1515
Annons

Erik Selin i ny storsatsning på logistik

GÖTEBORG. Fastighetsbolaget Balder och intresseföretaget Next Step Group investerar 4 miljarder kronor i en ny logistikhubb i Härryda, mellan Landvetter och Göteborg. Den nya anläggningen väntas ge i 1.000 nya jobb och ska också minska den tunga trafiken i Göteborg. 

På tisdagen skrev Jacob Torell, vd Next Step Group, Balders vd Erik Selin och Patrik Andersson, vd Business Region Göteborg under en avsiktsförklaring. Med på bild är även Maria Strömberg, ansvarig för Kluster &  Innovation på Business Region Göteborg, samt Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande i Härryda kommun.
På tisdagen skrev Jacob Torell, vd Next Step Group, Balders vd Erik Selin och Patrik Andersson, vd Business Region Göteborg under en avsiktsförklaring. Med på bild är även Maria Strömberg, ansvarig för Kluster & Innovation på Business Region Göteborg, samt Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande i Härryda kommun.Foto:Felicia Holmquist
Link40 heter den planerade logistikhubben, som omfattar en yta på cirka 45 hektar och lokalyta på 240.000 kvadratmeter.
Link40 heter den planerade logistikhubben, som omfattar en yta på cirka 45 hektar och lokalyta på 240.000 kvadratmeter.Illustration:Next Step Group
Anläggningen ska ligga intill Bårhultsmotet. Vägen längst bort i bild är riksväg 40. Den andra vägen som syns länkar samman riksväg 40 med E20, via Partille. 
”För länge sedan investerade vi och gjorde en förskottsbetalning i det här motet och nu kommer payback på det”, säger Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande i Härryda kommun.
Anläggningen ska ligga intill Bårhultsmotet. Vägen längst bort i bild är riksväg 40. Den andra vägen som syns länkar samman riksväg 40 med E20, via Partille. ”För länge sedan investerade vi och gjorde en förskottsbetalning i det här motet och nu kommer payback på det”, säger Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande i Härryda kommun.Illustration:Next Step Group

Den nya logistikhubben ska ligga intill Bårhults företagspark, vid riksväg 40 som knyter ihop Göteborg och Stockholm. Platsen är noga utvald bland annat för närheten till Landvetter flygplats, men också för att viktig infrastruktur redan finns på plats. 

”Där finns ett bra trafikmot som har överkapacitet”, säger Next Steps Groups vd Jacob Torell som också berättar att man fått positiva signaler även när det gäller elförsörjningen. 

Energifrågan är viktig eftersom hubben ska bli ett slags omlastningsnav. Tanken är att hålla den tunga trafiken utanför Göteborg och ersätta den med utsläppsfria fordon. 

”Nyckeln vid omlastning är att det måste gå fort. Det finns inte tid att låta lastbilar och annat stå sill för länge. Det måste finnas mycket kapacitet in, så att det går att snabbladda”, säger Jacob Torell.

Själva upprinnelsen till projektet var förfrågningar som Balders BALD B -3,92% Dagens utveckling vd Erik Selin fick från kunder. Trots att Balder främst äger bostadsfastigheter hörde allt fler företag av sig och efterfrågande logistikyta, varför kontakt togs med Next Step Group, som Balder deläger till 30 procent. Next Step Group har tidigare erfarenhet av att samarbeta med Härryda kommun i effektiva planprocesser. Nu hoppas Härrydas kommunstyrelseordförande Per Vorberg på minst 1.000 nya jobb när bygget är klart. 

Förhoppningen är att vara i mål med en detaljplan i slutet av 2023 för att därefter kunna påbörja markarbeten ganska omgående. 

Totalt förväntas investeringen landa på 4 miljarder kronor. Lokalyta på 240.000 kvadratmeter ska byggas.

När Erik Selin får frågan om varför det behövs två fastighetsaktörer i projektet så säger han lite lättsamt: 

”Det är för att vi har mer pengar än Next Step. Det är en jättestor investering. Det får inte bli så att det blir soppatorsk. Det är viktigt att veta att det finns genomförandekraft”.

Exakt vilket bolag som gör vad och hur mycket pengar respektive bolag går in med är inte klart ännu. Marken ägs av ett projektbolag som Balder och Next Step äger hälften var av. 

”Det kommer troligtvis bli så att vi växeldrar, att Next Step sköter mer av planprocessen och Balder mer av bygget”, säger Erik Selin.

På tisdagen undertecknade bolagen även en avsiktsförklaring med Business Region Göteborg. Parterna ska tillsammans arbeta för att den planerade hubben ska bli ett regionalt nav och kunna fungera som en testbädd när det kommer till utsläppsfri godstrafik, allt inom ramen för vad som kallas Gothenburg Green City Zone.  

”Vi har för lite logistik i den här regionen, det finns en enorm efterfrågan. Så det här är ytterst glädjande”, säger Business Region Göteborgs vd Patrik Andersson.


Regeringen anklagas för ”kapitalförstöring” i trafikplanen

Regeringen har lovat att ”rekordsatsa” på svensk infrastruktur fram till 2033.

Men att pengarna läggs mycket mer på nybyggen än underhåll får hård kritik.

”Funktionen på befintligt system kommer att försämras över den här planperioden. Våra vägar och järnvägar kommer att bli sämre”, säger trafikforskaren Johan Nyström till Di.

Foto:Johan Nilsson/TT

Den 13 juni basunerade regeringen ut en ”rekordsatsning på Sveriges infrastruktur”.

799 miljarder kronor ska gå till att bygga nya vägar och järnvägar, samt underhålla det som redan har byggts.

”Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd”, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth då planen presenterades.

I en intervju med Dagens industri pratade han om de stora behoven av att sköta det som redan har byggts.

”Vägarna är slitna, det är fullt på spåren och vi har stora utmaningar som vi måste möta”, sade han.

Vad han dock inte tog upp är att anslagen till underhåll drogs ned från det Trafikverket föreslog i sitt så kallade inriktningsunderlag från 2020.

Myndigheten ansåg att 166 miljarder behövdes för att underhålla järnvägarna, och 200 miljarder för vägarna. 

Trafikverket beskriver det som en underhållsskuld på hela 70 miljarder.

”Det är deras byggkostnader för att återställa infrastruktursystemet till vad de kallar acceptabel nivå”, säger trafikforskaren Johan Nyström, affilierad vid Lunds Tekniska Högskola, till Di.

Regeringen har anslagit 163,7 respektive 162,5 miljarder, omräknat till 2021 års priser för att möjliggöra en jämförelse. Det innebär att järnvägarna får 1 procent mindre, och vägarna 19 procent mindre än Trafikverket ser som nödvändigt.

Ändå skrev regeringen att: ”De ökade resurserna till drift och underhåll av de statliga järnvägarna möjliggör att det befintliga järnvägssystemet kan rustas upp.”

En förklaring är att regeringen inte jämförde med Trafikverkets förslag, utan med föregående plan från 2018. I relation till den ökade anslaget till järnvägsunderhåll, – men sedan dess har ny infrastruktur byggts vilket innebär att pengarna ska räcka till mer. Och även jämfört med 2018 minskar pengarna till att hålla vägarna i farbart skick.

Johan Nyström, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv skrivit en mycket kritisk rapport, anser att regeringen inte är transparent i sina beskrivningar.

”Man säger att man satsar på underhåll, vilket man med siffertrixande kan tolka som att de gör. Men samtidigt kommer befintlig infrastruktur att bli sämre. Då kan man inte gå omkring och säga att man satsar på underhåll, tycker jag”, säger han till Di.

Trafikverket har fått hård kritik från flera håll, som Riksrevisionen och forskare som Johan Nyström, för att brista i sina upphandlingar.

Om anslaget till underhåll sänks, är inte det en hälsosam press på Trafikverket att effektivisera sitt arbete?
”Det kan det absolut vara, men det är fortfarande så att Tomas Eneroth står och säger att man satsar på underhåll”, säger Johan Nyström.

Inför sin avgång skickade Trafikverkets förra generaldirektör Lena Erixon i vintras en skarp varning, och konstaterade att ”det är mest effektivt att först vårda det vi har”.

Regeringen lägger nu i stället tonvikten på att bygga nytt.

Det innebär att underhållsskulden, enligt Johan Nyströms beräkningar, när den nya infrastrukturplanen löper ut 2033 har vuxit till 137 miljarder.

”Vi kommer att få se större förseningar, större problem för godstransporter och så vidare”, säger han.

Han kallar det underfinansierade underhållet för kapitalförstöring.

”Vi låter saker och ting förfalla, och ju längre det förfaller desto dyrare blir det att återställa.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?