”Även i de mest utvecklade och högst utbildade länderna ser vi hur respekten för auktoriteter vittrar bort. Legitimitet hos auktoriteter och experter eroderar”, säger Paul Romer till TT.

Han varnar för att detta slår hårt mot vetenskapen. Enligt Romer bygger vetenskap nämligen på att det finns en acceptans för en arbetsfördelning där vissa är experter på sitt område och andra fokuserar på annat.

”Det systemet fungerar bara om folk kan lita på de svar de får om de ställer frågor till en expert”, säger professorn.

Professor Romer, från New York University, har siktet inställt på Stockholm. Han skissar just nu på sitt föredrag på Stockholms universitet lördagen den 8 december, två dagar före den stora Nobeldagen den 10 december.

Årets ekonomipris delar han med Yale-professorn William Nordhaus.

”Det bästa sättet att beskriva vad det innebär att vinna ett sådant här pris är att man har tilldelats en helt ny roll. Man går från att ha varit en skådespelare i en väldigt stor ensemble till att plötsligt få huvudrollen”, säger Romer.

”Jag är samma person, men jag har en ny roll, som gör mig mycket synligare och medför ett större ansvar för att bli en talesperson för de ideal som priset står för”, tillägger han.

Under året, redan innan Romer fick priset, har den 63-årige professorn under året satt punkt för en period i sin karriär i näringslivet. Han har lett teknikföretag och var under en period även chefsekonom på Världsbanken, en post han lämnade i protest sedan han uppdagat manipulation av data i Världsbankens rankning av länders affärsklimat.

”Just nu njuter jag av att vara tillbaka till de utmaningar och den njutning det innebär att forska”, säger han.

Finanssystemet är just nu i fokus.

”Det är något av det allra viktigaste som människan uppfunnit”, säger Romer.

Målet med projektet är att bättre förstå vad som gör att finanssystem fungerar och sedan använda den kunskapen för att se om det går att stärka systemen och skydda dem mot utmaningar.

Även här handlar det om att respekten för och legitimiteten hos auktoriteter är på väg att brytas ned, enligt Romer.

”Vi måste lära oss att förstå varför många människor är så misstänksamma mot experter. Om vi förstår det kan vi kanske hitta möjliga vägar att ta oss framåt”, säger han.

Ett annat bra exempel som tydligt illustrerar problemet med misstro mot auktoriteter är enligt Romer den snabbt växande rörelsen mot vaccinationsprogram för barn.

”Rörelsen kan spåras bakåt till en specifik forskningsrapport, som visat sig vara ett bedrägeri. Så om forskare missköter sig kan det få väldigt allvarliga konsekvenser”, säger Romer.

Rörelsen mot vaccination bygger enligt Romer på konspirationsteorier om att forskare inte berättar hela sanningen.

”Vi måste se till att vi inte får fler bedrägerier som detta, men vi måste också förstå varför så många välutbildade människor är villiga att tro helt obegripliga påståenden om hur vetenskapen fungerar”, säger han.

Enligt professor Romer har vågen av folklig misstro även drabbat andra delar av västerlandet, bland annat i form av en växande populism och att allt fler ifrågasätter demokratiska institutioner.

”Det finns en överlappning mellan dessa rörelser”, säger han.

Det syns bland annat tydligt i Italien, där det populistiska regeringspartiet Femstjärnerörelsen öppet stöder rörelsen mot vaccinationsprogram.

”Men sambandet innebär inte att det är samma drivkrafter bakom båda eller att en av rörelserna driver den andra: Jag tror inte vi fullt ut förstår vad som ligger bakom.”