1515
Annons

EU-tribunalen öppnar för strukturaffärer

EU-tribunalen sågar unionens konkurrenspolitik, vilken bromsat konsolideringssugna mobiloperatörer i Europa. 

Svenska Telia, som 2015 fick sin danska fusion med Telenor stoppad, välkomnar domen och tror den öppnar för fler strukturaffärer.

telias chefsjurist Jonas Bengtsson.
telias chefsjurist Jonas Bengtsson.Foto:Jonas Eng

2016 stoppade EU-kommissionen av konkurrensskäl teleoperatören Hutchison köp av konkurrenten O2 i Storbritannien. Året dessförinnan stoppade kommissionen svenska Telias samgående med Telenor i Danmark.

Men till skillnad från Telia valde Hutchison att ta strid, och nu fyra år senare får bolaget rätt i en dom från EU-domstolens förstainstans, tribunalen.

”Tribunalen är ganska hård mot EU-kommissionen”, säger Per Karlsson, konkurrensrättsexpert som tidigare var chefsjurist på Konkurrensverket men som nu driver egen advokatfirma, till Di.

I grund och botten gäller frågan hur EU-kommissionen har använt konkurrensrättsliga regler som infördes 2004 och som gjorde det möjligt att stoppa strukturaffärer även i de fall där det inte uppstod dominerande ställning. Vad gäller Telias försök att gå samman med Telenor i Danmark hänvisades bland annat till att Danmark, trots sin ringa befolkningsmängd, behöver fyra operatörer.

I domen pekar tribunalen bland annat på att kommissionens dokumentation inte stödjer slutsatserna om försämrad konkurrens. Det fanns helt enkelt inte tillräckliga bevis för att Hutchison köp av O2 skulle leda till försämrad konkurrens och högre priser i Storbritannien.

”Det här borde alla telekombolag i Europa analysera noga, för det påverkar de strategiska möjligheterna för dem”, säger Per Karlsson.

Telia välkomnar domen, men påpekar att tribunalen endast är EU-domstolens förstainstans och att slutsatserna kan komma att överklagas av kommissionen.

”Men vi har redan sett att den har startat en väldigt nyttig och bra diskussion om, och ifrågasättande av, hur praxis har utvecklats. Vi hoppas och tror att det öppnar upp möjligheter för fler affärer i Europa”, säger Jonas Bengtsson, chefsjurist på Telia, till Di.

”Vi har hela tiden hävdat att det vore till gagn för både konkurrensen och kunderna om man tillåter affärer för att hjälpa till med inte minst stora kommande 5g-investeringar - det finns ett behov av att kunna konsolidera mer.”

Trots att domen sannolikt kommer att prövas i högre instans tror Jonas Bengtsson att den kan få omedelbar effekt.

”Jag kan mycket väl tänka mig att det här kan vara ett startskott redan nu. Det finns ett ganska stort intresse för affärer som är effektiva och intressanta för flera spelare i Europa, och med det här kan man kanske känna att man har nya bra argument och är villig att ge sig in i transaktioner”, säger han.

Telia överklagade inte EU-kommissionens beslut att stoppa samgåendet med Telenor i Danmark. Bolaget väntade inte ens på ett formellt beslut, utan drog tillbaka ansökan så fort man förstod varthän det barkade.

”Det är väldigt sällan någon väljer att överklaga eftersom det tar väldigt lång tid, vilket innebär att affären inte finns kvar även om man får rätt. Hutchison har tagit en för laget här, de har överklagat utan att kanske få särskilt mycket fördelar för egen del”, säger Jonas Bengtsson.

Chefsjuristen duckar Di:s fråga om vilken roll Telia har på en öppnad spelplan, men tillägger att Telia välkomnar en mer balanserad syn på vilka förvärv som kan tillåtas.

”Vi tycker det här är ett väldigt efterlängtat och positivt besked, oavsett hur det går i slutändan”, säger han.

 

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera