ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

E-type går från vikingamjöd till pirater

  • Martin ”E-type” Erikson öppnar ny krog. Foto: Amanda Lindgren
  • Foto: Amanda Lindgren
  • Foto: Amanda Lindgren

Martin ”E-type” Erikson tar rygg på sin egen idé med historiska restauranger och öppnar sin tredje restaurang, Lasse i gatan. ”Att göra om ett kafé till en restaurang kunde ju inte vara så svårt”, säger Martin Erikson.  Men det var innan han visste att kaféet ”aldrig funnits”.

Lasse i gatan ligger nedanför marknivån på Västerlånggatan i Stockholm, med väggar av 1400-talstegel och en hemlig köpmanstrappa som ingen vet var den slutar. I taket syns sotsvärtat tegel som återanvändes efter den stora branden 1624 som kunde slukat hela Gamla stan om vinden legat åt ett annat håll. 

Det är Kafé Arts gamla lokaler, som enligt byggnadsnämnden inte funnits registrerat som kafé utan som möteslokal. Något som satte tvärstopp för Martin Eriksons restaurangplaner.

”Att göra om ett kafé till en restaurang kunde ju inte vara så svårt. Jag tog över lokalen, skickade in tillstånd för att driva en livsmedelsanläggning och då ringde byggnadsnämnden. Enligt deras papper var det möteslokal och lager i lokalen. Så när de upptäckte att det drivits kafé där blev det röd flagg hos varenda myndighet. Riksantikvarien, arkeologer, länsantikvarien: alla kom hit”, säger Martin Erikson.

Möten avlöste möten hela hösten och vintern så alla myndigheter skulle få en chans att komma överens. Ventilationen var för dålig enligt gällande regler och väggarna höll på att vittra sönder av fukt och salt, men riksantikvarien tillät inte nya hål i väggen för bättre ventilation.

”Jag stod här med ett bygglag på fyra-fem man, i blåkläder och pannlampor, och så kommer det ner en riksantikvarie och bara säger: ‘Nej, det får ni inte göra’. Vi fick bara borra i murbruket, inte i tegelstenarna. Så när byggnadsnämnden krävde att vi sätter skydd i valven för att skydda folks huvuden, då valven är så låga, så godkände riksantikvarien två hål per valv. Inte mer. I dag skrattar han när jag ringer.”

Var det någon gång som det kändes som att det aldrig kommer att gå?

”Ungefär fem gånger om dagen i nio månader. Framför allt på kvällarna. Just nu diskuterar vi plats för kartonger och tomglas utanför lokalerna med grannen.”

Historien bakom restaurangens namn Lasse i gatan handlar om Lars Gathenhielm, född Lars Andersson Gathe, en svensk kapare, kommendör och affärsman som bedrev kaparverksamhet på Västkusten tillsammans med sin fru Ingela Gathenhielm. 

”Det intressanta är att hon fångar upp Lars kaparverksamhet när han dör och fortsätter under hans kaparbrev. Hon kallades 'Kapardrottningen från Majorna.”

Varför blev det historiskt tema igen?

”Historien om Lars Gathenhielm känner få till. Det finns bara ett litet ölbryggeri och webbadressen lasseigatan.se ägdes av en kille som hade tänkt starta en cateringfirma men det blev inget. Han erbjöd mig att köpa adressen mot en ‘dansk designad utegrill med kåpa’. Så köpte jag en mycket vacker grill som ser ut som en stor droppe.”

Martin Erikson kör alltså vidare på det historiska konceptet som varit en miljonsuccé på vikingainspirerade krogen Aifur, där omsättningen passerade drygt 27 miljoner under 2018. Men samma koncept blev en flopp med restaurang Gustavia ute på Fjäderholmarna. Inspirationen där kom från den karibiska ön St Barths som var en svensk koloni 1784-1847, och där ekonomin delvis baserades på slavhandel. Det var en konceptidé som inte föll i god jord.

Vad hände med Gustavia?

”Idén var jättebra, men folk ifrågasatte hur vi kunde döpa en restaurang till Gustavia med tanke på vad ekonomin där gick ut på. Historia är känsligt.”

Aifur går ju tvärtom väldigt bra, hur tror du Lasse i gatan kommer gå?

”Jag hoppas att det ska bli som Aifur. Om det går hälften så bra så går det lika bra eftersom lokalen är hälften så stor.”

Vad kan man förvänta sig som gäst när man kommer hit?

”Man ska känna sig välkomnad och det ska vara mysigt. Varmrätterna är bara tre, en fiskrätt, en kötträtt och en vegetarisk, som serveras på stora fat.”

På menyn finns både flankstek, portabellosvamp och bakad sötpotatis att beställa. Inte direkt 1700-talsmat. Potatis började exempelvis bli populärt i hushållen först på 1800-talet. Bakom menyn ligger dock en kulinarisk lärdom från Aifur.

”Jag tvingade kockarna att göra gotländska glödhoppor där: den sämsta delen på fåret som legat i salt i nio veckor, som sedan läggs i brödsmulor och serveras med rotmos. Vi sålde en sån rätt och de ville bara få pengarna tillbaka. Så jag lämnade menyn till kocken den här gången, det funkar inte att mikrostyra allt.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer