Annons

EU:s finansministrar vill inte mjuka upp budgetreglerna

HELSINGFORS. Reformen av EU:s budgetregler i stabilitetspakten står inför en brant uppförsbacke.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och hans svenska kollega Magdalena Andersson är två av de ministrar som möts i Helsingfors i helgen.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och hans svenska kollega Magdalena Andersson är två av de ministrar som möts i Helsingfors i helgen.

Det stod klart efter diskussionen mellan EU:s finansministrar vid det informella ekofinmötet på lördagen.

Dödläget uppstår när nordliga budgethökar ställs mot sydliga budgetduvor.

”Sverige med flera tycker att mer fokus bör läggas på att leva upp till reglerna än att ändra reglerna”, sade finansminister Magdalena Andersson till Nyhetsbyrån Direkt efter mötet på lördagen.

Italien och andra sydländer har drivit på för att budgetreglerna ska mjukas upp. Men Frankrike, som hör till sydlägret, har nu gett upp. Motståndet är för stort från Tyskland, Nederländerna och andra i norr.

Det är bortkastad tid att ge sig in i en debatt om stabilitetspakten, som skulle bli svår, lång och med osäkert resultat, sade franske finansministern Bruno Le Maire vid en presskonferens.

”Jag föredrar att vi använder tiden till att diskutera europeiska investeringar”, fortsatte han.

Bruno Le Maire vill att EU stimulerar ekonomin genom att öka sina investeringar avsevärt i områden som batteriteknik, artificiell intelligens och energilagring.

Ekofinmötets diskussion var ett inspel till EU-kommissionens förslag till reform av stabilitetspakten, som kommer senare i höst.

Kommissionens vice ordförande för EMU Valdis Dombrovskis noterade att många finansministrars var ogärna ville ha större förändringar.

”Kanske kan ändringarna ske utan lagändring”, sade han.

På mötet riktade Italien in sig på att förespråka att investeringar ska kunna undantas från budgetkraven. Det skulle kunna vara för klimatåtgärder specifikt eller tillväxtfrämjande satsningar i allmänhet.

Motargumentet är att gränsdragningar är svåra och att statsskulden stiger även om pengarna går till investeringar.

På ekofinmötet lämnade den fristående Europeiska finanspolitiska nämnden en kritisk rapport om hur stabilitetspakten har tillämpats.

”Reglerna har inte fungerat så bra som de ska. Tillämpningen har minskat förtroendet mellan EU-länderna”, sade nämndens ordförande Niels Thygesen vid en presskonferens.

Rapporten visade att länder med bättre statsfinanser har varit bättre på att följa pakten medan länder som redan hade hög statsskuld har varit sämre.

Ett problem är att kommissionens tolkning av reglerna har varit slapp, sade rapporten. 

Den senaste förändringen av stabilitetspakten stärkte kommissionens roll. Numera krävs en kvalificerad majoritet bland EU-länderna för att ändra kommissionens förslag om ett land ska straffas för budgetsynder.

När reglerna tillkom antog Sverige och andra budgethökar att kommissionens tillämpning skulle vara strikt. Men verkligheten har blivit den motsatta.

Kommissionen har också rundat EU:s finansministrar genom att föra bilaterala förhandlingar med Italien och andra budgetsyndare, sade Niels Thygesen.

”Flexibiliteten bör skrotas. Den har inte hjälpt. Det är förvirrande med vissa indikatorer som är svåra att observera. Man borde se mer på längre sikt”, sade Niels Thygesen.

De nuvarande reglerna tillåter ökad flexibilitet i förhållande till produktionsgapet, en indikator som är svår att observera.

Kommissionen tog fasta på nämndens rekommendation om att fokusera på ett skuldankare med utgiftmål som det operativa riktmärket. Ett visst stöd fanns bland EU-länderna för detta, sade Valdis Dombrovskis.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?