1515
Annons

Ex-statsepidemiologen: Strategin är att låta så många som möjligt smittas

Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog. Annika Lindes efterträdare Anders Tegnell förnekar dock att detta skulle vara en strategi.

”Nej inte i alla fall att det ska ske så fort som möjligt”, säger han. 

Stockholms centralstation.
Stockholms centralstation.Foto:Fredrik Sandberg/TT
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.

Att den nuvarande situationen med coronavirusets spridning är unik är experter världen över överens om. Men det är också ungefär så långt det finns konsensus. Olika länder och myndigheter har valt helt olika strategier för att begränsa virusets spridning.

”Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.

Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.

”Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete”.

Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.

”Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen”.

TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?

”Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken”.

Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.

”Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det”.

TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?

”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.

TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?

”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Aktivistfond köper in sig i New York Times

Aktivistfonden Value Act vill väcka liv i New York Times aktie, som fallit med drygt 30 procent sedan årsskiftet. Den nya storägaren propagerar för att tidningen ska satsa ännu hårdare på att kombinera nyheter med annat innehåll i sina prenumerationer.

Foto:Mark Lennihan

Den anrika amerikanska dagstidningen New York Times har fått en ny storägare. Det handlar om aktivistfonden Value Act som nu flaggat upp till 6,7 procent av kapitalet i bolaget, enligt handlingar som skickats in till SEC, den amerikanska finansinspektionen.

New York Times aktie, som är noterad i New York med ett börsvärde om 57 miljarder kronor, tog inledningsvis ett skutt uppåt efter att nyheten om den nya delägaren briserade. Därefter föll aktien tillbaka och avslutade veckan på minus 3,7 procent, vilket innebär att nedgången under hela 2022 motsvarar ungefär 30 procent.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg anser Value Act att New York Times aktie är undervärderad, givet bolagets långsiktiga tillväxtpotential. Aktivistfonden tror att tidningen har en stark motståndskraft för sin affärsmodell även i ett sämre makroekonomiskt klimat. 

Value Act vill även att New York Times satsar ännu hårdare på sin prenumerationstjänst, genom att kombinera olika innehåll i ett och samma abonnemang. Det kan handla om att ge kunderna tillgång till nyheter från både New York Times och sportmagasinet The Athletic, tillsammans med korsord och spel, samt recept och matlagningsinspiration.

New York Times största ägare är familjen Sulzberger, som för tillfället kontrollerar ungefär 70 procent av makten i bolaget genom särskilt röststarka aktier. New York Times har i dag 9,2 miljoner prenumeranter, med målet att nå 15 miljoner vid år 2027.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera