Annons

En satsning vi helst skulle vilja lägga ned

På omslaget av lördagens Dagens Industri samlade vi en ögonblicksbild över fördelningen av manliga och kvinnliga vd:ar bland bolagen på börsen den 8 mars. 

36 av 336 bolag på Stockholmsbörsen leds i dag av kvinnor. Andelen kvinnliga vd:ar har ökat från 9,1 procent i fjol till 10,7 procent i år.
36 av 336 bolag på Stockholmsbörsen leds i dag av kvinnor. Andelen kvinnliga vd:ar har ökat från 9,1 procent i fjol till 10,7 procent i år.Grafik:Di

Vi har gjort samma grepp sedan 2007. Och visst, vi kan konstatera att det hänt saker i rätt riktning sedan 2007 då 1,9 procent av börsens vd:ar var kvinnor.

Men tyvärr är det så att utvecklingen går segt som sirap.

På internationella kvinnodagen i år, 13 år efter den första publiceringen av sammanställningen, har siffran orkat upp till 10,7 procent.

Dagens ögonblicksbild på omslaget är en av flera större nedslag Dagens industri gjort i jämställdhetsfrågan den här veckan.

I början av veckan publicerade vi en stor kartläggning vi kallat 50/50 bolagen. Med den vill vi sätta ljuset på jämställdheten i toppskiktet i Sveriges 1.000 största företag.

Undersökningen visar visserligen att det finns många företag som kommit långt, men den krassa verkligheten är samtidigt att det endast är knappt var femte svenskt storbolag som har en jämställd ledningsgrupp med minst 40 procent kvinnor eller män.

I onsdags presenterade vi Dagens industris första upplaga av topplistan Näringslivets 125 mäktigaste kvinnor. Fokus för oss sedan vi tagit över och relanserat listan från Veckans affärer är att den ska spegla makten över näringslivet. Vi vill med listan hylla de kvinnor som är med och formar framtidens företag och samhälle utifrån sina positioner som ledare och ägare.

Vi kan konstatera att det har skett stora och viktiga förändringar det senaste året. Kvinnliga vd:ar har på allvar intagit vd-poster i de största industribolagen på börsen. Epirocs Helena Hedblom och Stora Ensos Annica Bresky är två tydliga exempel där Sveriges viktigaste maktsfär, familjen Wallenberg, har flyttat fram positionerna.

Torun Nilsson på Dagens industris ledarredaktion konstaterade i en huvudledare häromdagen att maktlistan visar att jämställdheten till sist är på väg att slå igenom med kraft när det kommer till det exekutiva ansvaret inom stora företag och industri, länge en manlig bastion.

”1998 skrev Veckans affärer att det var som att leta efter en nål i en höstack att leta efter kvinnor i börsbolagens ledningsskikt. 22 år senare syns den kvinnliga exekutiva makten tydligt”, skriver Torun Nilsson som dock argumenterar att det är först när den kvinnliga ägarmakten slår igenom som förändringen kan komma igång på allvar.

Två goda exempel där arvtagare använt sin ägarmakt som en kraft för förändring är Axel Johnson-koncernens Caroline Berg och Kinnevik-sfärens Cristina Stenbeck.

Tyvärr är det dock så att i nya industrier som till exempel den svenska techsektorn står utvecklingen och stampar. 

En kartläggning av styrelserna i de 50 största techbolagen Di Digital publicerade i veckan visar att endast 20 procent av styrelseledamöterna i de bolagen är kvinnor, vilket är samma fördelning som för två år sedan. 

Återigen kokar det ner till hur ägarna vill att deras bolag ska ledas. I slutändan är det enbart upp till företagens ägare att bestämma vilken styrelse och vd som är bäst för att nå framgång och hög avkastning på investerat kapital.

Och ska det svenska näringslivet blomstra behöver all kompetens tas till vara när makten över morgondagens näringsliv formas.

Då kanske Dagens industri så småningom kan lägga ned listan Näringslivets 125 mäktigaste kvinnor.

För det är bara att instämma i 19-åriga Minna Berg, som i onsdags kväll tog emot mamma Carolines pris som den mäktigaste ägaren vid galan på Grand Hôtel.

”Jag hoppas att vi kommit så långt på resan mot ekonomisk, politisk och social jämlikhet att vi inte behöver sådana här event om 20 år.”

Fram tills vi är där kommer vi att fortsätta granska, debattera och på andra sätt lyfta fram jämställdhetsfrågan i näringslivet.

Jonas Jonsson är redaktionschef på Dagens industri


Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?