1515
Annons

Ekonomer trots ökad smitta: Räkna inte med nytt kraftigt BNP-fall

En ny coronavåg sveper över Europa, och många länder har svarat med nya nedstängningar.

Ekonomer räknar dock inte med något nytt kraftigt BNP-fall som i våras.

Trots ökad smitta räknar ekonomer inte med något nytt kraftigt BNP-fall.
Trots ökad smitta räknar ekonomer inte med något nytt kraftigt BNP-fall.Foto:Johan Nilsson/TT

Coronasmittan sprids snabbt både i länder som drabbades hårt redan i våras som Belgien, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien och länder som länge har klarat sig relativt väl som Polen, Tjeckien och Tyskland.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth säger att prognosmakarna redan har tagit höjd för ökad smittspridning under hösten när det blir kallt igen och vi umgås inne.

”Möjligen går smittspridningen snabbare än förväntat i Europa, vilket gör att politiker inför nya restriktioner. Än så länge är dödstalen i Europa klart lägre än i våras, vilket till viss del även gäller för belastningen på sjukvården. Samtidigt verkar de som blir sjuka få bättre vård och klara sig bättre”, säger hon.

Annika Winsth räknar med mer restriktioner, men inte så hårda som i våras.

”Då stängde i princip hela världens ekonomier ned samtidigt. Nu drar den kinesiska ekonomin. Världshandeln har tagit tillbaka två tredjedelar av vårens fall. Det hjälper Tyskland, och Tyskland är viktigt för Europa.”

Det gör att återhämtningen fortsätter. 

”Jag brukar beskriva det som att strömbrytaren slogs av i våras, men att man efter ett tag slog på en dimmer. Den kan man dra upp och ned, men det ger fortfarande energi till ekonomin”, säger Annika Winsth.

Under det andra kvartalet krympte EU-ländernas BNP med 11,4 procent. Sedan studsade den upp med 12,1 procent under det tredje kvartalet, enligt statistik som EU-organet Eurostat presenterade i fredags.

”Under fjärde kvartalet förväntas återhämtningen gå långsammare dels på grund av högre jämförelsetal, dels på grund av nya restriktioner i kölvattnet av ökad smittspridning”, säger Annika Winsth.

Ändå går det åt rätt håll även om det går långsammare framöver.

”Det är jätteviktigt att ta in den senaste statistiken, vilken indikerar återhämtning. Det är inte bra att måla en för mörk bild. Det gör att företag gör en felaktig analys för anställningar och investeringar”, säger Annika Winsth.

Även Mattias Sundling, chefsekonom på Danske Bank, ser en fortsatt återhämtning för Europas ekonomi trots ökad smitta och nedstängningar.

”Det är till stora delar ”lockdown light”. Skolor är fortfarande öppna, liksom affärer och arbetsplatser. Fabriker stänger ned. Visserligen är det utegångsförbud på många ställen, men inte om du ska jobba eller gå till affären.”

Dessutom verkar statligt stöd som en krockkudde för konsumtionen, en viktig drivkraft i ekonomin.

”Sparkvoten fortsätter att öka. Hushållen har byggt upp ett sparande, men har få tillfällen att göra av med pengarna”, säger Mattias Sundling.


Ökad risk för blodpropp även efter mild covid

Personer som varit infekterade med coronaviruset har en förhöjd risk att få blodproppar i upp till ett halvår efter infektionen. Särskilt hög är risken för proppar i lungan, visar svensk forskning.

Foto:Björn Larsson Rosvall /TT

Redan tidigt under pandemin blev det tydligt att patienter som vårdades på sjukhus på grund av covid-19 ofta fick blodproppar. Det gjorde att proppförebyggande behandling infördes för dessa patienter.

Nu pekar en svensk studie på att risken för proppar ökar även för dem som bara haft en mild infektion och inte behövt sjukhusvård. Allra högst är risken att drabbas av lungemboli, propp i lungan. Även risken för djup ventrombos alltså propp i ett djupliggande kärl och inre blödning är förhöjd, enligt studien som publiceras i tidskriften BMJ.

”Den förhöjda risken för lungemboli tycks dessutom finnas kvar i upp till sex månader efter att patienterna testat positivt för sars-cov-2”, säger Anne-Marie Fors Connolly, läkare och forskare i mikrobiologi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

För att undersöka risken för blodproppar har forskarna samlat in uppgifter från över en miljon svenskar som haft ett laboratoriebekräftat positivt sars-cov-2-test mellan februari 2020 och maj 2021.

Genom andra nationella register tog de reda på hur många av dessa som drabbats av djup ventrombos, lungemboli eller blödning. Detta jämfördes med fyra miljoner kontrollindivider som inte testat positivt för sars-cov-2.

Efter att ha tagit hänsyn till andra faktorer som kön, ålder, proppförebyggande behandling och andra sjukdomar såg forskarna att risken att drabbas av propp i lungan var hela 33 gånger högre för dem som haft covid-19 än de som inte haft det, en månad efter positivt test. För djup ventrombos var risken fem gånger så hög och för blödning dubbelt så hög.

Forskarna undersökte också hur hög risken var för proppar och blödning bland dem som haft corona, under en sexmånadersperiod innan de smittats och sex månader efter smittan. Den analysen gav en liknande bild av hur risken ökade efter coronainfektionen.

Risken att drabbas av både blodpropp och blödning tycks högre ju svårare sjuk patienten varit i sin covid. Allra högst var risken för dem som vårdats inom intensivvården, enligt studien. Riskökningen kvarstod också flera månader efter infektionen men klingade av med tiden.

Men även de som inte varit inneliggande på sjukhus hade alltså en ökad risk för propp i lungan och ventrombos. Däremot inte för blödning.

”Lungemboli kommer vanligen av att bitar av en blodpropp i en annan del av kroppen vandrar med kärlen till lungan. Och fastnar där, men i samband med covid verkade det enligt annan forskning vara så att proppen bildas på plats i lungan”, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Varför risken är så kraftigt förhöjd efter covid-19 har inte studerats i den aktuella studien. Men det finns teorier om att viruset har en direkt påverkan på cellerna i blodkärlen och att immunförsvaret blir överaktiverat.

Eftersom det är en registerstudie kan man inte utifrån resultaten säga säkert att det är coronaviruset som ger den ökade risken. Men eftersom det finns andra studier som pekar åt samma håll tyder mycket på att det finns ett samband.

”Det är viktigt att vaccinera sig eftersom det skyddar mot svår sjukdom som är en stor riskfaktor för blodproppar”, säger Anne-Marie Fors Connolly.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?