1515
Annons

EQT köper nischbank

EQT köper den svenska nischbanken Bluestep från riskkapitalbolaget Bregal. Efter en snabb expansion i Sverige och Norge hoppas köparen på fortsatt tillväxt. 

Bild:Bluestep

”Tillväxten ligger kring 20 procent årligen, både när det gäller kunder och utlånad volym. Det ser väldigt bra ut”, berättade Bluesteps vd Öyvind Thomassen för Di i januari. 

Då hade bolaget, som har 200 anställda, summerat en vinst för fjolåret på 116 miljoner kronor. 

Bluesteps affärsidé är att låna ut till kunder som av olika skäl får nobben av storbankerna. Det kan gälla betalningsanmärkningar, konkurser eller avsaknad av fast jobb. Räntan som tas ut är väsentligt högre, drygt 4 procent. Sedan grundandet 2004 har verksamheten vuxit snabbt. Hittills har banken, som ibland kritiseras för att sko sig på utsatta människor genom höga räntor, erbjudit lån till över 29.000 kunder. 

"Bluestep har skapat nischlånemarknaden i den nordiska regionen och har i dag en marknadsledande position", säger Albert Gustafsson, partner vid EQT Partners, i en kommentar. 

2008 köpte det Londonbaserade riskkapitalbolaget Bregal Investments rörelsen, som sedan dess fortsatt att växa i både Sverige och Norge. 

Öyvind Thomassen blev vd i mitten av 2016, har tidigare diskuterat en expansion i Finland och uttrycker i samma pressmeddelande sin glädje, bland annat med hänvisning till EQT:s digitala kunnande. 

Under hösten 2016 beviljade Finansinspektionen det dåvarande kreditmarknadsbolagets ansökan om att bedriva bankrörelse. Beskedet följdes av ett namnbyte till Bluestep Bank. Bolån står för den stora delen, över 90 procent, av bankens utlåning, medan privatlån står för en mindre andel.

Något pris för affären anges inte av EQT, men givet förra årets resultat och den starka tillväxten handlar det med alla sannolikhet om en miljardaffär. 


Experterna: ”Ny spelplan” – så mycket faller bopriserna

Skenande inflation, konjunkturavmattning och deppigare hushåll. Nu ser Di:s proffspanel Bostadsrådet en ”helt ny spelplan” för den svenska bostadsmarknaden, där den senaste prisstatistiken visade på fortsatta nedgångar i maj.

”Hushållen blir trängda från olika håll, både från stigande räntor och fallande realinkomster”, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

I en stor intervju siar panelens fem experter bland annat om:

* Hur mycket bostadspriserna kommer att falla

* Vilka bostäder som ligger i den verkliga farozonen

* Hur mycket och snabbt boräntorna kommer att stiga

* Hur Riksbanken och politikerna kan tänkas agera vid en sättning

* Framtiden för byggbranschen

Foto:Mostphotos

En dramatisk vår på finansmarknaderna ruskar nu om den svenska bostadsmarknaden rejält. Det märks när Di:s Bostadsråd diskuterar ett av de viktigaste områdena för svenska hushåll.

”I någon mening är det en ny värld. Vi har haft en mycket lång period av låga nominella räntor och stora prisökningar på bostadsmarknaden. Under de närmaste åren kommer räntorna att stiga och bopriserna väntas falla”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som räknar med rörliga boräntor på närmare 3 procent om ett år.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, sätter etiketten en ”ny spelplan”.

”Hushållen blir trängda från olika håll, både från stigande räntor och fallande realinkomster.”

Har det synts på marknaden?
”Prisökningstakten har gått ned och hushållen är lite deppigare enligt undersökningar. Även förväntningar om bostadsmarknaden har kommit ned.”

Nordeas chefsekonom Annika Winsth pekar också på ett trendskifte.

Jens Magnusson, Annika Winsth och Robert Boije, chefsekonomer på SEB, Nordea och SBAB.
Jens Magnusson, Annika Winsth och Robert Boije, chefsekonomer på SEB, Nordea och SBAB.Foto:Jesper Frisk

”Inflation och fallande reallöner är en ny verklighet för många hushåll. Andra har glömt hur det fungerar; när inflationen stiger kyler Riksbanken ned med höjda räntor.”

Det ger svallvågor på bostadsmarknaden.

”När Riksbanken nu vänder 180 grader i penningpolitiken får många hushåll svårt att anpassa sig. Snabba kast är olyckligt och skapar instabilitet.”

Enligt Tor Borg, analyschef på Citymark som deltog på distans i diskussionen, har en 25 år lång period av fallande räntor bidragit till att trycka upp fastighetspriser och hushållens balansräkningar.

Tor Borg, analyschef på Citymark.
Tor Borg, analyschef på Citymark.Foto:Fredrik Sandberg/TT

”Nu försvinner en drivande kraft bakom de stigande bostadspriserna. Prissvängningar har vi alltid, men det är svårt att se bostadspriser som fördubblas vart tionde år framöver.”

Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH, deltog på distans och skriver inte under på begreppet en ny värld.

”Mitt intryck är att Riksbanken är mycket mån om att hålla uppe bostadspriserna av rädsla för att prisfall ger en högre risk för lågkonjunktur. Därmed tror jag att det blir små steg i räntehöjningarna.”

Här går meningarna isär i Bostadsrådet. Nordea tror på ett snabbt förlopp.

”Att räntan är på väg uppåt i snabb takt har inte sjunkit in fullt ut hos hushållen. Jag hör många som tror att ränteuppgången är tillfällig och att vi ska tillbaka till nollränta igen”, säger Annika Winsth.

Bankens prognos är att rörliga boräntor ligger runt 3 procent till årsskiftet.

”Om Riksbanken kan stanna där blir konsekvenserna en önskvärd mjuklandning med en tillväxt på 1 procent nästa år. Men fortsätter höjningarna på grund av hög inflation får vi ett helt annat förlopp. Hushållen är mycket räntekänsliga, en boränta på 4 procent blir smärtsam med kraftigt fallande priser.”

Från toppen i år till botten är Nordeas prognos att bopriserna faller med 10 procent.

”Det är mycket. Kom ihåg att 1990 föll de med i snitt 15 procent vilket var katastrofalt för svensk ekonomi”, säger chefsekonomen.

SBAB:s prognos talar för ett boprisfall på 10 procent från januari i år till slutet av 2024 medan SEB räknar med viss nedgång i år och att priserna faller 5 procent under nästa år.

”Det är ingen krasch. Det är först vid ett recessionsscenario, med bland annat ökande arbetslöshet, som bopriserna faller mer. Det ser vi inte framför oss nu”, säger Jens Magnusson.

Tor Borg blir inte förvånad om priserna står lägre om ett år, men en återhämtning redan under 2024 är inte omöjlig. Han tror att ett prisfall slår hårdast mot marknader där bolånen är störst.

”Stockholm och andra städer med höga priser ligger illa till, liksom smålägenheter som ofta köps av förstagångsköpare.”

Hans Lind pekar på att småhus står lite mer stabilt, eftersom ett snabbt byggande har ökat utbudet av bostadsrätter. Men nu står tuffare tider för dörren för bostadsutvecklare och byggproducenter enligt Di:s Bostadsråd.

Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH.
Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH.Foto:Josefine Stenersen

”Nu har vi enorma prisuppgångar på stål, armeringsjärn, trä och betong. Vi räknar med ett kraftigt fall när det gäller nyproduktion av bostäder”, säger Robert Boije.

Annika Winsth märker av en ökad medvetenhet hos företagen om konjunkturriskerna med inflation och stigande räntor.

”Byggföretag och bostadsutvecklare är bekymrade inte minst över hur det blir till hösten. Konsumenter kommer att ställa sig frågan varför de ska teckna sig för en bostad som blir inflyttningsklar om två år, då priserna kan vara lägre.”

SEB:s chefsekonom instämmer.

”Fler byggstarter kommer att skjutas upp och nybyggandet faller, kanske med så mycket som hälften. Det blir en rejäl inbromsning”, säger Jens Magnusson.

Tor Borg på Citymark tror också på en avmattning i bostadsbyggandet, från dagens höga nivå där prognosen ligger på 62.000 byggstartade bostäder i år. Men hittills syns inga tecken.

”Husbyggarnas orderböcker är välfyllda.”

När det gäller bostadspolitik ser Bostadsrådet inte några viktiga reformer i sikte.

”De kommer mycket långt ned på partiernas agendor. Men om vi får ett tydligt fall i nyproduktionen, framför allt av hyresrätter, kan det bli tal om stimulanser”, säger Jens Magnusson.

Den bilden delas av Annika Winsth.

”Politikerna kan mycket väl bli stressade för byggbranschen om det viker ned.”

Med stigande räntor kommer också statens kostnader för ränteavdrag, cirka 20 miljarder kronor under fjolåret, att öka snabbt.

Kan det bli tal om sänkta ränteavdrag?
”Det vore som att skjuta sig själv i foten när bopriserna är på väg ned. Dessutom utgör det inget offentligfinansiellt problem, för när räntorna stiger så stiger också skatteintäkterna”, säger Robert Boije.

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?