1515

Europas storstäder siktar på ett liv – utan bilen

Expressvägar för cyklister, bilfria stadskärnor och mer plats åt fotgängare. 

Coronakrisen kan vara ett ypperligt tillfälle att accelerera den gröna omställningen. Det har man insett i städer som Paris, Bryssel och Milano som planerar för ett liv efter karantänen.

Amsterdam har blivit en förebild för många av Europas större städer när det kommer till att planera och bygga för en mindre bilberoende stad.
Amsterdam har blivit en förebild för många av Europas större städer när det kommer till att planera och bygga för en mindre bilberoende stad.Foto:Yuri Dmitrienko

Det som nu händer i Bryssel, Milano och Paris är bara en del av en bredare rörelse över hela Europa där de större städerna och dess styren vill använda krisen för att tänka om kring bilens roll i samhället.

”Jag tycker det är ett bra tillfälle att göra förändringar som annars skulle stött på mycket motstånd. Man är så van vid förändringar nu i och med covid-19. Annars hade det varit svårare”, säger Maria Schnurr, senior researcher inom mobilitet och teknik på det statliga forskningsinstitutet Rise.

WSP:s stads- och trafikanalytiker Daniel Firth och Maria Schnurr, Senior Researcher, Mobilitet och system, på RISE.
WSP:s stads- och trafikanalytiker Daniel Firth och Maria Schnurr, Senior Researcher, Mobilitet och system, på RISE.Foto:WSP & Rise

Många sneglar på det cykelvänliga Nederländerna – och i synnerhet landets huvudstad Amsterdam – som en modell för hur städerna ska fungera då karantänen efter pandemin hävs. 

I Belgiens huvudstad Bryssel till exempel: där får de bilar som letar sig in stadskärnan köra max 20 kilometer i timmen - och lämna företräde för både cyklister och fotgängare.

”De flesta städer är nu i stadiet där Nederländerna var på 1970-talet och bryter med decennier av bilcentriskt tänkande och började experimentera med lösningar som ger cyklisterna mer och säkrare utrymme på vägarna”, säger Marco te Brömmelstroet, som undervisar i stadsplanering och mobilitet vid Universitetet i Amsterdam till sajten Politico.  

Bryssel har skärpt sin nya mobilitetsstrategi ytterligare under de gångna veckorna. Stadens ledning har lovat att förvandla 40 kilometer bilfält och parkeringsplatser till cykelvägar på några av stadens viktigaste genomfarter, inklusive Avenue Louise och Rue de la Loi.

En cykelbana i Belgiens huvudstad Bryssel.
En cykelbana i Belgiens huvudstad Bryssel.Foto:Francisco Seco

Redan tidigare i år antog Bryssel en strategi för att göra stadens transporter grönare. Men när landet börjar sin gradvisa utfasning från karantänen finns rädslan att viruset ska spridas på trånga spårvagnar, bussar och tunnelbanor. Risken är då att människor söker tryggheten som bilen ger. Denna utmaning stärker ytterligare regeringen i ansträngningarna att få människor att gå eller cykla.

”Av kärlek till vår kollektivtrafik, snälla, ta en cykel eller gå till fots om du kan”, sa Bryssel regionala transportminister Elke Van den Brandt, som tillhör de flamländska gröna, i en intervju med Politico tidigare i år.

Arkitekten Maria Rubert de Ventós, tidigare vinnare av det spanska priset National Urban Planning Award, menar att länder nu måste utnyttja ”det enda bra som har kommit ut ur denna kris”. Hon menar att regeringarna bör arbeta för att göra det svårt att köra bil, förbjuda gratis parkering och prioritera cyklister.

”Om vi ​​gör det kommer det inte att ta lång tid innan folk ser tillbaka och inser hur absurd det var att vi brukade röra oss i dessa förorenande och ganska fula fordon, och undrar över hur mycket rymligare - och vackrare - våra städer är utan dem”, säger hon till Politico.

I Paris har stadens socialdemokratiska borgmästare Anne Hidalgo stora planer. Redan 2030 ska enbart eldrivna fordon rulla på den franska huvudstadens gator. Hon har redan förbjudit de mest förorenande fordonen, all trafik längs med floden Seines strand och stängt bilvägar och parkeringsplatser till förmån för fotgängare och cyklister. Nu står 650 kilometer temporära och fasta cykelbanor färdiga när staden planerar att lätta på karantänen.

Tillfällig cykelbana i Paris. Paris-bor får kompensation med upp till 50 euro om de reparerar sin cykel i samband med att staden lyfter karantänen.
Tillfällig cykelbana i Paris. Paris-bor får kompensation med upp till 50 euro om de reparerar sin cykel i samband med att staden lyfter karantänen.Foto:Christophe Ena

Cykelbanorna går längs med tunnelbanenätet RER och inkluderar en expressväg för el-cyklar längs med Rue de Rivoli. I den slutliga planen ska nio långdistansvägar ta cykelpendlare från förorterna in till staden. Åtgärderna har hittills kostat motsvarande 3,2 miljarder kronor. 

”Det kommer inte på frågan att vi låter oss bli invaderade av bilar och föroreningar igen. Det kommer att göra hälsokrisen än värre. Föroreningar är redan en hälsokris och en fara – och i kombination med coronaviruset är det en synnerligen farlig cocktail. Så det kommer inte på fråga att ta bilen till city, då den faktiskt kan förvärra situationen”, säger Anne Hidalgo i en intervju enligt Citylab.

I Milano tar man kopplingen mellan luftföroreningar och höga dödstal i covid-19 på fullt allvar, norra Italien har den sämsta luftkvaliteten i hela landet. Att förlita sig på ett trafikslag som gör så stor åverkan på luftkvaliteten är därför uteslutet. Cykling, gång eller kollektivtrafik är det som gäller. Kollektivtrafiken kommer att kunna täcka 400.000 resor per dag, till skillnad mot 1,4 miljoner innan pandemin - med två tredjedelar av trafiken i gång, så förändringar är nödvändiga.

I Milano har parkerna precis öppnat efter en två månaders lång karantän.
I Milano har parkerna precis öppnat efter en två månaders lång karantän.Foto:Gian Mattia D'Alberto

Under sommaren kommer Milanos stadskärna delvis att renoveras för att ge över 35 kilometer vägutrymme cyklister och fotgängare, som tidigare använts av bilar. 

De bilar som är tillåtna i centrum får max köra 30 kilometer i timmen. Målet är att göra trafiken mer flytande och ge fotgängare större utrymme att ta sig fram i staden utan att behöva trängas.

Liknande åtgärder vidtas i städer över hela världen. På Pedbikeinfo.org kan man läsa om vilka konkreta åtgärder städer – från A-Ö – gör för att främja folkhälsan.

Och i Stockholm är förutsättningarna mycket goda – i jämförelse med andra städer, menar Maria Schnurr.

”Vi har en mycket bättre utgångssituation, med en väl utbyggd cykelinfrastruktur och mycket bra kollektivtrafik. Men det är fortfarande billigt att äga och köra bil jämfört med andra länder. Det kan vara värt att tänka på att avskaffa eller anpassa vissa subventioner som fortfarande finns för icke miljövänliga transportslag utan att riskera social ojämlikhet.”

Stads- och trafikanalytikern Daniel Firth på den kanadensiska konsultfirman WSP tror också att krisen kommer innebära att vi ställer om på på andra sätt. 

”Beroende på hur långvarigt vårt nya beteende blir med att arbeta hemma, hålla avstånd och resa mindre, kan dessa nya vanor accelerera den utveckling som redan varit på gång under en tid, både ur klimatsynpunkt men också genom det allt mer digitaliserade arbetslivet”, säger Daniel Firth.

”Behöver vi alla resa till jobbet samma tid, behöver vi vara på jobbet varje dag, hur mycket vill vi tränga ihop oss i kollektivtrafiken och vilka möten kan lika gärna göras digitalt? Det tror jag är frågor som kommer få ett annat svar efter den här erfarenheten.”

 


Innehåll från EkobankenAnnons

Så används insatta medel på Ekobanken för att bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle

Ekobanken arbetar för att skapa ekologisk, kulturell och social hållbarhet.

Banken har blivit ett alternativ för sparare och låntagare som vill bidra till omställningen av samhället.

– Alla banker behöver inte se ut på samma sätt. Man kan vara annorlunda. Vi är det och vi arbetar hårt för att skapa ett hållbart mervärde för samhället, säger Maria Flock Åhlander, VD för Ekobanken.

Ekobanken är en liten svensk medlemsbank som arbetar för ökad hållbarhet i samhället och större transparens i banksektorn.

Förutom traditionell bankverksamhet, där kunderna har vanliga löne- och sparkonton och kan betala sina räkningar, så är en skillnad mot många andra banker att de pengar som kunderna sätter in på sina konton endast lånas ut till verksamheter som främjar samhället i en mer hållbar riktning.

Det kan handla om lån till ekologiskt jordbruk, hållbart bostadsbyggande eller icke-fossil energiproduktion.

Ekobanken erbjuder också så kallade omställningslån som riktar sig till företag och föreningar som vill ställa om sin verksamhet till att bli mer hållbar.

Alla lån till företag och föreningar listas på Ekobankens hemsida, vilket är unikt bland banker i Sverige. För att kunna göra det har Ekobanken skrivit bort en del av banksekretessen för företag och föreningar.

– Vi säger till våra medlemmar och kunder i banken att vi ska finansiera hållbara projekt och företag. Därför talar vi också om för dem och för allmänheten vilka låntagare banken har. Det blir ett kvitto för de som är kunder och ett kvitto på att vi faktiskt gör det vi säger, förklarar Maria Flock Åhlander.

Flera tankar i huvudet samtidigt

För Ekobanken är hållbarhet mer än bara klimat och miljö. Hållbarhet inkluderar även sociala och kulturella aspekter. Det är viktigt för dem att arbeta med dessa frågor internt och banken avsätter tid för utbildning. Eftersom huvudkontoret ligger i anslutning till en daglig verksamhet fås en direkt inblick i vikten av social hållbarhet. 

– Vi menar helt enkelt att det är viktigt att kunna hålla fler tankar i huvudet samtidigt; exempelvis klimatfrågan, artutrotning och biologisk mångfald, integration och psykisk ohälsa. Allt hänger ihop, säger hon.

Ekobanken har fått en stor kundtillströmning de senaste åren i takt med att klimatfrågan blivit mer aktuell. 

– Ekobanken har aldrig finansierat fossilbranschen och vi kommer aldrig att göra det heller. Det har vi varit väldigt tydliga med. Vi har sett en ”Greta-effekt”, där folk letar efter banker som inte finansierar användningen av fossila bränslen, förklarar hon och syftar på den världsberömda svenska klimataktivisten Greta Thunberg.

Ekobanken toppar prestigefull ranking

Organisationen Fair Finance International arbetar med att utvärdera finansiella aktörers hänsyn till hållbarhetsfrågor. I Sverige har de tittat på alla storbanker, Ekobanken och ytterligare aktörer. År efter år hamnar Ekobanken i topp, med 99 % uppfyllda krav, skyhögt över de svenska storbankerna.

– Vi tror att pengar kan förändra världen och kan hjälpa till att ställa om till en hållbar framtid. Hos oss vet kunderna verkligen vad som sker med deras pengar, avslutar Maria Flock Åhlander.

Om Ekobanken

Ekobanken är en värderingsdriven medlemsbank som ägs av ca 2 700 medlemmar/andelsägare och har ca 6 900 kunder. Ekobanken startade 1998 och vill ställa kapital till förfogande för den hållbara omställning som världen behöver nu och framöver. 

Du når Ekobanken på 08-551 714 70, info@ekobanken.se eller www.ekobanken.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ekobanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?