Annons

Ekonomer: Elstödet stimulerar ekonomin – kan ge högre ränta

Hushåll söder om Dalälven – i första hand villaägare – ser ut att få dela på 17 miljarder kronor i elprisstöd i februari. Upplägget är både dåligt och onödigt anser ledande nationalekonomer.

”Det är inte så att merparten av villaägarna i södra Sverige är fattiga”, säger professor John Hassler.

Ekonomerna Lars Calmfors och John Hassler.
Ekonomerna Lars Calmfors och John Hassler.Foto:Anders Wiklund/TT; Ida Marie Odgaard; Joey Abrait

Kritiken riktas främst mot stimulanseffekten av stödet. Det ses som dåligt tajmat då det riskerar att elda på den redan ovanligt höga inflationen.

”Jag tycker det är för stort. När Riksbanken försöker strama åt blir den samlade effekten av budgeten och elprisstödet rätt så expansiv”, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

”Det kommer att innebära att Riksbanken behöver höja räntan mer än vad man annars hade behövt”, tillägger han. 

Utgår man från ursprungsförslaget beräknas hela stödpaketet till elkunderna i södra Sverige – inklusive stöd till företag – motsvara omkring 1 procent av BNP. Calmfors tror att ett betydligt mindre stödpaket inriktat på att hjälpa låginkomsttagare att hantera situationen hade varit en bättre modell.

John Hassler professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet hade helst inte velat se något elprisstöd alls. Det saknas behov, anser han.

”Det är inte så att merparten av villaägarna i södra Sverige är fattiga. Så är det definitivt inte”, säger han.

Han skulle mycket hellre se någon typ av statliga likviditetsgarantier, för att göra det möjligt för trängda elkunder utan bra bankrelationer att få möjlighet att dela upp betalningar.

”Det hade varit det rimliga”, säger han.

Hassler vänder sig även mot principen att företag som tagit mer långsiktigt ansvar och säkrat elpriserna inte får samma stöd som de som tagit risker med rörligt elpris. Han tycker man kan jämföra detta med att bara ge ränteavdrag för bolån med rörlig ränta.

”Eller att staten träder in för de som inte har köpt försäkring när huset brinner ner.”

Grovt räknat tror Hassler att alla olika förslag om elprisstöd som surrat i luften sedan valrörelsen har lett till 25 punkters extra höjning av styrräntan, som inte hade behövts utan ett stöd. Omräknat på ett bolån på tre miljoner kan stödet därmed sägas kosta omkring 7 500 kronor per år före ränteavdrag för många hushåll. 

Stödet bygger även upp en förväntan bland hushåll och företag om att det kommer liknande stöd i framtiden – vilket slår mot effektiviseringar och benägenheten att minska elförbrukningen.

”Det skapar en förväntanseffekt, att man inte behöver anpassa sig lika mycket. Det är olyckligt”, säger Calmfors.

Det är ganska bekymrande tycker jag”, säger Hassler.

Calmfors tillägger att det även är högst oklart om de högre elpriser vi ser nu är tillfälligt högre eller kommer att ligga kvar på en högre nivå under många år framåt.

”Är priserna permanent högre måste näringslivet ställa om. Då ska en del elintensiva företag läggas ned eller i varje fall dra ned på verksamheten”, säger han.

Markus Wråke, vd för forskningsföretaget Energiforsk, är positiv till att elstödet ska beräknas på historisk förbrukning och inte på vinterns förmodade pristoppar. Enligt honom gör det att motiven att hushålla med el bibehålls.

Han kan dock förstå att stödet väcker fördelningspolitiska frågor och att hushåll som investerat i dyra anläggningar för att få ner kostnaderna före elkrisen stör sig på att de nu får mindre pengar än grannar som inte gjort något. 

Wråke utesluter inte att det även hade fungerat med en skattesänkning eller höjda bidrag till de mest utsatta hushållen.

”Men det har man valt att inte göra. Det finns säkert politiska skäl, att man vill signalera att just de här pengarna är kopplat till el – ungefär som att man pratar om bränslepriser”, säger han.

Enligt Wråke leder alla politiska stöd, styrmedel och skattelättnader med koppling till något specifikt i ekonomin till problem där man måste väga träffsäkerhet mot möjligheten att administrera.

”Det är inget unikt för det här stödet.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera