Under fyra år har Moderna museet arbetat med utställningen ”Giacometti - Ansikte mot ansikte” som pågår mellan den 10 oktober 2020 och 17 januari 2021. Moderna museets intendent Jo Widoff som arbetat med utställningen tillsammans med Christian Alandete från Fondation Giacometti i Paris berättar att arbetet varit krävande, inte minst när det kommer till att få tillstånd att låna alla dyrbara skulpturer.
Alberto Giacometti (1901-1966) är en av världens dyraste skulptörer, med priser över 800 miljoner kronor. Verket ”L'Homme au doigt” (den pekande mannen) klubbades exempelvis för 1,2 miljarder kronor 2015 på Christies.
”Med tanke på att hans verk har blivit så värdefulla har det blivit svårare att göra den här typen av utställningar. Museerna håller fast vid sina verk och det är svårare att få lånen. Det är kostsamt att transportera den här typen av sköra föremål från hela världen”, säger Jo Widoff.
Att Moderna museet samarbetat med Fondation Giacometti i Paris, som sitter på den största samlingen verk av Giacometti, har varit till stor hjälp.
I utställningen, som är en retrospektiv, visar Moderna museet även flera av hans gipsskulpturer.
”Dessa verk är en annan grej. Genom dem ser man hur han har arbetat. Man kommer närmare konstnären och man ser förlagan till verken som finns utspridda. Det känns roligt”, säger Jo Widoff.
”När man ser gipsskulpturerna förstår man också hans förhållande till äldre egyptisk eller sumerisk konst”, fortsätter hon.
Moderna museet tar i sin utställning också fasta på att Giacometti var en skrivande konstnär.
”Det är första gången som Giacometti lyfts in i litteraturen. Det är ny sak”, säger Jo Widoff.
Museer sätter ljuset på hans relation till de franska författarna George Bataille och Jean Genet samt den irländske författaren Samuel Beckett.
”Jean Genet var till exempel en person som lyfte fram människor och erfarenheter som existerar i samhällets marginaler. Han lyfte fram kriminella som arbetade på gatorna i 50-talets Paris och han skrev sin första dikt när han satt i fängelse. Genet och Giacometti delade viljan att visa på utsatthet och sårbarhet”, säger Jo Widoff.
Hon pekar till exempel på Giacomettis bräckliga kvinnofigurer som å ena sidan känns bräckliga men samtidigt visar på en närvaro och styrka.
Senaste en retrospektiv över Giacometti visades i Sverige var för drygt tjugo år sedan, och då i Malmö. Kuratorn hoppas att utställningen blir en introduktion till en ny generation, konstnärer och publik som ännu inte mött hans verk. Ett femtontal verk har dessutom aldrig visats tidigare för en publik.
”Han är älskad och intressant, inte minst intressant i den konstiga situation vi nu befinner oss i där vi pratar om existentialism och isolering. Mötet med verken kräver sin närvaro”, säger hon.