1515
Annons

”Elen i Europa räcker inte för snabb omställning till elfordon”

DEBATTINLÄGG Det krävs mycket el för att ställa om transportsystemet. I Sverige har vi goda förutsättningar, men på flera håll i Europa ser det desto mörkare ut. Bara Tyskland skulle behöva nästan 50 extra kärnkraftsreaktorer för att ställa om hela fordonsflottan till el, skriver Mats Larsson på GET Institute som jobbat med storskalig omställning till e-mobilitet sedan 2004 i ett debattinlägg. 

Foto:Johan Nilsson/TT

Förhoppningarna om att världens transportsystem snabbt ska kunna ställas om till elfordon är högt ställda, men för att ställa om krävs stora mängder el. Den el som produceras räcker inte på långa vägar och de stora länderna i Europa måste bygga ut produktionen med mer än 40% för att en stor del av fordonsflottorna ska kunna drivas med el.

Norge och Sverige är ledande när det gäller försäljning av elbilar, men det är också länder med få invånare, få fordon och exceptionellt stor elproduktion jämfört med befolkningens storlek. Vi har också hög BNP per capita och har möjligheter att subventionera elfordon och investera i expansion av elproduktion och -distribution.

I andra länder ser det annorlunda ut. Varje elbil behöver 2.250 kWh el för att köra 1.500 mil per år. För Tysklands del med 48 miljoner bilar krävs det 120 TWh el, motsvarande produktionen från 24 kärnreaktorer, för att förse den tyska bilflottan med el. Ungefär samma mängd el krävs för att driva lastbilstransporter och bussar, dvs totalt motsvarande 48 kärnreaktorer. 

För Storbritannien krävs 200 TWh, dvs motsvarigheten till 40 kärnreaktorer. Vind eller solkraft är självklart att föredra, men antal kärnreaktorer fungerar som en enhet människor kan förstå. 

Tyskland har i dag en elproduktion på 600 TWh och en ökning på 240 TWh för att driva alla vägtransporter med el kommer att kräva en expansion med närmare 40 procent. Kanske kan överskott täcka en del av behovet, men även nyttjandet av överskott kräver investeringar. Storbritannien, precis som Tyskland och andra länder, använder för många ändamål gas och har i dagsläget en elproduktion som uppgår till 325 TWh. En ökning med 200 TWh innebär mer än 60 procent av nuvarande produktion. 

Italien har i dag en produktion på 275 TWh och har nästan lika många fordon som Storbritannien, vilket innebär att Italien behöver mer än 70 procent av sin nuvarande produktion för att ställa om till e-mobilitet. Motsvarande för Sverige är att vi har en årlig produktion på 140 TWh och behöver 20 TWh (4 kärnreaktorer) för att driva vägtransporter med el, vilket innebär en ökning med 20 procent, en avsevärd ökning, men förmodligen hanterbar. 

Vi har visserligen en överkapacitet på 19 TWh, men den är redan allokerad till industriprojekt såsom omställningen av SSAB:s stålverk i Luleå till vätgas, andra företags planer på att ställa om till el och utbyggnad av datacenters. Överkapaciteten är dessutom begränsad kalla dagar vintertid och när vi ställer om transportsystemen måste kapaciteten räcka året runt. Behoven under topplastperioder måste beaktas och de kan lösas genom lagring eller möjlighet att ta extraresurser i bruk när efterfrågan på el är som störst. Även dessa frågor måste beaktas i debatten och i de beslut som fattas.

Det framstår som att Europas beslutsfattare och medborgare till stor del är omedvetna om elbehovet och behovet av att bygga ut elproduktion och -distribution för att ställa om till elfordon. En del av behovet kan täckas med el som i dagsläget går förlorad, men även detta kräver investeringar för att möjliggöra styrning av efterfrågan till perioder av låg efterfrågan under dygnet (”smarta elnät”).

YouGov genomförde på uppdrag av lobbygruppen Transport & Environment en undersökning som i 15 europeiska storstäder besvarades av 10.050 personer, där en majoritet svarade att EU bör införa ett datum då det inte längre ska vara tillåtet att sälja bensin- och dieselbilar. Storbritanniens regering tillkännagav redan i december 2020 att de avser förbjuda bensin- och dieselbilar från 2030. I en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung 12 mars 2021 föreslår EU-kommissionens vicepresident Maros Sefcovic att till 2025 bör battericeller för 8 miljoner bilar tillverkas inom EU. Dessutom har Volvo Cars beslutat att från 2030 endast tillverka elbilar och AB Volvo har satts om mål att 50 procent av de lastbilar företaget levererar 2030 ska vara eldrivna.

I ett läge där nuvarande elproduktion endast täcker en bråkdel av behovet och det krävs mycket stora investeringar i en expansion av elproduktion, -distribution, smarta elnät och laddinfrastruktur för såväl stationär laddning som i elvägar för laddning under körning framstår målet att exempelvis redan till 2030 förbjuda bensin- och dieselfordon som orealistiskt och mycket riskabelt. En region som Västra Götaland, som till stor del är beroende av fordonsindustrin, kanske med viss oro bör se fram emot 2030 då Volvo Cars och AB Volvo planerar att tillverka stora antal elfordon som det sannolikt inte kommer att finnas tillräckligt med el för att driva.

Ledare över hela världen måste börja analysera hur mycket el som produceras och i vilken grad elproduktionen kan expandera under de närmaste decennierna. Fler experter måste rikta sin uppmärksamhet mot dessa frågor och beslutsfattandet i politiska sammanhang och i företag behöver anpassas till verkligheten. Först behövs en saklig debatt om vad som är möjligt och realistiskt när det gäller expansionen av e-mobilitet.

Mats Larsson har arbetat med storskalig omställning till e-mobilitet sedan 2004 och skrivit fem internationellt publicerade böcker i ämnet. Åsikterna i artikeln är skribentens egna. 

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Charge Amps vd Anders Bergtoft lämnar bolaget

Charge Amps, som är en leverantör av laddningslösningar för elbilar, meddelar att vd och koncernchef Anders Bergtoft lämnar bolaget. Det framgår av ett pressmeddelande. 

Anders Bergtoft.
Anders Bergtoft.Foto:Maria Cruseman

Styrelsen har beslutat om ett nytt ledarskap, i ljuset av den snabbt växande elbilsmarknaden samt Charge Amps starka position på den svenska marknaden och företagets ökade tillväxt i Europa. Processen att söka en ny vd för Charge Amps har inletts.

Nuvarande operativa chefen Olle Tholander träder in som tillförordnad vd. Stockholmsbaserade Charge Amps grundades 2012. Bolaget har drygt 160 anställda i nio länder och försäljning på fler än 15 marknader.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera