1515
Annons

ECB väntas avvakta med nya signaler om minskad stimulans

Europeiska centralbanken väntas på torsdag avvakta med nya signaler om att minska stimulanserna av ekonomin. 

Inflationen fortsätter att envist bita sig fast under ECB:s mål, som är "under men nära 2 procent på medellång sikt".

Däremot kan ECB-chefen sälla sig till flera kollegor i ECB-rådet och uttrycka oro över eurons förstärkning.

Den 26 oktober beslöt ECB-rådet att börja nedtrappningen av tillväxtköpen i QE-programmet. I mars väntas en ändring i ECB:s framåtblickande guidning som ska vägleda ECB-observatörer i samband med nästa prognos.

Mötesprotokollet från oktobermötet visade att ECB vill ändra den framåtblickande guidningen långsamt vartefter ekonomin förbättras.

Även om marknaden väntar sig att QE-köpen förlängs bortom den nuvarande tidsgränsen i september till årsskiftet sade ECB-rådsledamoten Aldo Hansson förra veckan att det inte finns något hinder för ett tvärt slut i september.

Förväntningar om en tidigare räntehöjning har fått euron att stiga mot dollarn. Bland andra vice ECB-chefen Vitor Constancio och den franske centralbankschefen Francois Villeroy de Galhau har uttryckt oro över euron.

"Den senaste tidens utveckling för växelkursen är en osäkerhetskälla som kräver bevakning när det gäller dess möjliga nedåteffekter på importpriserna", sade Francois Villeroy de Galhau i förra veckan.

Vitor Constancio påpekade att ECB inte har något växelkursmål men att växelkursen påverkar inflationen och tillväxten.

Den ekonomiska tillväxten är annars ett glädjeämne och ECB betraktar nu att återhämtningsfasen i euroområdet har övergått i en expansionsfas, sade ledamoten Benoît Coeuré.

Den 26 oktober beslöt ECB-rådet att halvera de månatliga tillgångsköpen till 30 miljarder euro från årsskiftet 2017-2018. Köpen ska hållas på denna nivå åtminstone till slutet av september 2018.

ECB står beredd att fortsätta QE tills dess att det syns en uthållig justering av inflationsbanan som är förenlig med ECB:s inflationsmål, sade centralbanken då.

Enligt Bloombergs enkät bland 53 ekonomer trodde en majoritet på att ECB i mars ändrar sin framåtblickande guidning. I juli tillkännager ECB ett slutdatum för QE. Programmet förlängs till slutet av december 2018 och från oktober halveras storleken på köpen än en gång, nu till 15 miljarder euro per månad.

Enkäten visade att ECB väntas höja depositräntan för första gången under andra kvartalet 2019 och styrräntan under tredje kvartalet 2019. Synen är oförändrad sedan ECB:s förra penningpolitiska möte.

I QE-programmet (PSPP) har ECB hittills köpt obligationer för totalt cirka 1.900 miljarder euro sedan starten i mars 2015. 

Inflationen i euroområdet sjönk åter i november till 1,4 procent från 1,5 procent i november, huvudsakligen beroende på en nedgång i energipriserna. De sjönk till 2,9 procent från 4,7 procent.

Kärninflationen (alltså undantaget energi, livsmedel, alkohol och tobak) låg däremot stilla på 0,9 procent i december från november.

Och livsmedel, alkohol och tobak sjönk till 2,2 procent från 2,3 procent. Tjänster och industrivaror låg oförändrade på 1,2 procent respektive 0,4 procent.

Vidare sjönk industrins producentpriser till 2,8 procent i november på årsbasis från 2,5 procent i oktober.

Bland övrig statistik sjönk arbetslösheten till 8,7 procent i november - den lägsta nivån sedan januari 2009 - från 8,8 procent i oktober.

Industriproduktionen i euroområdet steg med 1,0 procent under november månad, jämfört med en månatlig uppgång på 0,4 procent i oktober. 

Detaljhandelsförsäljningen steg 0,2 procent i november efter en ökning på 0,2 procent i oktober.

Råoljepriset för Brentoljans enmånadstermin har stigit till omkring 69:50 dollar per fat från 62:75 dollar vid förra ECB-rådsmötet den 14 december.

Euron har stärkts till strax över 1:22 dollar från över 1:18 vid förra mötet.

Framtidstron steg i december till 116,0 i från 114,8, enligt EU-kommissionens konfidensindikator ESI. Decembersiffran var den högsta noteringen sedan oktober 2000.

Alla enskilda sektorsindikatorer steg. Mest steg finansiella tjänster, följt av tjänstesektorn, detaljhandeln, industri, byggsektorn och hushåll.

Även euroområdets ledande indikator för företagsklimatet BCI steg i december till 1,66 från 1,48 i november. Decembernoteringen var den högsta sedan 1985.

ECB:s tvåpelarstrategi tillmäter stor vikt vid ökningstakten för penningmängden (mätt som M3). I november sjönk M3 till 4,9 procent från 5,0 procent i oktober. 

Den historiska botten för euroområdets M3 nåddes på -0,4 procent i februari 2010. Den högsta noteringen historiskt var 12,4 procent i november 2008.

Ökningstakten för det smala penningmängdsmåttet M1 sjönk till 9,1 procent i november från 9,4 procent i oktober.

Bland privata krediter steg lånen till hushållen till 2,8 procent i årstakt i november från 2,7 procent oktober. Företagslånen steg till 3,1 procent från 2,9 procent.

ECB:s bank lending survey visade att bankernas kreditvillkor för utlåning till företag och hushåll i stort var oförändrade under fjärde kvartalet. Lånetillväxten fortsatte att få stöd av en bred efterfrågan inom alla kategorier.

Usel jakt på brottsvinster – polisen kan ha hjälpt de kriminella

Polisen är hopplöst på efterkälken i jakten på de kriminellas tillgångar. Trots stora resurstillskott och vässade lagar har ledningen fortfarande inte fått fart på säkrandet av svarta pengar. Det visar en rapport från myndighetens egna revisorer, som varnar för att polisen av okunskap kan ha hjälpt de kriminella att tvätta brottsvinster.

Anders Thornberg, rikspolischef.
Anders Thornberg, rikspolischef.Foto:Jesper Frisk/Fredrik Sandberg/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera