EU-länderna enades på tisdagen om skärpta regler för antidumpning, som tillåter högre skyddstullar.
Import av kinesiskt stål nämns oftast som exempel, men även andra länder och produkter kan bli komma ifråga.
Direkt-SE
Ländernas EU-ambassadörer (Coreper) nådde uppgörelsen och bröt därmed ett dödläge sedan 2013 mellan mer protektionistiska och mer frihandelsvänliga länder i EU.
"Detta är ett stort genombrott. Våra handelspolitiska skyddsinstrument har förblivit i stort sett desamma i 15 år, men läget på världsmarknaden har förändrats dramatiskt", sade Slovakiens ekonomiminister Peter Ziga i ett uttalande.
"Detta är ett viktigt steg för att hjälpa EU-tillverkare hantera orättvis konkurrens", fortsatte han.
Moderniseringen av de handelspolitiska skyddsinstrumenten tillåter högre antidumpnings- och antisubsidiertullar när priset på råvaror (inklusive energi) snedvrider prisbilden av slutprodukten.
Det gäller när råvaror totalt utgör mer än 27 procent av produktionskostnaden och eller varje råvara mer än 7 procent enskilt. I sådana fall kan EU avvika från regeln om lägre tull (lesser duty rule).
Denna regel säger att tullen bara ska uppgå till den ekonomiska skadan som har uppstått för den europeiske konkurrenten, inte till hela dumpningsmarginalen (skillnaden mellan det dumpade priset och normalpriset.)
De nya antidumpningsreglerna ska också öka transparensen och förutsägbarheten. En fördröjning införs på fyra veckor innan tullen tillämpas efter beslut så att importörer ska hinna ta hem redan köpta varor.
Vidare behöver undersökningar om misstänk dumpning en anmälan från ett europeiskt bolag utan EU-kommissionen kan starta dem på egna initiativ. Undersökningstiden kortas.
Ministerrådets representanter måste nu inleda förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av förordningen.
Direkt-SE
Innehåll från Karolinska UniversitetsjukhusetAnnons
Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn
I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet.
Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå.
– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon.
Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar.
– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling.
Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin.
– Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken.
Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt.
– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren.
Fakta: Cancer Research Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.
