Elgiganten backar: ”Svensk handel under extrem press”
Elgiganten backar både intäkts- och resultatmässigt. Vd:n Niclas Eriksson förklarar tillbakagången med pandemieffekter och att den svenska handeln är ”under extrem press”.
Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 30% rabatt, endast 321 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.
Ta del av villkoren
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News AB:s personuppgiftspolicy. Bonnier News AB ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Dagens industri är en del av Bonnier News.
Ange ditt företags namn eller organisationsnummer för att hämta adressuppgifter. Hittar du inte ditt företag i sökresultatet? Vänligen ange uppgifterna manuellt.
Innehåll från LRFAnnons
”Det känns bra i magen att äta svenskt”
Mikaela Johnsson är vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund.
En stor del av det vi äter i Sverige produceras utomlands – trots att vi med enkla medel skulle kunna öka den svenska försörjningstryggheten och exporten. Mikaela Johnsson, vice ordförande på LRF, hoppas på en framtid där bra mat inte kostar skjortan och att en högre andel är svenskproducerad.
Under det senaste året har svenskarna fått allt mindre pengar att röra sig med. Då är det lätt att välja det billigare, ofta importerade, alternativet i mataffären. Samtidigt har kostnaderna för att producera mat, vilket gör det ännu svårare för den svenska bonden att konkurrera mot importvaror.
– Vår höga standard på djuromsorg och hållbarhet gör att det blir dyrare att producera i Sverige än i andra delar av världen, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund.
Importen ökar
Att allt fler väljer importerad mat i butikerna innebär det tuffare förutsättningar för våra producenter. Om utvecklingen håller i sig innebär det i framtiden en försenad grön omställning, samt en sämre försörjningstrygghet, hävdar Mikaela Johnsson. Men om lantbrukarna får möjligheter att investera i ny teknik kan trenden vändas.
– En av mina hjärtefrågor är att även de med mindre plånböcker ska kunna äta hållbar, svenskproducerad mat. Det krävs också incitament samt stöd från politikerna för att göra det lönsamt att driva ett grönt lantbruk, säger hon och fortsätter:
– Har man möjlighet så välj alltid svenskproducerad mat, för då ökar möjligheterna för de konventionella gårdarna att göra de investeringar som krävs för att ställa om till en hållbar verksamhet.
Lägre produktion i landet
Sedan 90-talet har graden av försörjningstrygghet i Sverige stadigt gått neråt. För konsumenterna har uppsidan varit ett ökat utbud och lägre priser.
– Men ur ett beredskapsperspektiv är utvecklingen inte bra. Vi blir sårbara och riskerar att inte kunna försörja befolkningen med mat vid en konfliktsituation.
– Dessutom tycker jag det känns bra i magen att äta svenskt, för då vet jag att djuren har haft det bra och att maten är hållbar, säger Mikaela Johnsson.
I takt med varmare och torrare somrar i södra Europa kommer Sverige och andra nordliga nationer behöva ta ett ökat ansvar för livsmedelsproduktionen, enligt Mikaela Johnsson.
– Att öka den egna försörjningstryggheten och vår export är en solidaritetshandling inför en framtid där det blir allt svårare att producera mat söderut. Vi räknar med att vara fyra miljarder fler människor i världen. Det är många magar att mätta, säger Mikaela Johnsson.
Rekordhöga omställningsstöd 2022
Ett av stöden som syftar till att hjälpa företag, kommuner och regioner med den gröna omställningen är Klimatklivet. Det instiftades av staten 2015 och under fjolåret beviljades rekordhöga 4,5 miljarder i stöd.
Omställningsviljan finns alltså i allra högsta grad, där jordbruket, tillsammans med transportsektorn och industrin, står för den största andelen av stöden.
– För jordbruket kan det handla om att byta ut delar av maskinparken till eldrivna maskiner eller till stöd för biogasanläggningar, säger hon.
– Det här stödet skyndar på omställningen för det gröna näringslivet, och vi ser att den har stor betydelse för våra lantbrukare som har det tufft ekonomiskt, men som vill vara med och bidra till den gröna omställningen.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
