1515

Ekonomistudion: Så stor kan en medborgarlön bli

13.000 kronor i månaden. Så mycket kan alla få i basinkomst om den finansieras av nuvarande bidrag kombinerat med gröna skatter.

Det menar debattören och Fria Tidningar-grundaren Lennart Fernström.

Men frågan om medborgarlön handlar om principer, menar liberala Siri Steijer:

”Jag tycker inte att man har rätt till någon annans pengar."

Är du för eller emot en basinkomst?

Den frågan ställde programledare Jon Åsberg de inbjudna gästerna, nationalekonomen Andreas Bergh, tankesmedjan Timbros arbetsmarknadsansvarige Siri Steijer och Lennart Fernström, utgivare för magasinet Syre, i torsdagens Ekonomistudion. 

Lennart Fernström som är en flitig förespråkare för medborgarlön skulle vilja bunta ihop majoriteten av bidragen som finns i dag. På så sätt skulle en medborgarlön delvis kunna finansiera sig själv. 

Med hans förslag skulle alla svenskar få 13.000 kronor i månaden utan krav på motprestation. Hans främsta argument är att arbetslösa och sjukskrivna inte skulle bli av med den statliga ersättningen om de började arbeta småskaligt.

”I dag får folk tacka nej till ett litet jobb för att inte riskera att bli av med a-kassan. De har inte råd att jobba. Vi har 130 olika bidrag i systemet och skatterabatter på det. Jag vill lägga ihop detta och förenkla. Sedan kommer inte alla bidrag kunna försvinna, men en stor del”, säger han.

Liberala debattören Siri Steijer håller med om att en ihopslagning kan vara rätt väg att gå. Men menar att frågan i mångt och mycket handlar om principer.

”Jag tycker inte att man har rätt till någon annans pengar”, säger hon.

Hon menar också att det handlar om en värderingsfråga.

”Är man för principer med äganderätt eller är man konsekventialist där man tycker att det är viktigare att banta ner staten och ha ett bidrag kvar. Det finns en intressant distinktion mellan vad man vill uppnå med medborgarlön, om det handlar om frihet från staten, att man inte ska behöva jobba och vara slav under arbetslinjen eller om det har ett syfte. Att argumentationen är att det blir lättare för folk att börja jobba”, säger Siri Steijer.

Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, menar att synens på medborgarlön egentligen inte skiljer vänster- och högersidan så mycket åt:

”Även om man inte har rätt till andras pengar kan man vara beredd att ge pengar för att förhindra svält. Och de flesta är beredda att ge bort. Så grundfrågan är vad man ska göra med den som kan men inte vill försörja sig av egen maskin, ska man sätta den i tvångsarbete eller låta den svälta ihjäl. Och svarar men nej på båda alternativen då är vi på någon form av yttersta skyddsnätet som man får i dag utan några krav på motprestationen. Men då kommer frågan hur högt den ska sättas och då tror jag att 13.000 blir svårt att räkna hem. Men principen tror jag många kan köpa”, säger han.

Siri Steijer kontrar:

”Men måste det vara staten som tvångsbeskattar eller kan det ske på frivillig väg.”

 

 


Innehåll från ZignSecAnnons

ZignSec hjälper Savelend växa internationellt

En våg av småsparare letar efter nya investeringsformer online, något som har lett till att fler investeringsplattformar och neobanker expanderar internationellt. Samtidigt ser vi att internetbedrägerierna ökar och att metoder för penningtvätt breder ut sig online, något som lett till att påföljande regleringar för finansiella bolag både blir fler och mer föränderliga. Dessa trender har omsatts till varsitt affärsområde samt blivit ett gemensamt intresse för Savelend och ZignSec som nyligen ingått ett samarbete.

Savelend är en snabbväxande svensk investeringsplattform som gör det enklare för privatpersoner och företag att kunna investera i krediter. Plattformen matchar investerare med kredittyper som fakturaköp, företagslån, inkassoportföljer och konsumentkrediter. Sedan de grundades 2014 har de vuxit i rask takt på svenska marknaden och planerar nu även en internationell expansion till Finland och Polen samt en introduktion på börsen. Tillväxten kommer med utmaningar på många håll men en av utmaningarna är att kunna identifiera och verifiera deras kommande kunder, framförallt utanför Sverige. 

– Då vi just nu växer i en väldigt snabb takt och snart välkomnar investerare från stora delar av Europa blir dagens manuella KYC-processer ohållbara. Inte bara för att det kräver väldigt mycket tid och ställer krav på regulatoriskt kunnande för vår personal, det blir också långa ledtider som inte går i linje med de användarkrav som ställs på digital onboarding idag, berättar Ludwig Pettersson, VD på Savelend Credit Group AB.

Alla marknader kommer med olika regler och förutsättningar för att kunna identifiera och verifiera kunder. Något som särskilt märks då nordiska bolag expanderar till länder utanför Norden där de har vant sig vid en bra och inarbetad struktur för både e-ID (exempelvis BankID), personregister och datahantering. 

– Så fort företag tar ett steg utanför Norden blir identifieringsprocesser snabbt komplicerade. Särskilt för bolag inom reglerade branscher, likt Savelend, som enligt lag och för varje ny kund, måste utföra KYC- kontroller och bedöma risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Att identifiera någon i exempelvis Polen kan innebära två, tre kanske fyra olika integrationer mot olika system samt till och med innebära några moment som kräver fysisk närvaro. Lägg därtill att reglerade bolag också måste säkerställa att personen inte finns på några sanktionslistor eller är en politiskt utsatt person (PEP), då pratar vi om minst lika många integrationer och moment till. Både digitalt och fysiskt. En ”huvudvärk” många nordiska tillväxtbolag som expanderat i Europa haft genom åren, berättar Timm Schneider, VD på ZignSec.

Utöver ökningen i form av både bedrägerier och penningtvätt online så är internationella expansionsplaner ännu ett existensberättigande för ZignSec och deras plattform. I deras plattform har de aggregerat marknadens mest välkända och etablerade lösningar för identifiering och verifiering av både privatpersoner och företag. Vilket ger deras kunder möjlighet till att förena olika, ofta icke-linjära processer, till helt automatiserade flöden för identifiering och verifiering i realtid. 

– Vi letade efter en robust och skalbar plattform som uppfyller alla de regulatoriska krav som landar på oss i och med vår introduktion på börsen och internationella expansion. Med ZignSec får vi en partner som bevisligen ligger i framkant inom sitt område och som kan erbjuda oss tillväxt utan regulatorisk huvudvärk, säger Ludwig Pettersson.

I och med samarbetet med ZignSec kan Savelend nu välja och vraka bland lösningar för e-ID, scanning av fysiska ID-dokument, bankkonto-verifiering samt slagningar gentemot globala PEP- och sanktionslistor – via en och samma integration. Något som gör att de snabbt kan anpassa identifieringsprocesserna för onboarding och verifiering av transaktioner utifrån kommande regulatoriska krav och marknadsförutsättningar för Polen, Finland och hela Europa. 

– Som ett snabbväxande företag inom en reglerad bransch så har Savelend mycket att vinna på en aggregator för ID-verifiering. För dem, likt många andra expansiva företag, är identifikation och regulatorisk efterlevnad inte en del av kärnverksamheten och i takt med internationell expansion finns ofta varken tiden eller kompetensen för att sätta sig in i marknadsbeteenden, lokala regler och nya tekniska lösningar för ID-verifiering. Det innebär också en stor kostnad i både tid och pengar. Att ge sig själv tillgång till en globalt skalbar, ständigt uppdaterad plattform som är tekniskt enkel att implementera visar att Savelend har gjort ett smart ekonomiskt val och därmed lever som de lär, avslutar Timm Schneider.

Läs mer om att investera i ZignSec 

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?