ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ekonom: Regeringen når inte mål

  • Swedbanks chefsekonom Anna Breman. Foto: Oskar Omne

Ekonomin går urstarkt och regeringen räknar med rejält fallande arbetslöshet. Men det räcker inte för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, tror Swedbanks chefsekonom Anna Breman. "Man behöver göra en annan typ av reformer för att få de som står längst i från arbetsmarknaden att komma in."

Regeringen spår att tillväxten i Sverige blir 3,1 procent i år. Nästa år kommer bruttonationalproduktionen (BNP) att växa med 2,5 procent och 2019 med 2,0 procent, enligt den nya prognosen som publicerades i samband med budgeten.

Den rödgröna regeringen har sedan den tog makten för tre år sedan bytt inriktning på politiken, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

"Vi ser nu resultatet. Den borgerliga underskottsekonomin är ett minne blott. Vi kommer att ha den lägsta statsskulden sedan 1977. Det gör att svensk ekonomi och Sverige är i ett helt annat läge", säger Magdalena Andersson.

På frågan om det är valet nästa år som får regeringen att elda på ekonomin mitt i en högkonjunktur, något många ekonomer är kritiska till, svarar finansministern:

"Att ha en procent i överskott brukar inte vara en definition av att elda på. Vi lever upp till de mål vi har i det finanspolitiska ramverket."

Frågan om regeringen kommer att nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 får inget rakt svar.

"Det här målet är vägledningen för regeringens politik. Vi kommer fortsätta oförtrutet tills vi når målet", säger Andersson.

Enligt finansministern har regeringens politik bidragit till att höja tillväxten och sänka arbetslösheten. Nästa år bedömer regeringen att arbetslösheten sjunker till 5,9 procent, från 6,6 procent i år, och att den ligger kvar där de närmaste åren.

"Jag kan påminna om att hittills under mandattiden har den här regeringens prognoser slagit in och blivit verklighet", säger Andersson.

Hon går hårt åt den tidigare Alliansregeringen och dess finansminister Anders Borg (M). Den förra regeringen redovisade ökade underskott varje år men fortsatte trots det med ofinansierade skattesänkningar, säger Andersson.

"Underskotten har nu vänts till överskott."

För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 behöver regeringen göra mer, konstaterar finansministern och pekar bland annat på sammanslagning och förenklingar av anställningsstöd och särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete som till exempel en utbildningsplikt.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman tycker att regeringen har en något optimistisk syn på arbetsmarknaden.

"Även om det tillförs pengar är det ju inte säkert att de kommer att kunna användas till att anställa mer personal inom exempelvis vården eftersom det är brist på arbetskraft", säger Breman.

Regeringen säger att det behöver göras mer för att nå målet att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

"Jag tror inte att man når EU:s lägsta arbetslöshet. Man behöver göra en annan typ av reformer för att få de som står längst i från arbetsmarknaden att komma in", säger Breman.

Hon tror även att dagens budget kommer att påverka Riksbankens agerande framöver.

"Det borde kunna göra att räntehöjningen kommer lite tidigare än vad Riksbanken säger. Det stärker vår syn att Riksbanken höjer redan under våren och inte väntar till tredje kvartalet", säger Anna Breman.

SEB:s prognoschef Håkan Frisén märker att det är val nästa år.

"Det är en typisk valbudget med stora satsningar på sådant som är tydligt inriktade mot valet, som höjt barnbidrag, sänkt pensionärsskatt och även att man höjer taket i sjukförsäkringen inriktar sig på en viss typ av väljare."

Håkan Frisén säger också att det finns ökade poster som de flesta är överens om, som exempelvis pengar till kommuner, polis och försvar.

"Men det finns en debatt om det är för sent i konjunkturcykeln, det hade varit bättre om det här hade kommit tidigare i konjunkturen."

Samtidigt ser han problem. Exempelvis att det verkar finnas en "fortsatt beslutsförlamning i viktiga frågor", främst då det gäller att minska trösklarna för utomeuropeiskt födda och personer utan gymnasiekompetens att komma in på arbetsmarknaden.

"Dessutom saknas grepp inom skatt- och bostadspolitiken", säger Håkan Frisén.Effekterna kan dröja

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) anser att regeringen är för optimistisk i sina kalkyler.

"Man trappar upp utgifter och lägger skarpa förslag även för 2020 på 80 miljarder kronor. Man säger att det ska finansieras med intäkter motsvarande 70 miljarder kronor och mycket av det behöver inte hittas ny finansiering för. Men det baseras ju då på att man har en mer optimistisk syn om potentialen i svensk ekonomi än vad vi har", säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

De åtgärder som Hedén Westerdahl talar om är de reformer som i nuläget summeras till 43 miljarder kronor. 2020 ska de alltså vara 80 miljarder kronor, enligt regeringen.

KI tror inte heller att nedgången i arbetslösheten blir så stor som regeringen säger. Dessutom tror KI att effekterna av åtgärderna kan dröja längre än den bild regeringen har.

"Man ska ju hitta nya lärare och en organisation för det. När vi räknar på det så är effekterna osäkra", säger Ylva Hedén Westerdahl.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies