1515

Efter det tuffa pandemiåret – ”har tagit hela vintern att återhämta sig”

2020 förlorade Fjällmaraton en miljon i anmälningsintäkter, genomförde komplexa tävlingar med kort varsel och gjorde premiär som VM-deltävling. Samtidigt satte arrangörerna plant för att rädda coronaårets ekonomi. Sommaren 2021 kan bara bli bättre.

Foto:Malin Palmqvist
Patrik Nordin är grundare av Fjällmaraton i Åre som i år arrangeras för 17:e gången.
Patrik Nordin är grundare av Fjällmaraton i Åre som i år arrangeras för 17:e gången.Foto:Malin Palmqvist
Foto:Malin Palmqvist

Det är torsdag förmiddag och Ottsjö är som hämtat ur musikalfilmsklassikern ”Sound of music”. Solen strålar över gröna ängar som sträcker sig ned mot sjön. På andra sidan vattnet vilar Ottfjället där flera bansträckningar går under Fjällmaratonveckan.

”Jag har bott i Slagsån, haft kontor i Undersåker, butik i Östersund och farit runt mycket. Nu samlar jag allt på ett ställe så jag får mer tid hemma med familjen”, säger grundaren och arrangören Patrik Nordin som flyttade hit för ett år sedan. 

Han har röjt sly för att återskapa ängsmarken och nu ska en start- och målarena med permanenta portaler i trä byggas upp här. Ett litet härbre har redan flyttats hit för att ge rum för funktionärer. 

”Är det en upplevelse i fjällmiljö så ska man inte sätta upp en målgata av aluminiumstaket och plastbanderoller. Vi använder fjällbjörk och gammaldags tross.” 

Naturupplevelsen är viktig, Patrik Nordin skattar den till 97 procent av helheten. I sommarens första tävling, ”Öppet fjäll” den 3 juli, ligger fokus också på pauser med lokalproducerade måltider komponerade av Storlienbaserade kocken Lena Flaten.

Startåret 2005 gick loppet runt Jämtlandstriangeln med 56 deltagare.  Deltagarantalet ökade med 10-20 procent per år fram till 2012. Då bakades fortfarande alla bullar hemma hos arrangörerna.

”När man bryter 300-gränsen blir företeelsen tillräckligt stor för att vara en statusmarkör. Innan dess är det bara de dedikerade som springer för upplevelsens skull”, säger Patrik Nordin. 

När antalet anmälda för första gången passerade 400 våren 2012 satte organisationen ett tak vid 500, som nåddes ett dygn senare. Det gjorde arrangörerna nyfikna: Hur många fler skulle tävlingen kunna locka? En kölista gav svaret: 1.000 personer på ett dygn.

”Vi insåg att vi inte kan växa så snabbt, då kommer lederna inte att hålla.”

Man valde att i stället arrangera flera lopp med olika sträckningar under flera dagar. I år arrangeras nio olika lopp under Fjällmaratonveckan den 31 juli – 7 augusti med upp till 3.000 deltagare. Dessutom arrangeras ett lopp i mindre skala i Bydalsfjällen den 21 augusti. 

”Det är tuffare, vassare och med extremt mycket höjdmeter men i mindre skala. Det är lite som att gå tillbaka till våra rötter.”

I år kan man för andra året välja att springa det lopp man vill en valfri dag under sommaren; en nyhet från i fjol då det var viktigt att sprida ut deltagarna så mycket som möjligt. Pandemin har satt organisationen på hårda prov. Anmälningarna slutade komma in i mars 2020 och under året tappade man närmare en miljon i intäkter. 

”Fjällmaraton överlevde coronaåret genom att sätta plant och ta hjälp av fjällöpare som stod utan löptävlingar. Stora delar av världseliten på damsidan, som Ida Nilsson och Fanny Borgström, satte plant i vårt namn.”

Men så lättade restriktionerna framåt sommaren i fjol och tävlingar, med en hel del anpassningar, blev möjliga. Eftersom inga folksamlingar fick uppstå krävdes många fler volontärer, som skulle rekryteras med en månads varsel. Mitt i genomförandet polisanmäldes också Patrik Nordin för att ett av loppen saknade tillstånd. Enligt Patrik Nordin var dialogen med polisen hela tiden god och ansökan inlämnad i tid, men polisen hann inte med att handlägga. Nästan ett år efter loppet är han ännu inte delgiven misstanke. 

”Det var den värsta sommaren jag varit med om. Parallellt med allt det här: ’Shit, vi måste vattna planten!’ Det har tagit hela vintern att återhämta sig.”

Fjolåret var också det första då Fjällmaraton var en del av VM i trailmaraton, en världsomspännande serie med tio deltävlingar på platser som Nicaragua, Gran Canaria och Dubai. Det innebär fler internationella löpare och prispengar på 100 och 45 km-loppen.

”Det är smickrande, men den glada motionären som kommer sist i mål är den viktigaste löparen för oss, för den gör en enorm insats.” 

2020 tog på krafterna. En höstdag när Patrik Nordin skulle klyva ved slant han och sågade sig i armen.

”Hade jag kommit in några millimeter till hade jag inte kunnat använda armen i dag.”

Armen har läkt, men mycket av det praktiska arbetet kom på efterkälken. En stor del av förberedelserna handlar just om handfast ledunderhåll som att lägga spång, stärka upp stigar och hålla kontakt med markägare. Fjällmaraton går också delvis genom områden där rennäring bedrivs, en näring som också påverkas av den ökande sommarturismen.

”Historiskt sett har vi lagt en tredjedel av anmälningsavgiften på ledupprustning och det tror jag är ganska unikt för en arrangör”, säger Patrik Nordin. 

Men vindarna har vänt och destinationsbolaget för södra Årefjällen har startat ett ledbolag, något som avlastat organisationen för Fjällmaraton. 

”Man måste ha bra standard på lederna för det är det som genererar turister. Och om man inte tar kommando och kontroll över det så blir leder och natur förslitna.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?