1515

Ex-statsepidemiologen: Strategin är att låta så många som möjligt smittas

Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog. Annika Lindes efterträdare Anders Tegnell förnekar dock att detta skulle vara en strategi.

”Nej inte i alla fall att det ska ske så fort som möjligt”, säger han. 

Stockholms centralstation.
Stockholms centralstation.Foto:Fredrik Sandberg/TT
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.
Annika Linde, före detta statsepidemiolog.

Att den nuvarande situationen med coronavirusets spridning är unik är experter världen över överens om. Men det är också ungefär så långt det finns konsensus. Olika länder och myndigheter har valt helt olika strategier för att begränsa virusets spridning.

”Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.

Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.

”Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete”.

Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.

”Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen”.

TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?

”Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken”.

Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.

”Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det”.

TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?

”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.

TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?

”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?