1515
Annons

Europas storstäder siktar på ett liv – utan bilen

Expressvägar för cyklister, bilfria stadskärnor och mer plats åt fotgängare. 

Coronakrisen kan vara ett ypperligt tillfälle att accelerera den gröna omställningen. Det har man insett i städer som Paris, Bryssel och Milano som planerar för ett liv efter karantänen.

Amsterdam har blivit en förebild för många av Europas större städer när det kommer till att planera och bygga för en mindre bilberoende stad.
Amsterdam har blivit en förebild för många av Europas större städer när det kommer till att planera och bygga för en mindre bilberoende stad.Foto:Yuri Dmitrienko

Det som nu händer i Bryssel, Milano och Paris är bara en del av en bredare rörelse över hela Europa där de större städerna och dess styren vill använda krisen för att tänka om kring bilens roll i samhället.

”Jag tycker det är ett bra tillfälle att göra förändringar som annars skulle stött på mycket motstånd. Man är så van vid förändringar nu i och med covid-19. Annars hade det varit svårare”, säger Maria Schnurr, senior researcher inom mobilitet och teknik på det statliga forskningsinstitutet Rise.

WSP:s stads- och trafikanalytiker Daniel Firth och Maria Schnurr, Senior Researcher, Mobilitet och system, på RISE.
WSP:s stads- och trafikanalytiker Daniel Firth och Maria Schnurr, Senior Researcher, Mobilitet och system, på RISE.Foto:WSP & Rise

Många sneglar på det cykelvänliga Nederländerna – och i synnerhet landets huvudstad Amsterdam – som en modell för hur städerna ska fungera då karantänen efter pandemin hävs. 

I Belgiens huvudstad Bryssel till exempel: där får de bilar som letar sig in stadskärnan köra max 20 kilometer i timmen - och lämna företräde för både cyklister och fotgängare.

”De flesta städer är nu i stadiet där Nederländerna var på 1970-talet och bryter med decennier av bilcentriskt tänkande och började experimentera med lösningar som ger cyklisterna mer och säkrare utrymme på vägarna”, säger Marco te Brömmelstroet, som undervisar i stadsplanering och mobilitet vid Universitetet i Amsterdam till sajten Politico.  

Bryssel har skärpt sin nya mobilitetsstrategi ytterligare under de gångna veckorna. Stadens ledning har lovat att förvandla 40 kilometer bilfält och parkeringsplatser till cykelvägar på några av stadens viktigaste genomfarter, inklusive Avenue Louise och Rue de la Loi.

En cykelbana i Belgiens huvudstad Bryssel.
En cykelbana i Belgiens huvudstad Bryssel.Foto:Francisco Seco

Redan tidigare i år antog Bryssel en strategi för att göra stadens transporter grönare. Men när landet börjar sin gradvisa utfasning från karantänen finns rädslan att viruset ska spridas på trånga spårvagnar, bussar och tunnelbanor. Risken är då att människor söker tryggheten som bilen ger. Denna utmaning stärker ytterligare regeringen i ansträngningarna att få människor att gå eller cykla.

”Av kärlek till vår kollektivtrafik, snälla, ta en cykel eller gå till fots om du kan”, sa Bryssel regionala transportminister Elke Van den Brandt, som tillhör de flamländska gröna, i en intervju med Politico tidigare i år.

Arkitekten Maria Rubert de Ventós, tidigare vinnare av det spanska priset National Urban Planning Award, menar att länder nu måste utnyttja ”det enda bra som har kommit ut ur denna kris”. Hon menar att regeringarna bör arbeta för att göra det svårt att köra bil, förbjuda gratis parkering och prioritera cyklister.

”Om vi ​​gör det kommer det inte att ta lång tid innan folk ser tillbaka och inser hur absurd det var att vi brukade röra oss i dessa förorenande och ganska fula fordon, och undrar över hur mycket rymligare - och vackrare - våra städer är utan dem”, säger hon till Politico.

I Paris har stadens socialdemokratiska borgmästare Anne Hidalgo stora planer. Redan 2030 ska enbart eldrivna fordon rulla på den franska huvudstadens gator. Hon har redan förbjudit de mest förorenande fordonen, all trafik längs med floden Seines strand och stängt bilvägar och parkeringsplatser till förmån för fotgängare och cyklister. Nu står 650 kilometer temporära och fasta cykelbanor färdiga när staden planerar att lätta på karantänen.

Tillfällig cykelbana i Paris. Paris-bor får kompensation med upp till 50 euro om de reparerar sin cykel i samband med att staden lyfter karantänen.
Tillfällig cykelbana i Paris. Paris-bor får kompensation med upp till 50 euro om de reparerar sin cykel i samband med att staden lyfter karantänen.Foto:Christophe Ena

Cykelbanorna går längs med tunnelbanenätet RER och inkluderar en expressväg för el-cyklar längs med Rue de Rivoli. I den slutliga planen ska nio långdistansvägar ta cykelpendlare från förorterna in till staden. Åtgärderna har hittills kostat motsvarande 3,2 miljarder kronor. 

”Det kommer inte på frågan att vi låter oss bli invaderade av bilar och föroreningar igen. Det kommer att göra hälsokrisen än värre. Föroreningar är redan en hälsokris och en fara – och i kombination med coronaviruset är det en synnerligen farlig cocktail. Så det kommer inte på fråga att ta bilen till city, då den faktiskt kan förvärra situationen”, säger Anne Hidalgo i en intervju enligt Citylab.

I Milano tar man kopplingen mellan luftföroreningar och höga dödstal i covid-19 på fullt allvar, norra Italien har den sämsta luftkvaliteten i hela landet. Att förlita sig på ett trafikslag som gör så stor åverkan på luftkvaliteten är därför uteslutet. Cykling, gång eller kollektivtrafik är det som gäller. Kollektivtrafiken kommer att kunna täcka 400.000 resor per dag, till skillnad mot 1,4 miljoner innan pandemin - med två tredjedelar av trafiken i gång, så förändringar är nödvändiga.

I Milano har parkerna precis öppnat efter en två månaders lång karantän.
I Milano har parkerna precis öppnat efter en två månaders lång karantän.Foto:Gian Mattia D'Alberto

Under sommaren kommer Milanos stadskärna delvis att renoveras för att ge över 35 kilometer vägutrymme cyklister och fotgängare, som tidigare använts av bilar. 

De bilar som är tillåtna i centrum får max köra 30 kilometer i timmen. Målet är att göra trafiken mer flytande och ge fotgängare större utrymme att ta sig fram i staden utan att behöva trängas.

Liknande åtgärder vidtas i städer över hela världen. På Pedbikeinfo.org kan man läsa om vilka konkreta åtgärder städer – från A-Ö – gör för att främja folkhälsan.

Och i Stockholm är förutsättningarna mycket goda – i jämförelse med andra städer, menar Maria Schnurr.

”Vi har en mycket bättre utgångssituation, med en väl utbyggd cykelinfrastruktur och mycket bra kollektivtrafik. Men det är fortfarande billigt att äga och köra bil jämfört med andra länder. Det kan vara värt att tänka på att avskaffa eller anpassa vissa subventioner som fortfarande finns för icke miljövänliga transportslag utan att riskera social ojämlikhet.”

Stads- och trafikanalytikern Daniel Firth på den kanadensiska konsultfirman WSP tror också att krisen kommer innebära att vi ställer om på på andra sätt. 

”Beroende på hur långvarigt vårt nya beteende blir med att arbeta hemma, hålla avstånd och resa mindre, kan dessa nya vanor accelerera den utveckling som redan varit på gång under en tid, både ur klimatsynpunkt men också genom det allt mer digitaliserade arbetslivet”, säger Daniel Firth.

”Behöver vi alla resa till jobbet samma tid, behöver vi vara på jobbet varje dag, hur mycket vill vi tränga ihop oss i kollektivtrafiken och vilka möten kan lika gärna göras digitalt? Det tror jag är frågor som kommer få ett annat svar efter den här erfarenheten.”

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag 

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér. 

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

Helldén varnar för ny regering – ”skruva tillbaka klockan 20 år”

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) blev Stockholms kanske mest kända kommunpolitiker för sina satsningar på gågator och cykelbanor. Nu tar han sin gröna agenda till riksdagen, som ny ledamot i Trafikutskottet.

Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (mp) blir ny trafikpolitisk talesperson för sitt parti i riksdagen.
Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (mp) blir ny trafikpolitisk talesperson för sitt parti i riksdagen.Foto:Oscar Olsson

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera