EU-länderna enades på tisdagen om skärpta regler för antidumpning, som tillåter högre skyddstullar.
Import av kinesiskt stål nämns oftast som exempel, men även andra länder och produkter kan bli komma ifråga.
Direkt-SE
Ländernas EU-ambassadörer (Coreper) nådde uppgörelsen och bröt därmed ett dödläge sedan 2013 mellan mer protektionistiska och mer frihandelsvänliga länder i EU.
"Detta är ett stort genombrott. Våra handelspolitiska skyddsinstrument har förblivit i stort sett desamma i 15 år, men läget på världsmarknaden har förändrats dramatiskt", sade Slovakiens ekonomiminister Peter Ziga i ett uttalande.
"Detta är ett viktigt steg för att hjälpa EU-tillverkare hantera orättvis konkurrens", fortsatte han.
Moderniseringen av de handelspolitiska skyddsinstrumenten tillåter högre antidumpnings- och antisubsidiertullar när priset på råvaror (inklusive energi) snedvrider prisbilden av slutprodukten.
Det gäller när råvaror totalt utgör mer än 27 procent av produktionskostnaden och eller varje råvara mer än 7 procent enskilt. I sådana fall kan EU avvika från regeln om lägre tull (lesser duty rule).
Denna regel säger att tullen bara ska uppgå till den ekonomiska skadan som har uppstått för den europeiske konkurrenten, inte till hela dumpningsmarginalen (skillnaden mellan det dumpade priset och normalpriset.)
De nya antidumpningsreglerna ska också öka transparensen och förutsägbarheten. En fördröjning införs på fyra veckor innan tullen tillämpas efter beslut så att importörer ska hinna ta hem redan köpta varor.
Vidare behöver undersökningar om misstänk dumpning en anmälan från ett europeiskt bolag utan EU-kommissionen kan starta dem på egna initiativ. Undersökningstiden kortas.
Ministerrådets representanter måste nu inleda förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av förordningen.
Direkt-SE
Innehåll från Lunds universitetAnnons
Rätt vård för barncanceröverlevare
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata.
I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet.
– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger:
– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.
Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt.
– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Digital tillgång till strukturerad hälsodata
Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården.
Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.
– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge.
AI kan berika
Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter.
– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge.
Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden.
Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer.
Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag.
