Dubbla På Spåret-vinnaren tar sig an ingenjörerna

Förläggaren tvekade inför förra boken om träd, men den kom ut, blev en succé och sålde slut tre veckor före jul. Nu kommer Gunnar Wetterberg med nästa hyllning – till svenska snilleblixtar och svensk ingenjörskonst.

Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg.Foto:Joey Abrait

”Abbe Bonnier var ganska frågande till att ge ut en bok om träd, men lät sig övertalas. 'Ingenjörerna' var lättare att sälja in”, säger den folkkäre författaren och historikern om sin förlagschef och skapandet av den nya boken.

Det hela började med minnesboken om Kungliga Ingenjörsakademiens hundraårsjubileum i fjol och dess initiativtagare elektroingenjören Axel F Enström.

”Ju mer jag tog reda på om honom, desto mer insåg jag ingenjörskonstens betydelse för det svenska samhällsbygget. Ingenjörerna blev den framtida modernitetens förlossare! Det är klart att man måste samla dem i en bok”, fortsätter Gunnar Wetterberg.

”Naturvetare analyserar hurdan världen är, ett slags know-why. Ingenjörer fokuserar på know-how, att få saker gjorda.”

I ”Ingenjörerna” berättas om broar som håller och broar som inte gör det, skepp med och utan kanoner, den långt ifrån självklara framväxten av KTH och Chalmers. Boken lyfter fram personerna bakom snilleblixtar som Wingquists kullager, de Lavals separator, Daléns spis, Aseas kraftöverföring och Ericssons magnettelefoner. Här finns även bortglömda universalgenier som Alexander Lagerman och hans tändsticksmaskin, liksom nutida stjärnskott som Spotifys fildelare Ludvig Strigeus.

Ingenjörer är en relativt sen yrkeskår, som växte med industrialiseringen. Sedan dess har många företagsledare, inte minst i stora börsbolag, börjat sin bana som ingenjörer.

Gunnar Wetterberg är däremot skolad i historia och nationalekonomi, mångårig debattör och ursprungligen diplomat i Hanoi, strax efter Vietnamkrigets slut. Tillsammans med Parisa Amiri vann han ”På spåret” både 2019 och 2020, och blev folkkär på kuppen.

Foto:Joey Abrait

Enligt dig dyrkade ingenjörerna upp framtiden från andra halvan av 1800-talet och hela 1900-talet. Vilka dyrkar upp framtiden på 2000-talet?
”Ingenjörskonstens systematiska sätt att tänka och lösa problem är lika användbart i dag. Det är bara problemen och prioriteringen som förändras”, svarar historikern och tillägger:

”Jag tror att kemister sitter på lösningar på många av dagens problem, inte bara inom medicin och livsmedel, utan också nytänkande som att manipulera trädens kolkedjor. Lösningarna kommer i allt högre grad att uppstå i samspråk mellan olika områden – teknik, humaniora, etik och hållbarhet.”

Som läsare slås man av att flera pionjärer och profiler var första, andra eller tredje generationens invandrare, att många förkovrade sig utomlands samt det låga antalet kvinnliga diton. Kommentar?
”Kvinnorna blir allt fler. Deras intåg kom årtiondena efter andra världskriget, några spelade en viktig roll för de första datamaskinerna. Att Sverige haft så många snilleblixtar berodde inte på att vi hade den bästa tekniska utbildningen på 1800-talet, snarare tvärtom. Därför tvingades äventyrliga och drivna personer att vända sig utomlands för att erhålla kunskaper och erfarenhet – och det befruktade den svenska ingenjörskonsten.”

”Alla stora omställningar verkar skapa ett utrymme för nya grupper och personer att komma in. När etablerade kunskaper och know-how inte längre räcker till måste det tillkomma något nytt, och det kommer ofta utifrån eller från sidan.”

Gunnar Wetterberg ser digitaliseringen som en omställning i klass med elektricitetens genombrott.

Allt fler vd:ar hämtas ur ekonomleden och finansministern blir realpolitiskt allt mer jämbördig statsministern. Vad innebär ekonomernas ökade makt för enskilda bolags och hela Sveriges konkurrenskraft över tid?
”Snilleföretaget Atlas förlöstes av marknadsföraren Walter Wehtje när ingenjörerna hade kört fast. Ekonomer kan behövas för att tukta vildvuxna ingenjörsdrömmar. Å andra sidan kan det behövas duktiga tekniker för att begripa potentialen i nya lösningar, som Curt Nicolin, som utvecklade Sveriges första jetmotor innan han tog över Asea.”

I boken hyllar du tillväxt. Är tillväxt alltid av godo?
”Nej. Det beror på vad den används till. Förbränningsmotorn och andra dåtida framgångar har blivit nutida problem. Fritz Habers insektsbekämpningsmedel Zyklon B använde nazisterna 20 år senare i koncentrationslägren. Han var själv jude.”

Gunnar Wetterberg konstaterar att medicinare har ett mer utvecklat system för etiska bedömningar än ingenjörer och ekonomer.

”Humanioran behöver finnas med hela tiden. Lite som slaven på triumfvagnen, vars uppgift var att viska i kejsarens öra: Memento mori, ‘kom ihåg att du är dödlig’.”

Är Greta Thunberg en av vår tids slavar på triumfvagnen?
”Ja! Men ska jobbet bli gjort behövs även svensk ingenjörskonst. Sicken tur att vi numera har så himla många ingenjörer.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?