1515
Annons

ECB säger nej till krisbanken Monte dei Paschi

Mitt i brinnande regeringskris nekade Europeiska centralbankens tillsynsnämnd på fredagen Monte dei Paschi di Siena, Mps, uppskov med kapitalökningen på nära 50 miljarder kronor. Därmed måste staten gå in och rädda krisbanken.

Bild:AP

Bankens ledning hade bett om förlängd deadline på 20 dagar, fram till den 20 januari, för att genomföra den kapitalökning på 5 miljarder euro, motsvarande 48,5 miljarder kronor, som Monte dei Paschi di Siena behöver.

Orsaken till begäran om uppskov var regeringskrisen som har gjort det redan svåra uppdraget i stort sett omöjligt.

Men Europeiska centralbanken sa på fredagen nej och Mps-aktien störtdök på Milanobörsen.

Staten är via ekonomi- och finansministeriet den största aktieägaren i Mps. Därmed hamnar alltså ytterligare en glödhet potatis hos ekonomi- och finansminister Pier Carlo Padoan, som också ska få EU att godkänna statsbudgeten för 2017.

Nu gäller det att aktivera Plan B, nämligen ett statligt ingripande för att rädda både Monte dei Paschi di Siena och andra mindre banker som är underkapitaliserade.

”Jag har flera gånger påmint om vikten av att förstärka räddningsfonden Atlante…Men som alla känner till var det ingen som lyssnade på dem som hade en annan uppfattning”, sa Francesco Boccia, ordförande i deputeradekammarens finansutskott, på fredagen.

”Ingen” är i det här fallet Matteo Renzi, som enligt uppgift inte ville att problemen med krisbankerna skulle påverka utgången av folkomröstningen om grundlagsreformen i söndags.

Enligt morgontidningen La Repubblica har regeringen ett bankdekret på gång som eventuellt ska utfärdas redan på måndag. På måndag väntas även Italiens president Sergio Mattarella tillkännage sin lösning på regeringskrisen.

I båda fallen är det viktigt att det går fort för att undvika ytterligare oro och instabilitet på finansmarknaden.

Det är känt att Sergio Mattarella föredrar att återinkalla den ”gamla” regeringen med Matteo Renzi i spetsen för en snabb förtroendeomröstning i parlamentet.

Därmed kan Italien delta i EU-toppmötet den 15-16 december med representanter som är insatta i frågorna. Samtliga frågor är av stor vikt för landet, inte minst migration och ungdomsarbetslöshet.

Stämningen i Italien blir alltmer främlingsfientlig på grund av fortsatt låga ekonomisk tillväxt och att alltfler kommuner har svårt att ordna bostäder till nyanlända.

Om den gamla regeringen återinkallas får den i första hand i uppgift att driva igenom en ny vallag. Det blir med största säkerhet nyval nästa år, kanske redan i april.

Den stora populistiska Femstjärnerörelsen och Lega Nord har vind i seglen och vill gå till valurnorna så fort som möjligt.

Båda partierna suger upp missnöjet mot det politiska och ekonomiska etablissemanget medan landets traditionella höger- och mittenpartier i princip har försvunnit. Silvio Berlusconis Forza Italia, har så gott som helt förlorat sin attraktionskraft.


Risk att Klarnas värde kollapsar – farligt läge för Siemiatkowski

En sjunkande värdering i kombination med ett stort kapitalbehov har blivit en giftig cocktail för förlusttyngda bolag som Klarna. I rådande läge blir det en tuff utmaning för vd Sebastian Siemiatkowski att ta in pengar till en värdering på 300 miljarder kronor.

Frågan är om det nyligen aviserade sparpaketet där 10 procent av personalstyrkan, cirka 700 personer, måste lämna Klarna räcker för att lugna investerarna.

Sebastian Siemiatkowski.
Sebastian Siemiatkowski.Foto:Jack Mikrut

Vi kan bli lönsamma om vi vill, men vi prioriterar tillväxt. Det är ett budskap som många bolag har levererat de senaste åren. 

Efter värderingsslakten i techsektorn i allmänhet, och olönsamma bolag i synnerhet, vill investerarna nu se bevis på detta. För många bolag kommer det att bli svårt. Att göra en helomvändning mot lönsamhet kräver en annan företagskultur jämfört med en ”gasen i botten-filosofi”, och i flera fall lär det krävas såväl ledningsförändringar som personaluppsägningar. 

Ett av de mest intressanta bolagen att följa på detta tema är Klarna. Efter en makalös expansion nådde betaljätten en värdering på hela 390 miljarder kronor i fjol – högre än svenska storbanker som bedrivit verksamhet i hundratals år och i nivå med jätten Nordea.

Men tillväxten har kommit till ett högt pris. Som Di skrev i tisdags hade Klarna under perioden 2019–2021 kostnader – inklusive kreditförluster – på totalt 40,2 miljarder kronor men intäkter på endast 31,1 miljarder kronor. 

Det var dessutom år med bra ekonomiska förhållanden i världen. När Klarna nu enligt uppgift är ute och äskar pengar igen ser världen och bolagsvärderingarna helt annorlunda ut. 

Enligt medieuppgifter väntas värderingen sjunka med nära en tredjedel till cirka 300 miljarder i den nya rundan, där Klarna väntas ta in runt 10 miljarder kronor.

Om det stannar på 300 miljarder kronor får man dock se det som ett styrketecken från Klarna. Givet bolagets ekonomiska situation och hur konkurrenterna går skulle det lika gärna kunna bli 200 miljarder.

Den rutinerade investeraren Tommy Jacobson uppgav i Di TV i veckan att han anser att det är omöjligt att räkna på ett bolag som Klarna där förlusterna fortsätter öka. 

”Om det är värt 100 eller 400 miljarder har jag ingen aning om”, sa han. 

En av Klarnas största konkurrenter på den amerikanska marknaden, Affirm, har exempelvis rasat med 79 procent på New York-börsen i år. Betalbolaget Block (tidigare Square), som i fjol köpte Klarna-konkurrenten Afterpay för 250 miljarder kronor, har i sin tur tappat 54 procent och Paypal är ner 58 procent i år.

Klarna måste nu övertyga investerarna om att affärsmodellen fungerar i tuffare tider och att det finns en tydlig väg mot minskade förluster och i förlängningen lönsamhet. För Klarna är det här extra viktigt då det inte är vilket techbolag som helst – utan en bank med allt vad det bör medföra i form av regleringar och kapitalkrav. 

Det första kvartalet gav inte någon fingervisning om ett trendskifte. Både kreditförlusterna och de administrativa kostnaderna ökade betydligt mer än intäkterna och förlusten blev nästan 2,6 miljarder kronor. Samtidigt landade kassaflödet på minus 7,3 miljarder. 

Frågan är om det nyligen aviserade sparpaketet där 10 procent av personalstyrkan, cirka 700 personer, måste lämna Klarna räcker för att lugna investerarna. 

Att ta in pengar i detta läge är en helt ny utmaning för Klarnas ledning som hittills jobbat i stark medvind där framgångsrika kapitalrundor avlöst varandra till en ständigt högre värdering. 

Entusiasmen har i år ersatts av cynism där marknaden vet priset på allt och värdet på ingenting, för att parafrasera författaren Oscar Wilde. 

Det blir därför en tuff utmaning för vd Sebastian Siemiatkowski att övertyga investerare att stoppa in nya pengar till en värdering kring 300 miljarder kronor – samtidigt som det lär finnas en oro att det kan behövas fler kapitalrundor framöver till ännu lägre värderingar. 

Fortsättningen på 2022 kommer att bli avgörande i historien om Klarna. 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?