1515

EU vill ha med Sverige i bankunionen

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici vill gärna se Sverige i EU:s bankunion och på sikt även att vi byter kronan mot euron och går med i valutaunionen EMU. Men det är upp till Sverige, tillägger han.

Kommissionen varken avser eller kan tvinga länder att gå med i eurozonen om länderna inte själva vill eller kan, säger Pierre Moscovici i samband med ett anförande på Europahuset i Stockholm inför ett möte med finansminister Magdalena Andersson (S).

Stockholmsbesöket ingår i en turné i EU-huvudstäder där Moscovici försöker sälja in kommissionens nyligen presenterade förslag om ett fördjupat samarbete mellan euroländerna, som ska diskuteras på ett toppmöte i december.

Genomgripande reformer planeras och stödet från Frankrikes president Emmanuel Macron ser ut att vara på plats. Fast stöd från Berlin är också avgörande och där ser Angela Merkel i nästa regeringskoalition ut att tvingas samarbeta med liberala FDP, öppet kritiska mot fördjupat eurosamarbete.

En gemensam finansminister för euroländerna med egen beskattningsrätt och budget, som kan stödja euroländer som halkar efter, är ett av EU-kommissionens förslag. Det är inte uteslutet att detta innebär att det krävs fördragsändringar, enligt Moscovici.

Han understryker dock att skatten det hela skulle bygga på blir ytterst marginell jämfört med vad EU-medborgare i dag betalar i statlig och kommunal skatt.

Enligt beräkningar Moscovici har tagit del av kostar dagens EU-budget omkring en kopp kaffe om dagen per EU-medborgare.

"Låt oss lägga till en croissant", säger han om det utökade skatteuttag som det fördjupade eurosamarbetet antas kosta.

Om eurozonens budget ska vara separat eller om den ska inkluderas i EU-budgeten är en fråga han vill avgöra i ett senare skede.

En viktig pusselbit i reformplanen är att fortsätta utveckla EU:s bankunion. Det är en institution till vilken även icke-euroländer kan ansluta sig till, även om det hittills bara är euroländer som har gått med.

Motviljan att ansluta sig från icke-euroländers sida handlar bland annat om beslutsordningen som gör att de skulle sakna formellt inflytande när avgörande frågor avgörs i ECB:s styrelse.

Frågan om ett svenskt medlemskap i bankunionen har aktualiserats av den rödgröna regeringen sedan Nordeas styrelse — bland annat med hänvisning till att Finland är med i bankunionen — beslutat sig för att flytta storbankens huvudkontor från Stockholm till Helsingfors.

När TT frågar Moscovici om det finns något sätt att hantera problemet med att icke-euroländer har ett begränsat inflytande över avgörande beslut i ECB svarar han undvikande.

"Jag vill inte dra förhastade slutsatser om bankunionen. Jag tror det är upp till den svenska regeringen och andra svenska intressen att fatta detta beslut, väga fördelar mot nackdelar", säger han.

Avgörande är enligt Moscovici att beslutet fattas efter en genomgripande analys.

"Jag inser att det finns nackdelar som en regering måste utvärdera. Men saker måste komma i tur och ordning. Debatterna om praktiska frågor kommer att tas efteråt", säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?