ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ekonomistudion: Så stor kan en medborgarlön bli

13.000 kronor i månaden. Så mycket kan alla få i basinkomst om den finansieras av nuvarande bidrag kombinerat med gröna skatter.

Det menar debattören och Fria Tidningar-grundaren Lennart Fernström.

Men frågan om medborgarlön handlar om principer, menar liberala Siri Steijer:

”Jag tycker inte att man har rätt till någon annans pengar."

Är du för eller emot en basinkomst?

Den frågan ställde programledare Jon Åsberg de inbjudna gästerna, nationalekonomen Andreas Bergh, tankesmedjan Timbros arbetsmarknadsansvarige Siri Steijer och Lennart Fernström, utgivare för magasinet Syre, i torsdagens Ekonomistudion. 

Lennart Fernström som är en flitig förespråkare för medborgarlön skulle vilja bunta ihop majoriteten av bidragen som finns i dag. På så sätt skulle en medborgarlön delvis kunna finansiera sig själv. 

Med hans förslag skulle alla svenskar få 13.000 kronor i månaden utan krav på motprestation. Hans främsta argument är att arbetslösa och sjukskrivna inte skulle bli av med den statliga ersättningen om de började arbeta småskaligt.

”I dag får folk tacka nej till ett litet jobb för att inte riskera att bli av med a-kassan. De har inte råd att jobba. Vi har 130 olika bidrag i systemet och skatterabatter på det. Jag vill lägga ihop detta och förenkla. Sedan kommer inte alla bidrag kunna försvinna, men en stor del”, säger han.

Liberala debattören Siri Steijer håller med om att en ihopslagning kan vara rätt väg att gå. Men menar att frågan i mångt och mycket handlar om principer.

”Jag tycker inte att man har rätt till någon annans pengar”, säger hon.

Hon menar också att det handlar om en värderingsfråga.

”Är man för principer med äganderätt eller är man konsekventialist där man tycker att det är viktigare att banta ner staten och ha ett bidrag kvar. Det finns en intressant distinktion mellan vad man vill uppnå med medborgarlön, om det handlar om frihet från staten, att man inte ska behöva jobba och vara slav under arbetslinjen eller om det har ett syfte. Att argumentationen är att det blir lättare för folk att börja jobba”, säger Siri Steijer.

Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, menar att synens på medborgarlön egentligen inte skiljer vänster- och högersidan så mycket åt:

”Även om man inte har rätt till andras pengar kan man vara beredd att ge pengar för att förhindra svält. Och de flesta är beredda att ge bort. Så grundfrågan är vad man ska göra med den som kan men inte vill försörja sig av egen maskin, ska man sätta den i tvångsarbete eller låta den svälta ihjäl. Och svarar men nej på båda alternativen då är vi på någon form av yttersta skyddsnätet som man får i dag utan några krav på motprestationen. Men då kommer frågan hur högt den ska sättas och då tror jag att 13.000 blir svårt att räkna hem. Men principen tror jag många kan köpa”, säger han.

Siri Steijer kontrar:

”Men måste det vara staten som tvångsbeskattar eller kan det ske på frivillig väg.”

 

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies