1515
Annons

Exklusiva kontor ökar explosionsartat – fastighetsbolag satsar på coworking

Ännu vet ingen med säkerhet hur coronapandemin förändrar arbetslivet. Fastighetsbolagen satsar dock alla sina kort på coworking och flexibla kontor. I storstäderna öppnar miljardprojekt efter miljardprojekt, redo att ta fylla platserna när vaccinprogrammet är i mål. 

Yvonne Sörensen Björud, vd för Castellumägda United Spaces.
Yvonne Sörensen Björud, vd för Castellumägda United Spaces.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Corporate Fiber TechnologiesAnnons

5G inomhus kräver helhetsgrepp

Möjligheterna med 5G i fastigheter är stora redan idag men kräver ett helhetsgrepp om den digitala infrastrukturen. Det menar Corporate Fiber som hjälper sina kunder att framtidssäkra sina fastigheter med fiber och inomhusnät för 5G. 

– Ett bra nät är grunden till det mesta som ska fungera i dagens samhälle, det gäller givetvis även fastigheter, säger Andreas Boo, vd för Corporate Fiber och fortsätter:

–  Många fastighetsägare vill till exempel använda sensordata för att få ner energiförbrukningen och samtidigt möta användarnas ökade krav på mobiltäckning inomhus. För att göra det effektivt behövs en modern, välstrukturerad fiberinfrastruktur kombinerat med 5G-inomhusnät. Moderna 5G-lösningar kräver fibermatade radioenheter.

5G som möjliggörare

Inomhusnät för 5G behövs eftersom nya, energieffektiva byggmaterial inte släpper igenom 5G-signalerna tillräckligt bra. Många fastigheter har idag också en otillräcklig struktur i fibernätet vilket dels innebär att man inte kan utnyttja den explosionsartade ökningen av tjänster inom proptech, dels att man missar möjligheten att skapa en bättre upplevelse för användarna:

– Ett exempel på fördelar med 5G-inomhusnät är att trådlösa solcellsbatterier snabbt kan kopplas in för att jämna ut effekttoppar i fastighetens energiförbrukning, förklarar Andreas Boo. 

Passiv teknik begränsar

Dagens passiva teknik har dessutom stora begränsningar för inomhuspositionering, en teknik som efterfrågas alltmer av såväl fastighetsägare som hyresgäster inom exempelvis vård. Den gör det möjligt att veta var en patient eller utrustning befinner sig på meternivå.

Aktiva nät är framtiden

– Fibermatade, aktiva inomhusnät är utan tvivel framtiden och utvecklingen går rasande fort. Ju större helhetsperspektiv du har när du bygger infrastruktur, desto mer funktionalitet och värde får du ut av din fastighet, säger Andreas Boo och avslutar: 

– Flera av Sveriges största fastighetsägare anlitar oss redan som strategisk rådgivare och driftpartner för en öppen infrastruktur som framtidssäkrar fastigheten.

Om Corporate Fiber:

Corporate Fiber är marknadsledande med en hållbar, säker och värdeskapande plattform för infrastruktur. Vi möjliggör digitalisering för alla i fastigheten. 

Läs mer om Corporate Fiber här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Corporate Fiber Technologies och ej en artikel av Dagens industri

Norrland – bedragarnas nya paradis

Enorma investeringar, tidspress och personalbrist. Alla dessa faktorer talar för en hög risk för bedrägerier i den gröna omställning som just nu sker i norra Sverige, menar Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG. 

Lapporten med malmbanan i förgrunden. Till höger: Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG.
Lapporten med malmbanan i förgrunden. Till höger: Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG.Foto:Most Photos

Jag skulle verkligen önska mig att tjänstemän i både finansiell och offentlig verksamhet tog en praovecka ute i andra delar av näringslivet och samhället för att se hur det går till.”

Önskan kommer från Louise Brown, en av drygt 400 konsulter inom finansiell riskhantering och regelverksefterlevnad på svenska FCG. Hon har ägnat merparten av sitt yrkesliv åt att bekämpa korruption och granska företag.

”Vi hjälper till att bygga system, säkra regelefterlevnad, utbilda och riskanalysera bland mycket annat. Mitt arbete handlar om att uppmärksamma banker och andra verksamheter på hur kriminella intäkter genereras.”

För trots att den finansiella brottsligheten globalt motsvarar mellan 3 och 5 procent av BNP finns mycket naivitet och okunskap, det behövs bättre riskmedvetenhet från styrelserummet och ner, menar Louise Brown. 

”Det finns ett stort gap kvar att fylla med kunskap och bättre fungerande system.”

I Sverige ökar bedrägerier, som är den vanligaste formen av finansiell brottslighet, med 30 procent per år.

”Ungefär 200.000 bedrägerier anmäls per år. Bedrägerier sker i industriell skala med bulvaner och stora swishnätverk där minderåriga används väldigt strategiskt. Bedrägerigiggare skickar ut 500 sms per dag, tyvärr är det alltid några som luras. Intäkterna tvättas sen genom komplexa upplägg med oklara bolagsstrukturer.”

I fjol avslöjade SVT det som kan vara den största bedrägerihärvan som någonsin drabbat Sverige. Totalt kan över hundra bolag vara inblandade i en stor härva av momsbedrägerier inom handel med mobiler.

Härvan har kopplingar till grov organiserad brottslighet och till stora aktörer som den internationella mobildistributören Brightstar, som tillbakavisar anklagelserna. Ekobrottsmyndigheten tilldelades extra resurser för att hantera härvan. 

Ett annat uppmärksammat fall av bedrägeri i stor skala i Sverige i fjol var de falska covidintygen från Doktorsgruppen och provtagning.se. Verksamheten kan ha dragit in så mycket som 150 miljoner kronor på de falska intygen, samtidigt som uppåt 100 000 personer kan ha rest med falska negativa intyg.

Var ser du de största riskerna för finansiell brottslighet i Sverige just nu?
”I de enorma investeringar som görs i den gröna omställningen i norra Sverige där staten föreslås agera garant i stor omfattning. Det ska gå rasande fort samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Det öppnar möjligheter för bluffbolag och finansiell brottslighet om det inte hanteras korrekt, med noggranna kontroller och uppföljning. Vi har redan sett exempel på att det förekommer”, säger Louise Brown och pekar på hur arbetslivskriminalitet redan upptäckts kopplat till batteriföretaget Northvolts bygge i Skellefteå. Något som lyftes i media i slutet av förra året.

”Om vi hade bedömt dessa faktiska risker tidigare så hade det inte varit så svårt idag. Utan kontroller och uppföljning är dörren öppen, och i dag är kriminella aktörer infiltrerade och integrerade i så många sektorer. Skulle man städa bort allt skulle det rent krasst resultera i resursbrist.”

Är det så illa?
”Ja, delvis. I vissa branscher.”

Miljöbrott är ofta direkt kopplade till penningtvätt enligt Louise Brown.

”Avgifterna för avfall har höjts. Genom illegala avfallstransporter och dumpning kan man undgå dessa skatter och avgifter, vilket i praktiken innebär penningtvätt. Miljöbrott är spaningsbrott, de tar tid att hitta och lagföra och straffen är dessutom låga. Om man däremot skulle kunna använda penningtvättslagen för att approchera miljöbrott, är de legala konsekvenserna mycket vassare.”

Förutom att vara mer uppmärksamma på vår omgivning och fundera på var killen som städar trappan är anställd, eller hur all byggpersonal får sin lön, skulle Louise Brown önska att våra myndigheter gavs en chans att kunna jobba mer effektivt.

”Myndigheterna har ju verkligen ett svårt läge eftersom de på grund av sekretess inte får dela information med varandra. Vet man hur man navigerar i glappen mellan myndigheterna finns oändliga möjligheter för finansiell brottslighet. Men nu, långsamt, långsamt så börjar de samverka, men under tiden har Sverige blivit en ganska tacksam måltavla för kriminell verksamhet. För att vi som samhälle ska lyckas vända utvecklingen, behövs både bättre samverkan mellan myndigheter och med den finansiella sektorn, och en ökad kunskap om hur den organiserade brottsligheten fungerar. ”

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera