1515
Annons

Elbilstillverkaren Faraday Future och Geely i samarbete

SPAC-aktuella elbilstillverkaren Faraday Future har tecknat ett samarbete med kinesiska Geely för att samarbeta inom teknik samt utforska möjligheter om att använda OEM-produktion från Foxconns och Geelys JV-bolag. Det framgår av ett pressmeddelande.

Geely har även valt att investera i den sedan tidigare föreslagna SPAC-fusionen mellan Faraday Future och Property Solutions Acquisition. Geely kommer därmed bli en minoritetsägare i Faraday. 

SPAC-bolaget PSAC rusade 18,7 procent igår efter det blev allmänt känt att det skulle fusioneras med Faraday Future.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Många fördelar med hybridlivet

Nu när pandemin är över, eller i alla fall är en del av vår vardag, har många börjat sitt nya hybridliv. Att delvis jobba hemifrån är för många det nya normala. Med ett smart upplägg kan det bli riktigt bra, menar mobilitetsexperten Christer Ljungberg i en gästkrönika. 

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Pandemin visade tydligt på att det går att ändra beteende snabbt, när det behövs. Vi vande oss vid att arbeta hemifrån, att ha digitala möten i stället för att resa, och e-handeln exploderade. Man kan säga att 2030 kom redan 2020, eftersom digitaliseringen redan hade börjat påverka dessa vanor. 

Och en hel del av dessa vanor har vi valt att behålla. Nu är det vanligt att de som kan och får arbetar hemifrån ett par dagar i veckan. Och detta påverkar resandet en del.

Av de cirka 40 procent som kan jobba hemifrån är det en stor del som gör det, i olika omfattning. En stor del av arbetsgivarna tillåter detta. Och det gäller allt från att den anställde väljer fritt, till att man anger antal dagar man skall vara på jobbet, och ibland till och med vilka dagar man skall vara där. Men det finns också arbetsgivare som kräver ett fullständigt återgående till kontoret, men de är ganska få. 

Låt oss säga att 30 procent väljer att jobbar hemma, och gör det två dagar i veckan. Då minskar arbetsresorna med cirka 12 procent. Arbetsresorna utgör i dag cirka 30 procent av resorna, och minskningen totalt skulle då bli knappt 4 procent. Och cirka 60 procent av arbetsresorna görs med bil, vilket ger att minskningen av personbilstrafiken skulle bli cirka 2 procent. Och frågan är då om trafiken minskar, eller om man gör fler fritidsresor?  Och hur blir det med kollektivtrafiken? Ännu har vi inte en klar bild av detta.

Christer Ljungberg, grundare av och senior advisor på konsultbolaget Trivector.
Christer Ljungberg, grundare av och senior advisor på konsultbolaget Trivector.Foto:Trivector

Vi lärde oss också under pandemin att i stället för att resa så kan man ha digitala möten via Teams och Zoom. Detta har även efter pandemin inneburit väsentligt färre tjänsteresor.

Flyget har påverkats av detta på olika sätt. Man har haft svårt att få tillbaka personalen efter pandemin, och det tillsammans med den minskade efterfrågan har inneburit att resorna i business class blivit 45 procent dyrare under 2022, och beräknas bli ännu dyrare under nästa år. På sikt kan det innebära att bolag går i konkurs, eftersom företagskunderna står för 75 procent av flygbolagens vinster, men bara 12 procent av resten av passagerarna. 

Men det nya hybridlivet kan ge fördelar på många olika sätt. Att jobba hemifrån en del av arbetsveckan är ett exempel av de åtgärder som den senaste IPCC-rapporten föreslår, för att minska utsläppen av koldioxid. 

Pendlingen innebär ju också trängsel på vägarna och i kollektivtrafiken för många. En del kommer att hävda att ingen pendling är värd priset.

Men mycket hänger på hur du gör din resa till jobbet. Om du inte bara hoppar in i din bil därhemma, och hoppar ur den på jobbets parkering finns en hel del att vinna. Om du cyklar, eller går till bussen eller tåget, får du röra på dig och dessutom lite luft.

Och skulle du missa tåget, så är ju det nya arbetslivet mer flexibelt än den gamla nio till fem rutinen. Och nästa tåg, buss eller spårvagn är kanske inte lika överfull.

En av poängerna med att resa till jobbet är att du också blir exponerad för både fysiska och psykiska element som du missar om du bara jobbar hemifrån. Det finns ju exempel på personer som träffat sin partner på pendeltåget. 

En annan poäng med att åka till jobbet är att det blir ett mentalt avstånd mellan jobbet och bostaden. Vilket för en del försvunnit när köksbordet också blivit ditt arbetsbord. Du slipper fråga dig själv om du jobbar där du bor eller bor där du jobbar.

Distansarbete kräver att man kan motivera sig själv. Detta kan vara en av de största utmaningarna för de som just börjat arbeta hemifrån. Det är lätt att ta ”en paus” och starta en maskin med tvätt, eller titta ett avsnitt på Netflix. Att fokusera på arbetet är viktigt för att kunna slutföra och leverera en uppgift i tid. Det spelar ingen roll att du har flexibiliteten att jobba hemifrån om det tar dubbelt så lång tid att göra jobbet. För en del innebär detta att de måste fastställa arbetsrutiner även för hemarbete.

Men att arbeta på distans kommer troligen inte bara att innebära att du jobbar hemifrån. Allt fler kommer att arbeta på den tredje platsen. Den första platsen är där du bor, den andra platsen där du arbetar. Och den tredje platsen är där man träffas och hänger. Och det kan vara sådana platser som caféer, coworking-platser och så vidare, och sådana blir nu också alltmer en arbetsplats.

Så om vi funderar lite och gör smarta upplägg kan det nya hybridlivet bli riktigt bra.

Christer Ljungberg är grundare och senior advisor för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera