ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

E-krona bland årets nyord – här är hela listan

  • Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, vid en presskonferens om en centralbanksutgiven elektronisk valuta. Foto: Marko Sävälää/TT

Mandatpingis, gal-tan-skala och whataboutism. Att det hölls val i Sverige 2018 märks i årets lista över nya ord. Bland de ekonomiska bidragen märks e-krona och techlash.

”Ofta plockar man fram förslag som man lagt tidigare, men man ger dem ett nytt namn”, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

De ska vara nya, så klart, men inte för nya, för de måste ha hunnit bli hyfsat etablerade och förekomma med viss frekvens i det skrivna språket. Nyorden alltså.

Och vill de in på den lista som sammanställs av Språkrådet och Språktidningen får de också gärna säga något om året som gått, som aquafaba, det spad från konserverade baljväxter som går att använda i stället för äggvita när man gör bakverk.

”Man använder oftast spadet från kikärtor och om man tänker på vad som händer med magen när man äter kikärtor så låter det kanske trevligare med aquafaba än bönvatten”, säger Anders Svensson.

På årets lista finns 33 nya ord. I vanlig ordning är några av dem lånade från engelskan och många består av sammansättningar av ord som redan finns.

”Det är så vi bildar den stora massan av nya ord, genom sammansättningar av befintliga ordled. Många ord handlar om ny teknik och när vi importerar själva tekniken så följer ofta engelskan med”, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Här märks explainer och techlash, men även att dm:a, alltså att skicka ett direkt meddelande till någon på till exempel Facebook. Det är ett begrepp som sedan ganska länge är etablerat på sociala medier.

Samtidigt har det svenska språket gjort avtryck utomlands. Ola Karlsson lyfter fram två svenska ord som har tagit sig ut i världen.

”Ett exempel är plogga, alltså att jogga och plocka skräp samtidigt. Först lät det lite fånigt, men sedan visade det sig att många kommuner anordnade ploggingrundor. Nu har jag sett ordet på listor i Storbritannien och Norge”, säger han.

”Dödstädning var nytt förra året och det har spritt sig till hela världen, mycket tror jag tack vare att det skrevs en bok om att dödstäda som har översatts till många olika språk.”

Årets nyordslista präglas dock mer av inhemska händelser än av inflytande från den engelskspråkiga världen. Enligt Ola Karlsson har valrörelsen och den politiska debatten satt tydliga spår i svenskan. Här märks ord som flygskam och whataboutism, men också det smålustiga mandatpingis.

”Det fanns många fler, med det var mycket vi tyckte var för tillfälligt, som 1-2-3-lösning, eller lite för roligt, som Annieansen”, säger Ola Karlsson.

Ofta används de nya orden för att ladda politiska utspel med värderingar.

”Man vill göra sin politik tydlig och på samma sätt är man mån om att svartmåla motståndarens politik. Det kan man göra genom att använda nya ord. Ett ord som inte kom med på listan var Stefan Löfvens servettskiss. Det är säkert många fantastiska idéer som har kommit till på servetter, men inte statsbudgetar”, säger Anders Svensson.

Bland de personliga favoriterna framhåller Ola Karlsson ordet lårskav. Det går inte att äta, utan beskriver den irritation som kan uppstå mellan låren.

”Det här fenomenet måste ha funnits sedan stenåldern, men ordet är bara runt två år gammalt. Det är spännande att det plötsligt dyker upp i språket och med det kommer en rad produkter som lårskavsdeodorant som man kan pudra på för att minska problemet”, säger Ola Karlsson.

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies