Annons

Ex-statsepidemiologen: Strategin är att låta så många som möjligt smittas

Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog. Annika Lindes efterträdare Anders Tegnell förnekar dock att detta skulle vara en strategi.

”Nej inte i alla fall att det ska ske så fort som möjligt”, säger han. 

Stockholms centralstation.
Stockholms centralstation.Foto:Fredrik Sandberg/TT
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.

Att den nuvarande situationen med coronavirusets spridning är unik är experter världen över överens om. Men det är också ungefär så långt det finns konsensus. Olika länder och myndigheter har valt helt olika strategier för att begränsa virusets spridning.

”Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.

Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.

”Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete”.

Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.

”Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen”.

TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?

”Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken”.

Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.

”Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det”.

TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?

”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.

TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?

”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?