Annons

”En kris som ingen annan” – räntan splittrar skuggdirektionen

Skuggdirektionen är fortsatt splittrad om räntan. Två medlemmar vill sänka med 50 punkter och fyra vill låta den ligga kvar på noll. Men om stödköpen råder enighet. Både kring att de är nödvändiga nu och kring att de riskerar att skapa problem på längre sikt.

Skuggdirektionen: Lena Sellgren, Peter Norman, Anna Öster, Christina Nyman, John Hassler och Olof Manner.
Skuggdirektionen: Lena Sellgren, Peter Norman, Anna Öster, Christina Nyman, John Hassler och Olof Manner.Foto:Jesper Frisk

När Skuggdirektionen samlades för sista gången före sommaren handlade det mesta om coronavirusets påverkan på ekonomin. Och konstigt vore det annars.

”Vi har aldrig så länge det har funnits nationalräkenskaper haft en så djup, snabb och internationellt koordinerad nedgång”, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Samma dag som mötet hölls publicerade IMF en ny prognos som lyder på ett tapp på närmare 5 procent för global BNP i år. Som en jämförelse stod världsekonomin i princip och stampade under finanskrisens värsta år 2009.

”Globalt ökar smittan fortfarande och det rätt så snabbt. Framförallt i tillväxtekonomierna och de har varit viktiga för global tillväxt de senaste åren”, säger Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank och ränteveteran.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman konstaterar att prognosmakarna gått från att prata tiondelar till att prata procentenheter.

”Det är en kris som ingen annan. Nedstängningarna varade längre än jag hade väntat mig. När många ekonomier nu öppnar på bred front så är det helt rimligt att aktiviteten ökar. Det är därför inte konstigt att inköpschefsindex och andra indikatorer sticker i väg.”

När det gäller återhämtningen har ett slags konsensus börjat växa fram om att ekonomin både i Sverige och internationellt först mot slutet av 2022 kommer att vara tillbaka på ungefär samma nivå som i slutet av 2019. Den bilden delas i stora drag av Skuggdirektionen.

John Hassler sticker ut med bedömningen att Sveriges BNP i år minskar med cirka 10 procent. I gengäld tror han på en kraftig uppstuds. Länsförsäkringars investeringschef Anna Öster är mer optimistisk kring årets utveckling.

”På det hela taget har aktiviteten kommit tillbaka snabbare än jag hade trott. Det ser mer positivt ut än jag befarade vid det förra mötet. Utan att ha någon egen siffersatt prognos så är min bedömning att vi kommer att vara tillbaka på pre corona-nivåer tidigare än slutet av 2022. Det beror mycket på att jag tror att stimulansåtgärderna kommer att ligga kvar länge.”

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, ser också ljus i mörkret.

”Riskerna är fortsatt på nedsidan, men givet att vi får hyfsad kontroll på viruset så kommer vi att röra oss åt rätt håll.”

Business Sweden har nära kontakt med de exporterande företagen, både genom samtal och diskussioner och via formella enkäter.

”Vi har frågat cirka 800 svenska bolag med över 150 miljoner kronor i exportomsättning och när det gäller det framåtblickande var de flesta mindre pessimistiska i maj än i mars. När vi har diskussioner med svenska dotterbolag i utlandet så tycker sig de flesta ha kunnat hantera krisen bra.”

Samtidigt är det ingen tvekan om att exportföretagen har dragit i bromsen.

”Omkring två tredjedelar säger att de har skjutit upp investeringar”, säger Lena Sellgren.

Peter Norman, före detta finansmarknadsminister, lyfter fram de politiska aspekterna av coronakrisen.

”USA är hårt drabbat av corona. Arbetslösheten kan mycket väl stiga upp mot 17–18 procent nästa år. Samtidigt minns jag ett Trump-citat från valet 2016. På frågan om han skulle acceptera en förlust svarade han ’I will keep you in suspense’. Vad händer om han förlorar i höst? En stor del av befolkningen är beväpnad och inkomstklyftorna är extrema.”

Det är inte bara i USA som Peter Norman ser politisk oro i krisens kölvatten.

”Den föreslagna återhämtningsfonden på 750 miljarder euro är ett test för EU. Tyskland omsvängning är ett underskattat steg. Men är paketet, med lånefinansiering och bidrag, rimligt? Jag har svårt att se ett folkligt europeiskt stöd för detta. Det är lugnt nu men jag tror att det kommer att skapa spänningar på sikt.”

John Hassler: ”Jag håller med när det gäller USA. Det har varit en social krutdurk länge. Men inte när det gäller Europa. Krisen har visat att nationalism och stängda gränser inte fungerar. Populistiska partier med en sådan agenda har tappat stöd under krisen. Jag är övertygad om att stödpaketet behövs. En statsfinansiell kris i ett stort EU-land vore förödande. Och debatten om lån eller bidrag handlar mer om ord än om realiteter. Kassaflödesmässigt och vad gäller de svenska EU- avgifterna spelar det inte så stor roll vilket.”

När de gäller centralbankernas agerande under våren blir betyget väl godkänt. Det har mitt i krisen varit nödvändigt med snabba och kraftfulla insatser. Men Skuggdirektionen ser med oro på konsekvenserna längre fram.

”Åtgärderna har varit helt nödvändiga, men de långsiktiga effekterna oroar. Tillgångspriserna lyfter samtidigt som det i första hand är låginkomsttagare som slås ut i krisen. Det är en grogrund för problem. Jag tycker att man ska fundera över vilka åtgärder som ska vara kvar på sikt. Alla ränteskillnader kanske inte ska pressas ned av centralbankerna”, säger Christina Nyman.

Olof Manner: ”Riksbanken har agerat exemplariskt. De och andra centralbanker har förhindrat att makrokrisen blir en skuldkris. Men vad man sedan gör med skuldbollen man nu sparkar framför sig är en annan fråga.”

John Hassler: ”När det gäller balansräkningen är det i det korta perspektivet ’whatever it takes’ som gäller. På längre sikt är det svårare – det är inte rimligt att centralbankerna på lång sikt är stora ägare av riskabla tillgångar.”

Som de flesta andra bedömare understryker Skuggdirektionen att smittspridningen framöver blir avgörande för den ekonomiska utvecklingen. Men några nya nedstängningar är det ingen som tror på. Å andra sidan kanske det inte spelar så stor roll.

”Utan vaccin kommer R-talet tendera att gå mot 1 (det vill säga att en smittad i genomsnitt smittar en annan person, Di:s anm) genom att allmänheten ändrar sitt beteende, förutsatt att de har tillgång till korrekt information. Ligger det under kommer folk att våga sig ut mer, varpå R-talet stiger, och ligger det över kommer man att stanna hemma, varpå det sjunker”, säger John Hassler.

På längre sikt blir det också viktigt hur stora skadorna blir på arbetsmarknaden och i olika leverantörskedjor.

”Permitteringar är ett sätt att vänta och se. Det kommer fler varsel. Jag är inte säker på att USA blir värst drabbat i det avseendet. De har en väldigt flexibel arbetsmarknad”, säger Anna Öster.

Lena Sellgren berättar att bara 12 procent av de exportföretag som svarat på den senaste enkäten hittills har varslat. Hon tror också att det kommer mer i höst. Det gör även Christina Nyman som också lyfter fram att företagen inte bara gör sig av med anställda.

”Det kommer också att bli få nyanställningar. Vi får räkna med en svag arbetsmarknad länge.”

Det får betydelse för inflationen. Liksom Riksbanken under våren är prisökningstakten inget ämne som Skuggdirektionen lägger mycket tid på. Just nu är det för penningpolitiken i normalläget överordnade målet underordnat. Men så kommer det inte att vara för alltid. Den avtalsrörelse som skulle ha gått i mål i mars men sköts fram till hösten blir viktig.

”Det är ett utmanande läge. Låga löneökningar väntar. Avtalsrörelsen blir en viktig indikator på hur väl förankrade inflationsförväntningarna är”, säger Christina Nyman.

Hon hör till den minoritet i Skuggdirektionen som vill sänka räntan.

”Det borde ha gjorts redan i april. Lägre ränta är ett sätt att nå ut till mindre företag och även hushåll. Att jobba med balansräkningen behöver inte utesluta sänkt ränta. Balansräkningsexpansionen är dessutom svårare än räntesänkningar att dra tillbaka.”

Hennes förslag är en sänkning med 50 punkter (hundradels procentenheter) till minus 0,5 procent. Peter Norman, som på grund av den annalkande pandemin redan i februari ville sänka räntan, håller med.

”Räntan ska inte vara negativ i ett normalläge och det är märkligt att vi hade minusränta för några år sedan. Men nu råder undantagstillstånd. Ekonomin är inte en boxare på väg att resa sig på åtta. Boxaren ligger utslagen.”

Men en majoritet är emot.

Lena Sellgren: ”Jag säger noll nu och det närmaste året. Men med beredskap att använda balansräkningen.”

Anna Öster vill också lämna räntan oförändrad och låta balansräkningen vid behov göra jobbet.

”Gör det som krävs men testa gärna att minska på likviditetsstödet.”

Olof Manner tycker att om räntan ska sänkas måste det göras rejält för att få effekt.

”Då handlar det om kanske 1 procentenhet. Men det jag röstar för är noll hela vägen. Det finns ett implicit löfte från Riksbanken om att göra vad som krävs. Det har lugnat marknaderna.”

John Hassler har, som ofta, en mer teoretisk ingång.

”Produktion och konsumtion har fallit kraftigt, men av anledningar som vi måste acceptera. Det är inte brist på ekonomiska stimulansåtgärder som gör att folk inte går på bio eller restaurang. Kraftfull politik behövs, men den ska syfta till att drabbade företag ska överleva, inte stimulera ekonomin i allmänhet. Det kan behövas senare, men inte nu.”

Knäckfrågan är om ekonomins fart, givet omständigheterna, är så mycket lägre än max.

”Är faktiskt BNP lägre än potentiell BNP, givet alla smittskyddsåtgärder?” 

Om svaret är nej är det fel att sänka räntan, vilket också är John Hasslers slutsats.

Christina Nyman kontrar med att det inte handlar om några lätt mätbara och statiska storheter.

”Det finns en massa bedömningar av potentiell BNP. Ingen kan veta säkert. Dessutom kan penningpolitiken till viss del påverka. Exempelvis har tiden det tar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden halverats de senaste fem åren. En sådan sak lyfter potentiell BNP och jag är övertygad om att den lätta penningpolitiken spelat en roll i det.”

Beslutet blir att med röstsiffrorna 4–2 låta räntan ligga kvar på noll. Skuggdirektionen vill inte redan nu annonsera några nya åtgärder kopplade till balansräkningen men signalera beredskap att agera.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?