Annons

Ericsson utbildar i egen regi

På hårt pressade Ericsson är digitala utbildningar både ett sätt att minska kostnader och att fylla det kompetensgap som uppstår när anställda får gå.
På koncernnivå gör man sitt bästa för att göra rätt ­utbildningar tillgängliga för varje individ, men det är upp till den anställde att ta ansvar för sin egen ­kompetensutveckling.

Lena Beming är global utbildningsdirektör och ansvarig för telekomjättens digitala utbildningsportal.
Lena Beming är global utbildningsdirektör och ansvarig för telekomjättens digitala utbildningsportal.Bild:Oskar Omne

Internutbildningar på ett jätteföretag som Ericsson ERIC B -1,41% Dagens utveckling kan både handla om breda ämnen som kultur eller innovation, och om mer teknikspecifika utbildningar.

Lena Beming, global utbildningsdirektör och ansvarig för företagets digitala utbildningsportal, säger att utbildningarna egentligen kan delas in i två typer. Det handlar antingen om kunskap som de anställda behöver i stunden, för att kunna utföra sitt arbete, eller om mer långsiktiga insatser.

”Att skicka alla inom en så här stor organisation på kurser, det går inte, det blir alldeles för kostsamt. Det tar också för mycket tid. Därför startade vi för flera år sedan vårt interna webb­initiativ.”

Lena Beming visar Ericssons utbildningsportal. I portalen finns utbildningar kategoriserade efter produktgrupper, yrkesroller och sådant som berör hela företaget. Under varje område finns olika tillgängliga utbildningar kategoriserade.

”Vi försöker att hjälpa den anställda att hitta i den massiva mängden utbildningsmaterial som finns. Det finns klassrumsträning, det finns Moocs (öppna onlinekurser reds anm) som man kan gå via Coursera eller Ed X, och det finns kurser på vårt virtuella campus som man kan göra antingen från jobbet eller hemifrån.”

Att utbildningarna är uppdelade efter yrkesroll är enligt Lena Beming mycket viktigt. En säljare behöver helt andra kurser om 5G än vad en installatör behöver.

Hon berättar också att det just nu pågår ett arbete för att se hur man kan göra utbildningserbjudandena ännu mer personliga, genom algoritmer. 

Tittar hon framåt tror hon att både augmented reality, AR, och virtual reality, VR, kommer att spela en allt större roll i de anställdas inlärning. Även lösningar där utbildningar byggs upp som spel blir vanligare.

Lena Beming har själv testat att virtuellt klättra upp i en mast med VR-glasögon på.

VR-tekniken används också i ett externt projekt som heter Connect to Learn, som stödjer FN:s mål om utbildning för alla, och där 16 mobiloperatörer medverkar. Connect to Learn använder ICT, informations- och kommunikationsteknik, i klassrumsarbetet bland annat genom att ansluta skolor till bredband så att elever kan dra nytta av all information som finns på internet, att samarbeta med andra skolor samt att träna lärare för att möjliggöra utbildning i världsklass.

Med hjälp av VR lär sig lärarna hur man kan entusiasmera studenterna, utveckla bra lektioner och använda internets fulla potential i klass­rummet. VR ger också läraren en säker och professionell miljö att träna i, när de vill och utan att behöva resa.

Liknande hjälpmedel kan användas för anställda som vill lära sig presentationsteknik.

För sådan kunskap som de anställda behöver få i stunden, när de kanske monterar något eller sitter och löser ett problem, tror Lena Beming att AR-tekniken, där visuella intryck förstärks genom att en dator, telefon eller ett par glasögon adderar information, är ett bra hjälpmedel.

”Om en basstation ska repareras ska man kunna få upp information om vad som ska göras vid respektive problem. Då behöver man inte lära sig det på förhand, och det kan spara mycket tid. De anställda behöver en grund att stå på men alla detaljkunskaper blir perfekt att ta del av på det här sättet. Lärande, support och dokumentation går allt mer ihop.”

Vissa företagsbreda kurser måste alla anställda gå. De kan handla om säkerhet eller vissa hälsofrågor. Ett tydligt exempel som lyfts fram i bolagets årsredovisning är en digital kurs i antikorruption. Ericsson har genom åren återkommande utretts för korruption, nu senast i USA och i Grekland.

”Vid årsslutet 2016 hade fler än 95.900 anställda genomfört den e-­utbildning i antikorruption som lanserades 2013”, står det i årsredovisningen.

Företagsbreda utbildningspaket kan vid behov ”tryckas” ut till de anställda genom automatiska påminnelser. Digitala verktyg gör det även möjligt att följa upp vilka som har genomgått utbildningar och vad de tyckte.

Vad spelar utbildning för roll i den ­process som Ericsson genomgår, där många anställda får lämna företaget på grund av kostnadsbesparingar?
”Det är otroligt viktigt för Ericsson med kompetens och det blir ännu ­ viktigare ju snabbare industrin förändras. Vi har lyckan att ha otroligt duktiga personer hos oss och vi försöker lära oss av varandra. Vi har något som heter virtual faculties, som är grupper av experter på Ericsson, som presenterar kunskap för andra i vårt virtuella campus. Det är ett sätt att se till att det inte bara är några få som kan det allra senaste utan att vi sprider den kunskapen.”

”Sedan finns det alltid kunskapsgap och dem kartlägger vi. Finns det stora gap sätter vi ihop program för det. Men vi jobbar också nedifrån och upp, där anställda identifierar kunskapsluckor tillsammans med sina chefer.”

Minskar kostnaderna när utbildningarna digitaliseras?
”Ja, det kan man säga. Ska man göra något brett och vill sprida kunskap till många, då kan det bli ­väldigt dyrt att förmedla det genom lokala klassrumsträningar. Men det kostar pengar att sätta ihop en digital utbildning. Ska något spelas in måste vi ha fotograf och bra ljud. Samtidigt tillhandahåller vi det till många så vi uppnår mer till en liten kostnad.”

På Ericssons virtuella campus genomförs digital klassrumsträning, som alla deltagare är med på sam­tidigt. Utbildningstillfällena spelas också in, så det går att vara med i efterhand.

”Men när det är live så försöker vi att ha interaktion, till exempel via en chatt eller frågor med klickbara alternativ, där man sedan kan visa och ­diskutera resultatet. I många fall är det som en riktig kurs med en lärare och elever som presenterar sig för varandra. Där kan det till exempel ingå element som gruppdiskussioner.”

Är det något som försvinner när det inte blir något fysiskt möte?
”Det är diskussionerna som uppstår i kaffepausen. Sedan kan man inte riktigt veta om mottagarna sitter och gör något annat. Men det är ju inte för vår skull som de anställda går en kurs.”

En utmaning är att de anställda ibland upplever att de inte har någon tid över för utbildning. Lena Beming påpekar dock att kompetens inte byggs av bara en kurs, utan att man också lär sig mycket genom att arbeta med saker. Den formella utbildningen står bara för ungefär 10 procent av inlärningen.

På Ericsson läggs därför mycket fokus på samarbete, och där lämpar sig de digitala verktygen mycket väl enligt Lena Beming.

”Vi tillhandahåller plattformar för öppna forum där de anställda kan skicka ut frågor och få svar från en bred massa. Ofta är det så att man inte måste kunna allt i förväg, du måste bara vara duktig på att hitta svaret.”

Det gör att själva utbildningarna kan brytas ned i kortare bitar, eftersom det finns ett komplement. På Ericsson försöker man också att arbeta med så kallade inlärnings­vanor. Det kan handla om att läsa en artikel varje morgon eller delta på ett webbinarium någon gång i veckan.

”Under korta lediga stunder kan man få in små utbildningar, som kan bli rätt mycket under en vecka.”

Mobilanpassning av träningsverktygen blir därför viktigt, speciellt när utbildningen är videobaserad. Ett exempel är ett samarbete som Ericsson har med en professor på Colombia Business School. Det är ett så kallat mixat inlärningserbjudande.

”Man kan gå in med sin dator och titta på video och så ställer professorn någon fråga man får svara på. Man lär sig då både genom att svara och genom att ta del av andras svar. Kör man i mobilen kan man välja att inte vara med på frågedelen eftersom det inte riktigt lämpar sig på mobilen.”

Då lär man sig inte riktigt lika mycket, men kan genomföra utbildningen på bussen om man vill.

I utbildningen ingår ibland också något som kallas för virtuell mentor. Då får deltagarna en uppgift som de ska svara på i en video, som sedan utvärderas av andra deltagare.

Ett annat verktyg som har tagits fram är Ericsson Play, som i princip är som Youtube, fast internt på Ericsson. Det har skapats för att kunna dela företagsofficiell information i videoform och för att ge de anställda möjlighet att dela sina filmer med andra.

Hon visar ett exempel där några anställda demonstrerar hur de har skapat innehåll för AR-verktyg. 

”Det är väldigt detaljerat och tekniskt och ett bra sätt för en grupp experter att dela kunskap som andra kan dra nytta av. Då undviker vi att alla behöver uppfinna hjulet på nytt”.


Innehåll från Telia CompanyAnnons

Digitalisera nu för att klara krisen – 5 tips

Större företag har accelererat sin digitalisering under pandemin och ökat sin produktivitet – medan mindre företag inte haft samma digitala utveckling.

Det visar en ny uppföljande undersökning till rapporten Telias digitala index.

Här är 5 tips till företag som snabbt vill komma ifatt digitalt.

Få tekniken att funka, prenumerera på en egen IT-avdelning 

Pandemin har slagit hårt mot många branscher och företag – och samtidigt fungerat som en katalysator för digitaliseringen.

– När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt digitalt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att stora företag springer ifrån”

Samtidigt är skillnaden tydlig mellan svenska företag. 75 procent av de stora företagen – mer än 50 anställda – har accelererat sin digitalisering under pandemin, jämfört med 21 procent av de minsta företagen. Det visar en uppföljande undersökning, som gjorts under våren, till ”Telias digitala index”.

De digitala klyftorna består och riskerar att öka, menar Daniel Stark:

– Risken är att de högdigitala springer ifrån nu när digitala lösningar är ännu viktigare för att klara sig i konkurrensen.

Ökad produktivitet under coronakrisen

Bland de högdigitala företagen svarar 41 procent att de ökat tillväxten och effektiviteten de senaste två åren – jämfört med 21 procent bland de lågdigitala, visar undersökningen.

Det är också de högdigitala som främst rapporterar om ökad produktivitet under pandemin.

Vad kan då lågdigitala företag lära av dem som kommit längre? Daniel Stark sammanfattar fem framgångsfaktorer:

1 Gör distansjobb möjligt

Prioritera digitala lösningar så att personalen kan jobba effektivt på distans. Det är viktigt både för affärerna och för att få nöjdare personal. Högdigitala företag lyckas i högre utsträckning behålla sin personal och locka nya talanger, visar Telias undersökning, och en nyckel är att personalen kan jobba flexibelt. 

2 Kreativa lösningar ger nöjda kunder

Coronakrisen har påskyndat innovativa digitala lösningar – från retailbutiken som bjuder in till videoshopping med en assistent till nya hämta hem-tjänster för restauranger. Den här sortens uppfinningsrikedom brukar skapa nya och lojala kunder! Fokusera också på hur ni möter kunderna digitalt. Det måste vara enkelt och smidigt att integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

3 Automatisera mera 

En kris kan vara ett bra tillfälle att se över arbetsflöden och rutiner. Genom att till exempel automatisera bokföring, fakturering, kvittoredovisning och annat kan ni frigöra tid och satsa mer på att bli konkurrenskraftiga. Att blicka framåt är nu avgörande för många företag som tvingats vara mycket ”här och nu” under krisen.

4 Mer träffsäkra erbjudanden

Allt fler företag samlar in data om sina kunder. Använd datan på ett systematiskt sätt med automatiserade verktyg som marketing automation och ad-words. På så sätt kan ni nå ut till era kunder med mer träffsäkra erbjudanden till en lägre kostnad.

5 Outsourca IT

Genom att outsourca driften och ansvaret för er IT blir ni av med teknikbekymmer som kan störa era arbetsflöden. IT-problem kan stjäla mycket resurser internt – tid som ni istället kan lägga på att digitalisera er verksamhet på ett smart sätt.

Telia erbjuder ”IT-avdelning som tjänst” som vänder sig till företag från 10 anställda.

– Tjänsten innebär att ett expertteam från Telia blir företagets IT-avdelning med support, övervakning av företagets IT-miljö och ansvar för säkerheten, förklarar Daniel Stark.

Den här typen av tjänster brukar vanligtvis rikta sig till större företag, påpekar Daniel.

– Företaget kan också samla sina IT- och kommunikationstjänster i Telias unika erbjudande. Traditionellt finns en uppdelning mellan IT och telekom där företagen behöver sätta sig in i olika komplexa lösningar. Det kan förenkla väsentligt att samla ihop alla teknikfrågor.

Upptäck fler fördelar med IT-avdelning som tjänst 

Fakta: IT-avdelning som en tjänst

• Innebär att Telia hanterar IT- och kommunikationstjänster för företaget. Vänder sig till företag från 10 anställda.

• Tjänsten är prenumerationsbaserad och erbjuder ett expertteam som gör en grundlig analys för att skräddarsy tjänsten utifrån verksamhetens behov. Därefter tar teamet ansvar för och har full koll på IT-miljön dygnet runt.

• Telia jobbar proaktivt genom löpande säkerhetskontroller så att eventuella fel kan åtgärdas innan de skapar problem. Dessutom gör Telia en grundlig undersökning en gång om året för att säkerställa att företagets IT-miljö är uppdaterad, säker och tillgänglig.

• I tjänsten ingår support och konsultation med syftet att hjälpa företaget att frigöra mer tid och skapa effektivare arbetssätt.

 

Mer från Telia Company

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia Company och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?