1515
Annons

EU jagar lösning på migrationskris

På söndag hålls ett krismöte om migration med drygt tio EU-länder i Bryssel. Fokus ligger på stärkt gränskontroll och att stoppa asylsökande från att röra sig mellan EU-länder. Något som kan hjälpa Tysklands förbundskansler Angela Merkel att avvärja en regeringskris.

På torsdag och fredag nästa vecka möts EU:s 28 stats- och regeringschefer för EU-toppmöte i Bryssel. Utsikterna att de ska lyckas enas om en ny gemensam asylpolitik för EU ser dystra ut. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har därför kallat till ett informellt toppmöte i helgen med länder som är "intresserade av att hitta europeiska lösningar inför kommande Europeiska råd".

Fler och fler länder har anslutit sig, däribland Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Spanien, Österrike, Nederländerna och Danmark. Sverige har ännu inte bestämt sig.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har särskilt intresse av att minitoppmötet ger resultat. Hon har fått fram till den 1 juli att hitta en europeisk lösning på den fråga som hennes regeringspartner, bayerska CSU, höll på att stjälpa hela koalitionssamarbetet på tidigare i veckan. CSU kräver att asylsökande som redan registrerats i ett annat EU-land ska direktavvisas vid den tyska gränsen.

Merkel vet att om Tyskland genomför detta på egen hand kan hon sätta igång en dominoeffekt, där land efter land inför gränskontroller och stoppar asylsökande vid gränsen.

I det utkast till överenskommelse som Juncker förberett inför söndag står att asylsökande inte har rätt att välja vilket land de vill söka asyl i. Flera av förslagen går ut på att ta bort incitamenten för att resa vidare till ett annat medlemsland. Till exempel att asylsökande då blir av med socialt stöd. Polis och transportbolag ska även kontrollera buss- och tågstationer, liksom flygplatser.

Andra förslag handlar om stöd till länder i Nordafrika och att stärka EU:s kust- och gränsbevakning. Gränsstyrkan föreslås gradvis skalas upp till 10.000 personer till 2020.

Om EU:s Dublinregler hade fungerat skulle alla som kommer till EU söka asyl i det första EU-land de kommer till, och stanna kvar där tills ansökan behandlats klart. Men efter flyktingströmmen 2015 fungerar inte systemet. Grekland och Italien, som oftast är det första ankomstlandet, klarar inte av att ta emot så många människor. Många flyktingar fortsätter därför vidare norrut till andra EU-länder.

Försöken att reformera Dublinreglerna och tvinga alla EU-länder att vara med och ta emot asylsökande har hittills misslyckats. Inte minst har den så kallade Visegradgruppen – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – hårdnackat gjort motstånd. Inget av dessa länder tänker delta i Junckers minitoppmöte. I stället mötte de Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz i Budapest på torsdagen och kunde då konstatera att de alla fem vill stärka EU:s gränsskydd och förespråkar asylcenter utanför EU, där man kan göra en första asylprövning. Ett förslag som även kommer att diskuteras på EU-toppmötet nästa vecka.


Ebba Bush Thor vill minska migrationstrycket med 70 procent

Förbättrad integration var ett huvudtema i det hösttal som Ebba Busch Thor, Kristdemokraternas partiledare, höll på fredagen.

Foto:Evelina Carborn

Kristdemokraterna har tagit fram en ”integrationsproposition” inför sitt riksting i november.

”Nu behövs det tid för återhämtning och tid att ta ansvar för dem som kommit hit, så att integrationen verkligen börjar fungera. Sverige har nu ett slags skuldberg utav integrationsräkningar till människor som kommit hit med ambitioner och förhoppningar och i stället fastnar i utanförskap”, sade hon. 

Migrationen till Sverige måste, enligt partiledaren, komma ner på de nivåer som gäller i våra nordiska grannländer, motsvarande ett minskat söktryck med omkring 70 procent. 

”Detta är även vår utgångspunkt i de migrationssamtal som regeringen nu äntligen har kallat till”, sade Busch Thor, men betonade att KD värnar rätten för dem som fått uppehållstillstånd att återförenas med egna minderåriga barn.

Bärande delar i ”integrationspropositionen” är att Sverige inte ska ha några ”no-go”-zoner, att människor ska göras mer anställningsbara, att drivkrafterna och stödet ökas att bli en del av Sverige och bli svensk, samt stödja och dra nytta av civilsamhället.

Partiet föreslår bland annat att staten ska ha ansvar för nyanlända under en längre tid än i dag, att det blir norm att SFI kombineras med yrkesutbildning och att medborgarskapet uppvärderas genom ett språktest.

”Trots det svåra läge som Sverige befinner sig i så förblir jag hoppfull”, sade Busch Thor och tillade att integrationen inte ska ”tvingas på” människor, utan det ska vara en självklarhet för att människor som inte är födda här ska kunna bli en del av landet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?