mellan 10.000 och 12.000 kakor per dygn men inför traditionshelgerna; påsk, midsommar och särskilt jul går produktionen kraftigt upp. 

”I dag kommer vi att baka 23.000 kakor innan vi är klara. Vi ligger på 15.000–20.000 kakor per dag andra halvan av december och det kan ju finnas dagar när det är 25.000 kakor.” 

Att öka andelen handgräddat just nu är för personal­krävande. 

”Men vi tittar på hur vi ska bli effektivare på kavlingen så att vi ska få ut lite större volymer.”

Satsningen var också en anledning till att bageriet i höstas nominerades till Årets tillväxtinvestering vid den regionala företagargalan för att ha ”visat stor handlingskraft och i omgångar investerat och anpassat verksamheten”. 

Det senaste årets jakt på fler ben att stå på har också lett till bolagets första export. Under hösten har en grossist i Finland tagit hem två sändningar av jämtländskt tunnbröd inför julen, något som förhoppningsvis ska utökas. 

”Det är jag lite stolt över, jag har aldrig skickat på export förut.”

Eftersom transporten till Finland är lång fryses tunnbrödet.

”Går det här som jag har tänkt mig är min nästa investering att bygga ett frysrum. Vi har ett kallförråd här ute på 200 kvadrat som jag vill bygga om.” 

Som det ser ut nu börjar personalen klockan sex på morgonen tisdag till fredag och redan klockan ett på ­natten mot måndag för att kunna leverera färskt bröd ut i butikerna varje vardag. Senast klockan 13 måste det skickas från Hammerdal för att hinna ut i butik. 

I dags­läget jämnas produktionen ut med hårt tunnbröd och skorpor som har en betydligt längre hållbarhet. Det hårda tunnbrödet utgör ungefär 25 procent av allt bröd. Med ett frysrum skulle produktionen kunna jämnas ut än mer. 

”Efter klockan 13 har vi många billiga arbetstimmar av ordinarie arbetstid som jag skulle kunna använda mig av.”

I dagsläget säljer bageriet sitt bröd till butiker mellan Umeå och Ljusdal via distributören Polfärskt och till hotell och restaurang i hela Sverige via Martin & Servera. Tunnbrödet utgör också råvaran i Mörsjö Delis tunnbrödschips. 

”Vi har också lite blandade mindre kunder, bland annat ett streetfood-företag som vann streetfood-SM 2016 med tunnbrödswraps av vårt tunnbröd.” 

Tunnbrödet går också att hitta på julmarknader, julbord och på en getgård som ville ha bröd som matchade gårdens egna ostar. 

De senaste fem åren har omsättningen i Jämtlands tunnbrödsbageri legat på runt 7–8,5 Mkr. Det senaste året har varit tufft ekonomiskt men har också inneburit både nya kunder och nya produkter.

”Jag har bäddat ganska bra det här året inför kommande år, men det här fick bli ett år som kostade på”, säger Christin Svensson. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer