Annons

EU-länderna försöker runda bankreglerna

EU:s medlemsländer försöker alltmer runda reglerna om statsstöd för att hjälpa sina banker enligt EU-kommissionens chef för statsstödsfrågor. 

De europeiska regeringarna har blivit mer ivriga i försöken att komma runt EU:s regler om statsstöd för att stödja sina banker. Det säger Gert-Jan Koopman, chef för frågor som rör statsstöd under EU-kommmissionären för konkurrensfrågor, i ett tal på onsdagen enligt nyhetsbyrån Direkt.

"Det finns ett särskilt intresse i ett verktyg som kallas återkapitalisering ur säkerhetshänseende ("precationary recapitalisation") som utgör ett undantag", säger Koopman enligt Direkt.

Undantaget tillåts om det följer ett stresstest och syftar till att rätta till kapitalunderskott som kan uppkomma i ett negativt scenario. Reglerna förbjuder explicit att stater använder sig av undantaget för att stödja banker som är på obestånd eller kan tänkas gå i konkurs inom en snar framtid.

Enligt Gert-Jan Koopman har medlemsstaterna "skiftat signifikant" från att fokusera på åtgärder som klassas som statsstöd till interventioner som undantas från bankresolutionsreglerna.

Frågan är högaktuell i bland annat Italien, där premiärminister Matteo Renzi bråkat med EU-kommissionen om hur och om hans regering kan få stötta de svagare italienska bankerna. Monte di Paschi dei Siene, världens äldsta bank, har gått kräftgång på börsen under året och pekades ut som Europas svagaste storbank i Europeiska centralbankens stresstester i somras.

Matteo Renzis problem är att han vill kunna tillföra nytt kapital till bankerna utan att bankernas aktie- och obligationsägare behöver ta smällen vilket EU:s bankresolutionsregler kräver. Frågan är särskilt känslig då småsparare utgör en stor andel av Monte di Paschis ägare.

I extrema fall tillåter reglerna att vissa grupper undantas från en bail-in men erfarenheterna hittills har inte varit okontroversiella. Portugals centralbank rörde upp starka känslor och hot om stämningar från investerare när man kring årsksiftet 2015/2016 valde att genomföra en skuldnedskrivning för Novo Banco som bara påverkade en del av investerarna.

En så kallad återkapitalisering ur säkerhetshänseende skulle kunna innebära mindre risk för spridningseffekter i banksystemet enligt en rapport från den internationella juristfirman White & Case som publicerades i somras. Byråns jurister pekade på hur mekanismen användes framgångsrikt för att tillföra nytt kapital till grekiska banker under 2015.

Men även interventioner som inte klassas som statsstöd kräver godkännande från EU:s institutioner. Enligt Gert-Jan Koopman har flera interventionsfall som inte faller under bankresolutionsreglerna behandlats under 2016.

"Jag ser fram emot att kunna berätta att dessa aktiviteter minskat ytterligare", säger han enligt Direkt.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?