1515

Elnätsjätten tar strid mot reglerna – ”oerhört allvarliga konsekvenser”

Långt över 500 miljarder kronor måste investeras i elnäten om Sverige ska klara att möta den enorma ökningen av elbehovet som väntas. Men omställningen är hotad på grund av den hårdare regleringen av elnätsbolagen. Det hävdar elnätsbolaget Ellevios vd Johan Lindehag, som avfärdar kritiken om övervinster. 

Ellevios vd Johan Lindehag.
Ellevios vd Johan Lindehag.Foto:Jesper Frisk

”På kort sikt innebär den nuvarande regleringen av elnätsbolagen sänkta avgifter för elnätskunderna, vilket förstås kan tyckas vara välkommet. Men på lång sikt blir konsekvenserna oerhört allvarliga och negativa”, säger Johan Lindehag. 

Hur då?
”Genom att den tillåtna avkastningen för de svenska elnätsbolagen, som nu med 2,35 procent är en av de lägsta i Europa, blivit så oacceptabelt låg att investeringarna i elnäten på lång sikt riskerar att bli otillräckliga för att klara leveranssäkerheten. Och än mindre möjliggöra den exceptionella ökning av elefterfrågan som förutspås i de senaste prognoserna.”

Den nu gällande elnätsregleringen har lett till kraftigt sänkta incitament för investeringar i elnätet. Konsekvensen blir att omställningen till förnybar elproduktion, elektrifierade transporter och fossilfri industri bromsas, enligt Ellevio. 

Det var under valrörelsen 2018 som dåvarande energiministern Ibrahim Baylan (s) lovade att sätta stopp för nya höjningar av avgifterna för landets elnätskunder. Bakgrunden var att en rad elnätsföretag under flera år höjt priserna. Den ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) argumenterade för att regleringen av elnäten var otillräcklig och gjorde att en del elnätsbolag kunde utnyttja sin monopolställning för att göra oskäliga vinster på elnätskundernas bekostnad. 

Och den nya reglering som trädde i kraft för den nuvarande reglerperioden 2020-2023 fick snabb effekt. För många elnätskunder blev det rejäla avgiftssänkningar. En av de som sänkte var Ellevio, som med sina nästan en miljon kunder, är ett av landets största elnätsbolag. 

”Vi sänkte priserna med cirka 10 procent för att klara den nya regleringen. Konsekvenserna är mycket kännbara”, säger Johan Lindehag. 

”Bland annat tvingades vi minska våra planerade basinvesteringar med 40 procent. Det är djupt olyckligt eftersom investeringsbehoven är större än någonsin med bland annat hotande kapacitetsbrist Stockholm.”

Samtidigt bidrog prissänkningen till att Ellevio fortsätter att göra stora förluster. Enligt den färska årsredovisningen för 2020 blev resultatet efter skatt minus 776 Mkr. De senaste två åren har Ellevio gjort förluster på sammanlagt cirka 2 miljarder kronor. 

Förlusterna visar tydligt att anklagelser om övervinster är helt grundlösa och rent missvisande, anser Johan Lindehag. 

I likhet med ett stort antal andra elnätsbolag har Ellevio tagit juridisk strid mot de så kallade intäktsramarna som beslutas av Ei. Och i februari kom beskedet att Förvaltningsrätten gick på elnätsbolagens linje.  

”Det var ett välkommet steg i rätt riktning. Men Ei har överklagat så tyvärr blir de nuvarande orimliga villkoren kvar, samtidigt som osäkerheten om framtiden kvarstår”, säger Johan Lindehag. 

Nyligen röstade dock riksdagen igenom ett lagförslag som innebär att elnätsbolagen ska få använda tidigare outnyttjade intäktsramar på totalt 28 miljarder kronor från perioden 2012-2015. Detta trots hårt motstånd från bland annat remissinstanser och experter.

”Jag förstår inte invändningarna, och välkomnar det här riksdagsbeslutet. För vår del handlar det om 2 miljarder kronor och vi kommer oavkortat att använda dem för viktiga investeringar i våra elnät”, säger Johan Lindehag.

Han understryker att de omstridda pengarna bara motsvarar en bråkdel av de investeringar som såväl Ellevio som andra elnätsföretag står inför. 

”Enligt Energibranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige krävs det investeringar för 500 miljarder kronor i elnäten till 2045, varav vi bedömer att vår andel är 100 miljarder kronor”, säger Johan Lindehag, som uppger att siffrorna sannolikt kommer att bli långt högre än så. 

”Vi har inte hunnit uppdatera för exempelvis de enorma nya elvolymer som behövs till de nya planerna för fossilfritt stål i Norra Sverige.”

Och om Sverige ska klara den historiska utbyggnaden av bland annat elnäten som krävs för att klara klimatmålen, så behövs reformer, enligt Ellevio.

”Vårt tydliga budskap inte minst till lagstiftare och myndigheter är att det kommer att krävas såväl bättre incitament för investeringar som andra reformer, inte minst väsentligt kortare tillståndsprocesser”, säger Johan Lindehag.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?