Om sex år, om allt går enligt planerna, ska det svenska elflygplanet från Heart Aerospace lyfta och revolutionera inrikesflyget. 85 procent av alla flygavgångar och 45 procent av alla utsläpp är i dag kortdistansflygningar där Heart Aerospace plan kan bli ett alternativ.
”I dag är det kortdistansflyget som släpper ut mest koldioxid per kilometer eftersom det är så ineffektivt. Vi kan skapa en ny typ av transportmedel som gör att man till och med kan flyga oftare och från andra orter”, förklarar Anders Forslund, Heart Aerospace vd och grundare.
Elflyg ska inte bara bli klimatsmartare utan har också möjligheter att bli betydligt billigare, enligt pionjären Anders Forslund.
”Vår motor, när den är i serieproduktion, kostar 300.000 kronor. En jetmotor för ett motsvarande propellerplan kostar 10 miljoner kronor. Till det kommer att underhållet för en jetmotor nästan är ännu större för flygbolagen än inköpskostnaden.”
Häromveckan togs det senaste viktiga steget när bolaget för flygbranschen och en rad prominenta gäster med prins Daniel och infrastrukturministern i spetsen visade upp den verkliga hemligheten i hela projektet, den elektriska drivlinan.
Själva flygplanet, ES-19, har en ganska traditionell design, fyrpropellrigt och byggt i aluminium. Innovationen sitter som sagt i den elektriska drivlinan.
”Vi har tagit fram en egen motor i en skala som man inte tidigare har sett för elflygplan. Det är framför allt inom mjukvara och utvecklingen av motorstyrningen som vi tror oss ha en effektivitet i systemet som är världsledande.”
Att bygga certifierade flygplan är en mödosam process. Att bolagets modell ES-19 är 19-sitsigt har legala förklaringar, flygplan för 20 eller fler passagerare kräver en helt annan typ av tillstånd som skulle ta många år till. Nu siktar Anders Forslund på 2026 för lansering och att projektet kommer att kosta 3 miljarder kronor innan det första flygplanet är levererat.
Batteriutvecklingen har varit en av de stora utmaningarna med elektrifieringen i bilindustrin. Men här är det nu egentligen bara för flyget att haka på.
”Vi gör i dag tester med battericeller som finns på marknaden. Vårt mål är att planet ska kunna flyga 400 kilometer och vi når i princip detta redan nu. De kortaste rutterna i Norge är 40 kilometer och en första rutt i Sverige skulle kunna vara Arlanda-Visby och där skulle vi ha halva batteriet kvar på den sträckan.”
Vilka batterier som Heart Aerospace kommer att stoppa i de färdiga planen är dock inte klart ännu men bolaget har bland annat diskussioner med svenska Northvolt.
Nu saknas det ingalunda utmaningar för det svenska elflygsprojektet.
”Det är inte så mycket tekniska utmaningar som att skala upp tillräckligt stort. Vi måste anställa hundratals ingenjörer världen över och såklart se till att finansieringen fortlöper.”
Samtidigt som det finns över 300 företag som utvecklar vertikalstartande flygplan, flygande små taxibilar, går det långsammare med klimatsmartare utveckling av de större planen. Airbus lade till exempel i coronakrisen i våras ner sin elhybridlösning E-fan.
