1515

Dystert år efter attackerna

Vid ettårsdagen för terrorattentaten i Paris på söndagen kan Frankrike se tillbaka på ett år präglat av fler attentat, en svag ekonomi och en kraftig minskning av turismen.

Ett tufft utgångsläge, när kampanjandet inför vårens presidentval nu börjar ta fart.

HÅRDA PRÖVNINGAR. 2016 blev ett svart år i Frankrikes historia. Terrorattentat, svag ekonomi och stor minskning av turister skapar ett tufft utgångsläge inför vårens presidentval.
HÅRDA PRÖVNINGAR. 2016 blev ett svart år i Frankrikes historia. Terrorattentat, svag ekonomi och stor minskning av turister skapar ett tufft utgångsläge inför vårens presidentval.Bild:Louise Nordström

Fredagen den 13 november 2015 går till historien som Frankrikes blodigaste dag sedan Andra världskriget. I en serie koordinerade attacker, planerade och genomförda av terrororganisationen IS, miste 130 människor livet. Många av dem var unga, som satt på uteserveringarna i 10:e och 11:e arrondissementet, eller såg konserten med Eagles of Death Metal på konsertlokalen Bataclan.

Ett år senare har livet i den franska huvudstaden till stor del återgått till det normala. Redan i våras öppnade restaurangerna som hade beskjutits. Nu är även renoveringen av Bataclan klar och konsertlokalen återinvigs på lördagskvällen, när den brittiske artisten Sting uppträder.

”Men händelsen har märkt folk i de här kvarteren. Livet har återgått till det vanliga, men sett till stämningen finns kanske lite mer allvar här än tidigare”, säger François Vauglin, borgmästare i Paris 11:e arrondissement i tidningen le Parisien.

I det kvarteret ligger både Bataclan och flera av restaurangerna som besköts ligger. Det är också här flera av ettårsdagens minnesstunder för attentatens offer hålls på söndagen. I närvaro av Paris borgmästare Anne Hildago och Frankrikes president François Hollande hålls en kort ceremoni på var och en av de sex attentatsplatserna. Då ska bland annat en informationsplakett avtäckas och en tyst minut hållas.

Men ceremonierna är inte bara ett sätt att minnas de fruktansvärda händelserna, som en man har gripits för och en annan nu har identifierats som den som planerat attackerna.

Lika mycket är minnesdagen ett tillfälle att se tillbaka på det gångna året. Ett svart år i Frankrikes historia, där ytterligare två dramatiska terrorattentat har inträffat. Ett där en präst halshöggs i byn Saint-Etienne-du Rouvray av två IS-anhängare. Ett annat där 84 människor blev ihjälkörda på kustorten Nice berömda promenadstråk Promenade des Anglais, efter att ha sett nationaldagsfyrverkerierna den 14 juli.

För turistnäringen har det varit ett prövningens år. Frankrike var med 84,5 miljoner besökare den främsta turistdestinationen 2015.

Bara under årets nio första månader har turismen backat med 7 procent. Innan året är slut kan branschen ha backat med 10 procent, lika mycket som under finanskrisen 2009, spår revisionsfirman KPMG, som inte tror på någon snabb återhämtning.

”De kommande 18 månaderna blir svåra”, stod det i en rapport som utkom i september.

Fotbolls-EM som hölls i Frankrike i somras har alltså inte bidragit till att locka fler turister. Värst drabbat av nedgången är Paris och medelhavsområdet Côte d’Azur, där Nice ligger, två grundpelare i turistnäringen, som tillsammans står för hälften av aktiviteten i branschen.

”Inget annat stort turistland har drabbats av tre attentat på rad, varav två direkt riktade mot turistorter”, säger Jean-Pierre Mas, ordförande för les Entreprises du voyage, reseföretagens intresseorganisation, i tidningen Libération.

Rädslan för attentat bidrar klart till att färre väljer att förlägga sin semester i Frankrike. Inte minst efter att USA:s utrikesdepartement utfärdade en resevarning i maj.

Men även rapporter om stöldligor som ger sig på turister har fått inte minst det växande antalet resenärer från Asien att välja andra destinationer. Hittills i år har antalet kinesiska turister minskat med över 25 procent, till 1,6 miljoner besökare, mot 2,2 miljoner för ett år sedan.

Färre turister börjar också sätta avtryck i handels- och arbetslöshetsstatistiken. Varuhuset Printemps i Paris rapporterar exempelvis en minskad omsättning på 10 procent under årets första nio månader. Samtidigt ökade antalet arbetslösa något i augusti, ett direkt resultat av attentaten enligt arbetsministeriet.

Turistnäringen stod i fjol för två miljoner jobb och en omsättning på knappt 1 700 miljarder kronor, vilket motsvarar 7 procent av landets BNP. Därför börjar den långvariga turistsvackan att oroa politikerna, som vill sätta in turistfrämjande åtgärder.

Oron stärks dessutom av att Insee, Frankrikes statistik- och ekonomibyrå, för en dryg vecka sedan presenterade siffror som visar att den tillväxten under tredje kvartalet inte har ökat i samma takt som planerat. Regeringens prognos för i år måste troligen sänkas från 1,5 procents tillväxt till högst 1,3 procent.

Till årets stora händelser kan även läggas den nyligen genomförda tömningen av migrantlägret i staden Calais, samt det undantagstillstånd som fortfarande råder inom Frankrikes gränser.

När Frankrike snart lägger detta intensiva år bakom sig är det mindre än ett halvår kvar till presidentvalet som hålls den 23 april och 7 maj nästa år. Men redan nu är kampanjandet i full gång.

Hos högern, där les Républicains är det dominerande partiet, har till exempel två av tre primärvalsdebatter sänts i tv. Den 20 och 27 november avgörs vem som blir högerns kandidat. Hos regeringspartiet Parti Socialiste väljs presidentkandidaten först i januari – och ännu har sittande presidenten François Hollande inte meddelat om han tänker delta.

Helt klart är i alla fall att utmanaren Marine le Pen från det högerextrema partiet Front National ställer upp. Hon stödde Donald Trump i USA och enligt flera bedömare kan hans seger i USA ge hennes parti vind i seglen.

Som enda klara kandidat till det franska presidentvalet är det i alla fall inte otänkbart att hon redan under rapporteringen från söndagens minnesceremonier försöker plocka politiska poäng.


Innehåll från HSBAnnons

Digitalisering ökar värdet på fastigheter

Fastigheter må bestå av trä, stål och sten, trots det kan det mesta digitaliseras. Men branschen är konservativ.

– Vi pratar ofta om HSB som en föregångare inom digitalisering, säger Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

Även om fastigheter är ohyggligt analoga till sin struktur påverkas även den sektorn av de makrotrender som driver digitaliseringen. Till exempel står fastigheter för en stor del av klimatpåverkan genom både byggnation, drift och renovering, men allt det här kan förändras med hjälp av digitalisering.

– Inom HSB har vi tittat på olika aspekter inom digitalisering i flera år, säger Jesper Josbrant, vd för HSB Affärsstöd, HSB:s egna företag för digitala tjänster.

– För mig är det viktigt att skilja på datorisering och digitalisering. Datorisering är att flytta saker från papper till filer, men digitalisering är att förflytta en hel affär. Det har skett inom film och musik, och det finns mycket vi kan göra även med fastigheter.

Ett exempel är den dagliga skötseln, där fastighetsförvaltare kan spara mycket tid och pengar genom att jobba datadrivet och serva huset när data visar att det faktiskt behövs snarare än vid bestämda tidsintervall. Ett annat är förvaltningen, där HSB undersöker hur man med hjälp av sensorer i fastigheten ska kunna känna av husets behov och därmed optimera långsiktigt underhåll och renovering.

– Samtidigt tittar vi på hur vi med hjälp av data och digitala tjänster ska kunna göra det lättare för våra bostadsrättsföreningars styrelser att enklare förstå fastighetens behov och på så sätt fatta mer informerade beslut som höjer fastighetens värde, säger Jesper Josbrant.

Möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö

Ett av de verktyg som HSB använder för att lära sig mer om digitaliseringens möjligheter är det världsunika HSB Living Lab – forskningshuset i Göteborg där människor bor samtidigt som forskarna utvecklar framtidens hållbara boende.

– Det finns så många smarta och innovativa produkter och tekniker i dag, men steget att testa dem i ett verkligt bostadsbestånd kan vara stort. Där ser vi HSB Living Lab som en frizon, en arena som uppmuntrar och möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö. Här kan vi testa innovationer skarpt i en helt verklig miljö innan vi implementerar dem i våra befintliga fastigheter säger Emma Sarin, projektledare för HSB Living Lab.

HSB Living Lab
HSB Living Lab

En av de saker som digitaliseringen har fört med sig som är aktuell i HSB Living Lab är det faktum att data i dag är högt värderad. Eftersom fastigheter och människorna som bor i dem genererar stora mängder data av olika slag pågår nu en rad olika projekt som jobbar med data för att göra bostäder och fastigheter både smartare och mer hållbara. 

– Det kommer vara spännande att följa utvecklingen kring hur man kommer att dra nytta av detta värdet framåt, säger Emma Sarin.

Digitalisering är mer än bara teknik

Att HSB har kommit långt i sin digitaliseringsresa bekräftas av Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige och partner till HSB i arbetet med ny teknik.

– Många företag ser fortfarande digitalisering som en it-fråga, men HSB har varit modiga nog att inse att digitalisering inte bara handlar om teknik utan om allt från kultur till organisation till själva affären. 

Fördelen med HSB:s synsätt är att det gör det lättare att fortsätta även när förändringsarbetet blir jobbigt.

– Många organisationer sätter igång med försök till digitalisering men ger upp när det blir jobbigt, förklarar Hélène Barnekow.

– Men Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund, och hennes ledningsgrupp har stått upp för vad de tror på, kommunicerat väl och varit proaktiva i sitt arbete. Det tror jag är en nyckel till att de har lyckats så väl.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?