1515

Emmanuel Macron lyfter företagen

Sedan Emmanuel Macron tillträdde som Frankrikes president har företagens framtidsförväntningar skjutit i höjden.

Samtidigt är missnöjet bland medborgarna utbrett. 

”Han skrämmer många när han lovordar entreprenörskapet”, säger Frankrikevetaren Tomas Lindbom. 

Bild:AP

Vill man förstå hur företagsklimatet i Frankrike skiftat sedan Emmanuel Macron valdes till president i våras, är 753 en bra siffra att utgå ifrån. Så många gånger har franska techbolag tagit in kapital 2017, visade en sammanställning från riskkapitalbolaget Atomico i november. För första gången var kapitalrundorna fler än i Storbritannien, där London fortfarande utgör en av världens ledande techhubbar, trots brexit.  

I Frankrike talar man idag om ”La French Tech”, ett it-fenomen. Landet som är känt för sin omständliga byråkrati stoltserar plötsligt med världens största privata inkubator för techbolag, Station F, grundad av it-miljardären Xavier Niel.

Ett nytt visum har införts, som ska göra det lättare att hitta rätt kompetens.

”Jag vill att Frankrike ska bli en startup-nation”, förkunnade Emmanuel Macron i somras. ”Ett land som tänker och agerar som ett startup-bolag.”

Både retoriken och åtgärderna har haft effekt. 

”Vi hade dåligt självförtroende. Jag trodde det var en generationsfråga, men med Macron ändrades det över en natt”, förklarade en entreprenör för Financial Times i november. 

Tech-boomen har fått särskild uppmärksamhet, men optimismen präglar även den franska ekonomin i stort. 

Bolag anställer i den högsta takten på 17 år och inköpschefsindex för oktober nådde högsta nivån på ett decennium. Enligt en färsk mätning från USA:s handelskammare planerar över hälften av amerikanska bolag med verksamhet i Frankrike att expandera i landet de kommande åren – en ökning med 30 procentenheter. 

”Det visar att Macron-effekten är på riktigt och understryker betydelsen av de positiva signaler som den nye franske presidentens reformer sänder”, konstateras i mätningen.

Arbetsmarknadsreformen som klubbades i september och bland annat decentraliserar förhandlingar om anställningsavtal från sektors- till företagsnivå enligt tysk modell, är den mest omvälvande förändringen hittills. 

Macron hoppas att reformen ska öka investeringsviljan, och därmed sätta ytterligare fart på tillväxten och sysselsättningen. Arbetslösheten i Frankrike uppgår till närmare 10 procent, omkring hälften är långtidsarbetslöshet. 

Reformen är impopulär. Det är också presidenten själv numera. Macron har stöd av en dryg tredjedel av den franska befolkningen, en lägre siffra än vad hans amerikanska motsvarighet Donald Trump har, men betydligt högre än företrädaren François Hollandes dryga 10 procent.

En majoritet av fransmännen är emot förändringarna. Andra reformer sticker också i ögonen, inte minst på de mindre bemedlade. Bland dem betraktas Macron som en känslokall elitist.

”Han talar på ett sätt som gör många fransmän frustrerade”, konstaterar Tomas Lindbom, journalist och författare till boken Slaget om Frankrike, som gavs ut i våras. 

”Det är förmodligen inte hans politik som gör att han kallas för ’bankiren’ eller ’de rikas president’. Han skrämmer många när han lovordar entreprenörskapet.”

I budgeten för nästa år planerar Macron att slopa förmögenhetsskatten – den ersätts av en fastighetsskatt på särskilt dyra bostäder – och införa en 30-procentig platt reavinstskatt. Förhoppningen är att investeringarna ska ta fart och att EU-kravet på 3 procents budgetunderskott ska nås för första gången på 10 år. 

Budgeten har kritiserats kraftigt, främst av vänstern, men även av högern, som inte tycker den går tillräckligt långt. Macron har föresatt sig att minska antalet statsanställda med 120.000 över en femårsperiod, men inga sådana nedskärningar nämns i budgeten. Detsamma gäller pensioner, som kostar franska staten omkring 15 procent av BNP varje år (att jämföra med 10 procent i Sverige), och statligt ägda bolag som Macron tidigare gjort klart att han vill sälja av.  

I september bekräftade Frankrikes arbetsmarknadsminister Muriel Pénicaud att regeringen planerar att banta den offentliga sektorn och kraftigt reformera välfärdssystemet över en tvåårsperiod. 

Utöver arbetsmarknadsreformen som klubbades i september, ska även program för arbetslöshetsersättning och arbetsträning, liksom pensionssystemet stöpas om i grunden. Muriel Pénicaud liknade reformarbetet vid en vid att lösa en rubiks kub – alla reformer är beroende av varandra.

Huruvida man lyckas eller inte kommer få stor betydelse för Frankrikes framtid – liksom Emmanuel Macrons, tror Tomas Lindbom:

”Till slut handlar allt om vad som står på sista raden som företagarna brukar säga. Ökar tillväxten och minskar arbetslösheten så kommer hans popularitet att öka”.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Kunddriven innovation leder bostadsutvecklingen

Flexibla eluttag, flyttbara väggar och hem som räcker bortom den egna lägenheten. Nya sätt att leva gör att vi söker nya sätt att bo – frågan är bara om fastighetsbolagen hänger med?

Läs mer om Ikano Bostads innovationsprogram BoLabb 

Innovation kan skapas på många sätt. Den kan vara teknikdriven, det vill säga ny teknik uppfinns först och därefter undersöks hur den kan implementeras i människors vardag. Eller så kan den vara behovsdriven, det vill säga att människors behov är det som styr vilka lösningar som tas fram. På Ikano Bostads BoLabb jobbar man efter det senare alternativet. 

– Vårt innovations- och utvecklingsarbete är väldigt kunddrivet. Vi lyssnar in vilka problem kunderna brottas med och försöker lösa dem, säger Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad. 

BoLabb är egentligen inte ett fysiskt labb utan namnet på den metodik som används. 

– VI arbetar i tre faser. Den första är utforskande, den andra är skapande och i den tredje implementerar vi. 

Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.
Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.

I den första fasen är det viktigt att vara öppen och framförallt försöka detektera kundernas behov, inte deras önskemål om lösningar, säger Lotta.  

– Henry Ford sa en gång att om han hade lyssnat på sina kunder så hade de önskat sig en snabbare häst. Och det är ju det som är skillnaden mellan att lyssna på behov och på önskemål om lösningar. Behovet var att förflytta sig snabbare, inget annat. Men börjar man prata om lösningar för tidigt så målar man lätt i sig i ett hörn. 

FlexEl och FlexRum

För Ikano Bostad har det kunddrivna arbetssättet lett till flera innovationer som kommit till användning i kundernas vardag. Ett strategiskt samarbete med IKEA mynnade till exempel ut i flyttbara eluttag och dito väggar. 

– Många människor bor i dag lite mindre än vad de egentligen skulle vilja. Det gör att behovet av flexibilitet ökar. Ibland behöver man kanske ett extra rum att sova i, ibland ett extra rum att jobba i. 

Smart FlexEl
Smart FlexEl

De flyttbara eluttagen bottnade i att många av kunderna berättade om den dagliga kampen mot sladdhärvor och uttag som aldrig satt där de borde. 

– Båda de här lösningarna används i dag i praktiken. Vi jobbade tidigt med prototyper i skala 1:1 som kunderna fick prova, blanda annat genom att flytta in i testlägenheter. Och efter att vi implementerat lösningarna i riktiga hem så gör vi också uppföljningsbesök, för att se hur de fungerar i verkligheten, säger Lotta. 

Delad boyta

Just nu jobbar BoLabb med ett projekt som undersöker hur våra bostäder kan anpassas för att delas med flera. Tanken är att alla har sitt eget space, som kanske är lite mindre än vanligt, men att det i gengäld finns gemensamhetsytor, som vardagsrum och kök. 

– Många människor upplever i dag att de känner sig isolerade och saknar en större gemenskap. Samtidigt står städerna för en stor del av vår resursförbrukning och kan vi använda dem mer effektivt kan det ha en stor klimatpåverkan. 

Kontor på dagen och sovrum på natten.
Kontor på dagen och sovrum på natten.

Projektet riktar sig i ett första steg till ensamhushåll eller familjer med upp till två personer. Och tanken är inte att skapa nya 70-talskollektiv – utan att anpassa boendet efter vad dagens kunder behöver. 

– Det vi har sett hittills är att människor har ett behov av gemenskap, men man vill inte att den ska kännas påtvingad. Vi ska snart börja bygga bostäder i Malmö där vi kommer att utforska exakt hur det här ska göras. Just att vara inlyssnande genom hela processen är jätteviktigt för att det ska bli bra, säger Lotta. 

Här finns allt du vill veta om Ikano Bostad 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?