Annons

Ett starkt budskap till regeringen och EU

Brexit går mot övertid efter att det brittiska parlamentet i veckan har röstat nej både till utträdesavtalet med EU och till en hård brexit.

Även om vägen framåt är fortsatt oklar har pundet stärkts kraftigt de senaste dagarna.

Underhuset röstade på onsdagskvällen med rösterna 321-278 för att säga nej till ett avtalslöst EU-utträde – någonsin.

”Det här var ännu ett nederlag för regeringen, som hade en försiktigare skrivning. Det visar att parlamentet har förlorat förtroendet för hur regeringen har skött brexit. Det är förödande för regeringen”, säger Christian Odendahl, chefsekonom på EU-tankesmedjan Centre for European Reform.

Pundet stärktes efter omröstningen.

”Fortfarande finns en betydande riskpremie kvar i pundet. Skulle parlamentet godkänna utträdesavtalet innan utträdesdagen eller verka för att utträdesdagen senareläggs avsevärt kan vi räkna med ytterligare pundförstärkning”, säger säger Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB.

Ett scenario där ett avtalslöst utträde undvikas kan enligt honom lyfta pundkursen från torsdagens nivå på 12,37 kronor till 13 kronor.

Den konservativa premiärministern Theresa May gör troligen i början av nästa vecka ett tredje försök att få igenom det utträdesavtal som regeringen har förhandlat fram med EU-kommissionen.

För två månader sedan röstade 432 ledamöter emot avtalet och bara 202 för - en historiskt stor förlust för en brittisk premiärminister. 

I tisdags fick Theresa May ned förlusten till 391-242. Men hon måste ändå på några dagar övertyga 75 brexitörer att det är hennes avtal som gäller om det ska bli en brexit.

På torsdagen kom dock signaler både från de konservativa eurokritikerna i European Research Group och regeringens nordirländska stödparti DUP om att de kan tänkas stödja avtalet i en tredje omröstning.

De väntar på klargöranden från justitiekanslern Geoffrey Cox om nödlösningen för gränsen på Irland, och sätter sitt hopp till Wienkonventionen från 1969 om traktaträtten.

På torsdagskvällen ska parlamentet rösta om att be EU om förlängning av artikel 50 i EU-fördraget, som reglerar utträdet. 

”Om underhuset inom de närmaste dagarna stöder ett avtal, kan regeringen söka en kort tidsbegränsad teknisk förlängning av artikel 50 för att anta nödvändig lagstiftning och ratificera det avtal vi har nått med EU. Men en sådan är bara möjlig om vi har ett avtal på plats”, sa Theresa May i parlamentet på onsdagskvällen.

Men om underhuset åter säger nej till avtalet hotar hon euroskeptikerna med en lång förlängning.

”En sådan förlängning skulle utan tvivel kräva att Storbritannien håller EU-val i maj 2019”, sa Theresa May.

Tanken skrämmer många politiker De fruktar bakslag redan i de lokalval som hålls den 2 maj. Bland annat ska storstäderna Leeds, Liverpool och Manchester rösta, liksom Nordirland, där det kan bli oroligt.

Dessutom skulle det EU-kritiska partiet Ukip, som har tappat kraft efter folkomröstningen 2016, troligen få ny vind i seglen både i lokalvalen och i EU-val.

En lång förlängning väntas också stärka kraven på en andra folkomröstning. På torsdagen ska parlamentet för första gången rösta om ett sådant förslag, som ett av fyra tillägg till regeringens förslag.

”Nu när en avtalslös brexit är borta från bordet är det något som regeringen kan skrämma brexitörerna med, eller en kompromiss med Labour. Men jag kan inte se det med den här regeringen och det här avtalet fortfarande i spel. En andra folkomröstning är inte särskilt trolig”, säger Christian Odendahl.

Är en hård brexit verkligen borta från bordet?

”Rent juridiskt är den inte det. Det blir en hård brexit den 29 mars om inget händer. Men parlamentet har skickat ett starkt budskap både till regeringen och EU, så man kan inte tvinga fram en sådan”, säger Christian Odendahl.

Han säger att ”inget avtal” har varit osannolikt länge, konservativa ledamöter måste slåss mot regeringen för att få igenom den.

”Nu har det blivit ännu mindre sannolikt, jag skulle säga under 5 procent.”

Enligt The Guardian har konservativa brexitörer bearbetat högerregeringarna i Italien, Polen och Ungern att lägga in sitt veto mot en brexitförlängning och tvinga fram en hård brexit.

”EU-strategin att hålla ihop i förhandlingarna har fungerat hittills, så det finns ingen anledning för något land att bryta den enigheten nu”, säger Christian Odendahl.

Tror du att Theresa May sitter kvar fram till brexit?

”Det är omöjligt att veta.”

 


Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?