Annons

Efter danska tvärvändningen: Skolstart i munskydd – "En liten trygghet"

Munskydd har blivit storsäljare i Danmark efter myndigheternas kovändning i munskyddsfrågan.

Första dagen efter sommarlovet möts gymnasieeleverna i Roskilde av ett nytt krav: Obligatoriskt munskydd i korridorerna.

”Det är lite svårt när det är varmt”, säger Freja Egegaard Olsen till TT.

Foto:Bo Amstrup

Men samtidigt tycker hon att det är en bra idé, för på Roskilde katedralskole går mer än tusen elever.

”Jag tror att vi är först ut, sedan kommer andra skolor att följa efter”, säger Karoline Birch.

Utanför skolans entréer står handsprit på små bord och nu i början av terminen delas gratis engångsmunskydd ut, sedan får alla skaffa egna. De ska sitta på när eleverna rör sig inomhus mellan klassrummen, för korridorträngseln på skolan kan bli lika stor som i kollektivtrafiken under rusningstid – och där rekommenderar ju danska myndigheter numera munskydd, resonerar rektor Claus Niller Nielsen.

”De senaste dagarnas utveckling har visat att covid-19 är ett lika allvarligt hot som före sommarlovet”, står det i rektorns brev till eleverna inför terminsstarten.

Ena gummibandet i Lucas Lybergs munskydd har redan gått av, så han håller det i handen.

”De är inte lätta att ha på, det är rätt obehagligt. Men det känns lite säkrare när alla har det. Det känns som att det minskar risken, det är en liten trygghet”, säger han.

Länge såg covidsituationen ut att gå åt rätt håll i Danmark efter vårens stora nedstängning av samhället. Men sedan i början av juli pekar smittkurvorna uppåt igen och det gradvisa lättandet av restriktionerna har bromsats.

Danska myndigheter hade tidigare samma inställning till bred användning av munskydd som de svenska, men den 31 juli kom vändningen: Ett munskydd i väskan rekommenderas för den som vill åka kollektivt och det bör tas på om trängsel uppstår, är det nya budskapet.

Hur och när munskydd ska användas lärs ut av Danmarks motsvarighet till Anders Tegnell, Sundhedsstyrelsens direktör Søren Brostrøm, i små filmer på myndighetens hemsida.

I större delen av Danmark är det ännu så länge bara en rekommendation, men i Århus och fem andra kommuner på Jylland är det ett krav, för där har smittökningen varit störst. I en av dessa kommuner, Silkeborg, är det dessutom munskyddskrav på köpcenter och stormarknader.

När Marie Moos står på Roskildes centralstation och väntar på Köpenhamnståget ligger munskyddet i väskan.

”Det här är första gången på länge som jag åker tåg, så jag vet inte hur trångt det blir.”

Hon fick munskyddet av en väninna, för de kan vara svåra och dyra att få tag i, berättar hon. För fyra veckor sedan avled hennes astmasjuka storasyster i covid-19, så därför är hon försiktigare än de flesta.

Hittills har hon haft stort förtroende för danska politikers och myndigheters hantering av pandemin, men hon känner sig inte alls lugn inför hösten.

”De öppnar för snabbt och danskarna är för dåliga på att hålla avstånd”, säger Moos.

De senaste veckornas uppgång av konstaterade fall har fått smittskyddsinstitutet Statens seruminstitut att höja ett varnande finger inför de politiska förhandlingarna om lättade restriktioner. Myndigheten avråder till exempel från att låta nattklubbar öppna igen.

”Även om det är geografiska anhopningar, så är smittan nu utbredd i större delen av landet”, skriver Statens seruminstitut i en riskutvärdering som danska TV2 tagit del av.

Å andra sidan ökar inte sjukhusinläggningarna, trots stigande smittal. Under onsdagen vårdades totalt 16 covidsjuka på landets sjukhus, varav en på intensivvårdsavdelning. För första gången sedan i mars vårdas ingen covidsjuk i respirator.

Det kan vara så att testningen nu är mer effektiv och proaktiv i Danmark, och då fångar man upp fler unga som är utanför riskgruppen, kommenterar Århusprofessorn Søren Riis Paludan för nyhetsbyrån Ritzau.

”De blir ju smittade, men blir inte särskilt sjuka eller i behov av inläggning. Så det kan kanske förklara varför vi har uppåtgående smittal, men inte uppåtgående inläggningstal”, säger han.

Rola Ellaham har stämt träff med sin väninna Mona Hossin i folkmyllret på Stændertorvet i Roskilde. Efter en vår och försommar i isolering hemma älskar hon att gå ut och ta en kaffe i solen, men både hennes man och hennes ena dotter tillhör riskgrupperna, så hon är mycket försiktig.

Hon vet inte vad hon ska tro om utvecklingen framöver.

”Jag vill inte att det ska öppnas mer nu, det blir inte bra.”

Mona Hossin tycker att Danmark har haft en bra strategi hittills.

”De har gjort det bra – inte för mycket nedstängning, men inte heller för mycket öppet”, säger hon.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?