Ungefär var tionde hushåll i eurozonen har tillgångar i kryptovalutor, enligt en studie från Europeiska centralbanken (ECB). Sektorn har sjufaldigats på två år.
TT
Text
Foto: Henrik Montgomery/TT
Banken har frågat hushåll i Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Tyskland. Och aptiten på kryptopengar varierar, från bara 6 procent i Frankrike till över 14 procent i Nederländerna.
Många innehav verkar relativt små, majoriteten är ”mindre än 5 000 euro”, motsvarande 50 000 kronor.
Myndigheter varnar ofta för de nu tillgängliga kryptovalutorna, eftersom de till stor del är oreglerade och därför osedvanligt riskfyllda. Men samtidigt lovprisas tekniken bakom valutor som bitcoin och ether. Många länder planerar att lansera pengar baserade på kryptotekniken.
Att sektorn är populär märks på tillväxten. I slutet av 2021 beräknar ECB att den totala mängden kryptopengar motsvarade 25 000 miljarder kronor. Den senaste tiden har många kryptovalutor tappat stort i värde, men ändå är det sammanlagda värdet nu ”sju gånger så stort som i början av 2020”, heter det.
Innehåll från Ikano BostadAnnons
Klimatneutrala om sju år: ”Alla letar efter lösningar”
De vill bli klimatneutrala – om sju år.
Nu är byggbranschens arbete att lyckas med med det ”omöjliga” igång.
– Vi är ödmjuka inför uppgiften, inget företag sitter ensamt med alla svar och alla letar efter lösningar, säger Mikael Hallengren, produktionschef hos Ikano Bostad.
Bygg- och fastighetsbranschen står för 20 procent av Sveriges klimatavtryck, enligt en rapport från Boverket. Till år 2045 har bygg- och anläggningsbranschens färdplan satt målet att siffran ska bli noll – Ikano Bostad vill lyckas ännu snabbare:
– Produktionen av material till nya bostäder har en hög klimatpåverkan, därför vill vi spänna bågen ännu mer och sikta på 2030. Vi vill verkligen ställa om produktionen och tror det är möjligt att nå dit. Men då behöver vi också jobba betydligt mer med andra material än vad vi byggt med historiskt, säger Mikael Hallengren.
Därför har man sjösatt flera utvecklingsprojekt, däribland att bygga mer i trä men också att hitta effektivare metoder att bygga hus i betong.
– Vi tror fortfarande att betong är en bra metod för flerbostadshus, det har viktiga egenskaper andra material saknar. Därför jobbar vi med två spår: Ett är förflytta standarden för hur vi bygger med betong. Både betong som produkt, men även med planering och genomförande för att få minskad klimatpåverkan genom hela byggprocessen. Ett annat spår är att öka inslagen av träproduktion. Att jobba med flera material ökar stabiliteten i själva byggandet i en osäker omvärld.
För att nå målet redan 2030 har Ikano Bostad tagit fram en strategi där konkreta målsättningar, som frågan kring betong och trä, ska uppnås. (se faktaruta). Kvarteret Fröa i nya Malmöstadsdelen Elinegård är Ikano Bostads första klimatneutrala projekt.
– Vi har många initiativ och utvecklingsprojekt som leder till minskat klimatavtryck i våra projekt. Vi har även ökat takten i samarbetet med våra strategiska leverantörer. En viktig del är engagemanget i verksamheten för att arbeta fram klimateffektivare lösningar i våra projekt, säger Hallengren och fortsätter:
– Bland annat arbetar vi med återvunnen isolering och isoleringsmaterial som ger lägre klimatavtryck, som förutom att ge välisolerade och täta hus också ger lägre energiförbrukning. Vi jobbar även med återvunnet stål. En sak jag tror många boende uppskattar är att vi planterar mycket gräs, buskar och träd. Det är inte bara fint utan binder också koldioxid effektivt och ger jorden ett tillskott av biogent kol för att kompensera en del av utsläppen. Solceller på taken för egenproducerad el har också blivit allt vanligare.
Samtidigt efterlyser Hallengren mer samarbete mellan branschens olika aktörer, detta gäller såväl leverantörer som byggföretag, för att öka takten i omställningen.
– Det finns flera framgångsrika branschöverskridande lokala initiativ som vi är verksamma inom, där vi både bidrar och lär oss. Vi hoppas de initiativen kan bli en katalysator för att komma igång nationellt och få en samordning, säger han och pekar på en konkret åtgärd som skulle behövas:
– Vi behöver enas nationellt kring vad som ska gälla när man beräknar klimatpåverkan, så att man inte har lokala avvikelser utan har en enhetlig standard. Redan idag finns det krav på klimatdeklarationer på allt som byggs, men vi saknar gemensamma riktlinjer för gränsvärden. Det här behöver vi samordna oss kring, säger Hallengren och lägger till:
– De företag som inte kan lösa de här frågeställningarna kommer inte vara konkurrenskraftiga eftersom kunderna efterfrågar svaren. Ta hållbara beslut i ditt företagen, annars blir det svårt att överleva på sikt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev