Annons

Ex-militärens varning: Största hotet är någon på insidan

Människan utgör säkerhetslösningarnas mest sårbara länk, menar Carolina Angelis som efter 20 år som underrättelseofficer i det militära nu ägnar sig åt att lära företag och myndigheter att minska riskerna för spionage.

Carolina Angelis.
Carolina Angelis.

Förra våren satt en 45-årig svensk it-konsult på en krog i centrala Stockholm. Men han var inte där för att äta middag utan för att överlämna material till en rysk underrättelseofficer som arbetade under diplomatisk täckmantel i Sverige. Vad han inte visste var att även Säpo, som spanat på it-konsulten under en längre tid, var på plats för att göra ett ingripande. 

Att Säpo går ut och berättar om den här typen av händelser är mycket ovanligt men det betyder inte att de inte förekommer. 

”Det ligger ju i sakens natur att den här typen av aktiviteter inte ska upptäckas, men att tro att de inte förekommer är naivt. I de fall man verkligen kan gripa någon krävs det att man har torrt på fötterna. Det är inte heller självklart att man offentliggör ett gripande”, säger Carolina Angelis när vi träffas i foajen på ett hotell i centrala Stockholm. Vi sätter oss lite avskilt. 

”Jag gillar inte att bli avlyssnad”, säger hon och skrattar.

Bara 21 år gammal fick Carolina Angelis jobb på Försvarets radioanstalt på Lovön. Tio år senare blev hon erbjuden ett jobb som underrättelseofficer på Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. I dag är Carolina Angelis författare, konsult och föreläsare med uppdrag att utbilda företag och myndigheter inom informationssäkerhet samt hur man motverkar spionage. 

Hon och hennes kollega i Angelis & Hansen, Leif Hansen, jobbar med alltifrån företag som Vattenfall, SEB och Ericsson till myndigheter som Försvarsmakten. 

Precis som i andra kriser utnyttjas coronakrisen av länder som Kina och Ryssland för att sprida falsk information om Sverige och Sveriges hantering av krisen, berättar Carolina Angelis. 

”Det är påverkansoperationer med två syften, det ena är att stärka det egna landet genom att försöka påvisa hur dåligt andra länder hanterar krisen och det andra är att splittra Europa.”

Men coronakrisen påverkar även henne på ett mer direkt sätt.

”Förutom föreläsningar, som förstås blivit uppskjutna, gör vi många så kallade säkerhetsprövningsintervjuer för säkerhetsklassade positioner i verksamheter som lyder under säkerhetsskyddslagen, till exempel inom energiförsörjning eller kommunikation.  Säkerhetsprövningen syftar bland annat till att upptäcka sårbarheter som skulle kunna utnyttjas av andra länders underrättelsetjänster, terrororganisationer eller organiserad brottslighet. Nu tvingas vi i vissa fall att göra dem via videomöten i stället, vilket förstås inte är lika bra som att träffas på riktigt.”

”Hur bra tekniska lösningar man än har så hjälper de inte om man har någon som så att säga öppnar dörren från insidan.”

Det resulterar också i nya typer av risker påpekar hon. 

”Det finns inga tekniska lösningar som inte har sårbarheter, det måste man vara medveten om.”

Men den största sårbarheten är människan menar Carolina Angelis. 

”När man pratar om spionage i dagtänker folk på cyberattacker men det andra sättet är ju att rekrytera någon på insidan. Hur bra tekniska lösningar man än har så hjälper de inte om man har någon som så att säga öppnar dörren från insidan.” 

Hon berättar om ett litet amerikanskt bolag som samarbetade med ett kinesiskt bolag i tillverkningen av turbiner till vindkraftverk.

”Att industrispionage bara skulle förekomma i stora bolag är en myt”, säger hon.

Det amerikanska bolaget stod för mjukvaran och var extremt noggranna med säkerheten kring den, krypterad källkod, på ett nät utan uppkoppling mot internet och bara en handfull personer som hade access. Men det hjälpte inte. En av medarbetarna rekryterades för 1,7 miljoner dollar vilket innebar att det kinesiska bolaget kunde ta över hela processen. Det amerikanska bolaget behövdes inte längre och var nära att gå i konkurs.

Den största förändringen i rekryteringsprocessen på senare tid är existensen av sociala medier. De utgör en ypperlig möjlighet att scouta potentiella spioner och för att den första kontakten ska kännas naturlig och trevlig. 

”Det vi antagligen kommer att se mer av är den personbaserade inhämtningen eftersom vi blir bättre på att skydda våra it-system. Samtidigt blir vi mer och mer uppkopplade, vilket gör oss mer sårbara. Titta bara nu under coronakrisen”, konstaterar den före detta underrättelseofficeren. 

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?