ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Minusräntans effekter

ECB:s märkliga giv: Gör bort dig rejält – få miljarder livet ut

  • I Tyskland, där kritiken av ECB är som hårdast, toppade tidningen Bild med ett fotomontage på ”Greve Draghila”, ”en vampyr som suger våra bankkonton torra”. Foto: Francisco Seco

Missköt dig grovt, dra med andra i fallet och säkra livslångt försörjningsstöd. Europeiska centralbanken ECB sänder ut ett märkligt budskap till kontinentens invånare.

När Mario Draghi satte punkt för sina åtta år som chef för ECB med ännu mer minusränta och ny en omgång stimulanser möttes det av en hel del knorr, även bland hans centralbankskollegor i Europa. 

I Tyskland, där kritiken av ECB är som hårdast, toppade tidningen Bild med ett fotomontage på ”Greve Draghila”, ”en vampyr som suger våra bankkonton torra”.  

Genom att återigen börja köpa värdepapper för runt 200 miljarder kronor i månaden är ECB aktivt inne och manipulerar finansmarknaden. Hollands centralbankschef Klaas Knot konstaterade i en kommentar att det redan finns tecken på ”en brist på säkra tillgångar, förvrängda priser och överdrivet risktagande på fastighetsmarknaden”. 

  • Klaas Knot, Hollands centralbankschef. Foto: Kiyoshi Ota

Obligationsköpen är inte den enda metod som ECB använder för att sätta traditionell marknadsekonomi ur spel. Det senaste exemplet kallas Tltro III. 

Att halvsuspekta åtgärder förses med obegripliga namn har en lång tradition i centralbanksvärlden. 

Tltro står för ”Targeted Longer Term Refinancing Operation”. En korrekt översättning till svenska skulle kanske kunna vara ”kompislån”. 

Tltro innebär nämligen att ECB erbjuder banker i Europa krediter till minst sagt förmånliga villkor. Låneprogrammet har funnits i olika skepnader sedan 2011 och förlängts i omgångar, senast i mars år. Förra veckan sockrade ECB erbjudandet ytterligare. Banker kan få låna till en ränta som motsvarar ECB:s egen inlåningsränta, minus 0,5 procent. Med andra ord betalar ECB bankerna för att ta emot pengarna. Villkoret är att bankerna lånar vidare till företag, men om och hur det verkligen sker är svårt att kontrollera. I praktiken är det en gigantisk present. Det handlar om stora belopp, i den senaste omgången av programmet, Tltro II, lånade banker totalt 739 miljarder euro av ECB, eller 7.900 miljarder kronor. Av dessa är 7.300 miljarder kronor fortfarande utestående och kan nu rullas vidare till åtminstone 2022.

Att det handlar om en gåva är inget som Mario Draghi hymlar med: ”Om det inte var en subvention skulle ingen ta emot pengarna”, förklarade han i våras. Men målen helgar medlen eftersom det lyfter ekonomin, resonerar ECB-chefen. 

Hittills är dock resultaten inte särskilt övertygande, enligt ECB:s senaste undersökning blev det svårare för företag att låna under andra kvartalet. 

Det finns forskare som beräknat ECB:s kostnad för Tltro II till cirka 250 miljarder kronor. Till det kommer förstås en teoretisk kreditrisk. När programmet förlängs sväller notan. 

Italienska banker har sugit upp cirka 35 procent och spanska banker 25 procent av de subventionerade lånen. Det är inte så konstigt. Bara riktigt skakiga banker behöver vända sig till ECB, övriga kan redan låna extremt billigt, inte sällan till minusränta, på öppna marknaden. 

Att ECB flera gånger har sett sig tvingad att förlänga stödet beror på att många banker i södra Europa annars inte skulle klara sig. Att dra tillbaka gratiskrediterna riskerar att utlösa en ny eurokris. Alltså anses det bättre att strö bidrag över bankcheferna och hoppas att ingen folkvald begriper tillräckligt mycket för att bli upprörd.  

Samtidigt tar ECB med sin minusränta på inlåningskonton ut en avgift av banker med överskott på likviditet. Alltså: misskötta företag får hjälp, välskötta straffas. 

Därmed fortsätter banker, som i en normal marknadsekonomi skulle ha slagits ut, att leva vidare, ytterst på skattebetalarnas bekostnad. Det är en märklig belöning till de som var med och orsakade den finanskris som slagit hårt mot Europas befolkning. Flera av de banker som tar emot pengarna från ECB fortsätter också att betala ut väl tilltagna chefslöner och aktieutdelningar. Dessa zombiebanker kan i sin tur fortsätta finansiera icke-livskraftiga företag i sina länder, i ett upplägg som utsöndrar en doft av sovjetisk planekonomi. Grundproblemet är att politikerna inte orkar städa i den sårbara och politiskt känsliga banksektorn utan överlåter smutsgörat till ECB. 

Att Europas ekonomi, efter tio magra år, går in i en ny svacka borde kanske inte komma som en överraskning. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies