Annons

E-krona bland årets nyord – här är hela listan

Mandatpingis, gal-tan-skala och whataboutism. Att det hölls val i Sverige 2018 märks i årets lista över nya ord. Bland de ekonomiska bidragen märks e-krona och techlash.

”Ofta plockar man fram förslag som man lagt tidigare, men man ger dem ett nytt namn”, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, vid en presskonferens om en centralbanksutgiven elektronisk valuta.
Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, vid en presskonferens om en centralbanksutgiven elektronisk valuta.Foto:Marko Sävälää/TT

De ska vara nya, så klart, men inte för nya, för de måste ha hunnit bli hyfsat etablerade och förekomma med viss frekvens i det skrivna språket. Nyorden alltså.

Och vill de in på den lista som sammanställs av Språkrådet och Språktidningen får de också gärna säga något om året som gått, som aquafaba, det spad från konserverade baljväxter som går att använda i stället för äggvita när man gör bakverk.

”Man använder oftast spadet från kikärtor och om man tänker på vad som händer med magen när man äter kikärtor så låter det kanske trevligare med aquafaba än bönvatten”, säger Anders Svensson.

På årets lista finns 33 nya ord. I vanlig ordning är några av dem lånade från engelskan och många består av sammansättningar av ord som redan finns.

”Det är så vi bildar den stora massan av nya ord, genom sammansättningar av befintliga ordled. Många ord handlar om ny teknik och när vi importerar själva tekniken så följer ofta engelskan med”, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Här märks explainer och techlash, men även att dm:a, alltså att skicka ett direkt meddelande till någon på till exempel Facebook. Det är ett begrepp som sedan ganska länge är etablerat på sociala medier.

Samtidigt har det svenska språket gjort avtryck utomlands. Ola Karlsson lyfter fram två svenska ord som har tagit sig ut i världen.

”Ett exempel är plogga, alltså att jogga och plocka skräp samtidigt. Först lät det lite fånigt, men sedan visade det sig att många kommuner anordnade ploggingrundor. Nu har jag sett ordet på listor i Storbritannien och Norge”, säger han.

”Dödstädning var nytt förra året och det har spritt sig till hela världen, mycket tror jag tack vare att det skrevs en bok om att dödstäda som har översatts till många olika språk.”

Årets nyordslista präglas dock mer av inhemska händelser än av inflytande från den engelskspråkiga världen. Enligt Ola Karlsson har valrörelsen och den politiska debatten satt tydliga spår i svenskan. Här märks ord som flygskam och whataboutism, men också det smålustiga mandatpingis.

”Det fanns många fler, med det var mycket vi tyckte var för tillfälligt, som 1-2-3-lösning, eller lite för roligt, som Annieansen”, säger Ola Karlsson.

Ofta används de nya orden för att ladda politiska utspel med värderingar.

”Man vill göra sin politik tydlig och på samma sätt är man mån om att svartmåla motståndarens politik. Det kan man göra genom att använda nya ord. Ett ord som inte kom med på listan var Stefan Löfvens servettskiss. Det är säkert många fantastiska idéer som har kommit till på servetter, men inte statsbudgetar”, säger Anders Svensson.

Bland de personliga favoriterna framhåller Ola Karlsson ordet lårskav. Det går inte att äta, utan beskriver den irritation som kan uppstå mellan låren.

”Det här fenomenet måste ha funnits sedan stenåldern, men ordet är bara runt två år gammalt. Det är spännande att det plötsligt dyker upp i språket och med det kommer en rad produkter som lårskavsdeodorant som man kan pudra på för att minska problemet”, säger Ola Karlsson.

 

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera