1515
Annons

Dubbla På Spåret-vinnaren tar sig an ingenjörerna

Förläggaren tvekade inför förra boken om träd, men den kom ut, blev en succé och sålde slut tre veckor före jul. Nu kommer Gunnar Wetterberg med nästa hyllning – till svenska snilleblixtar och svensk ingenjörskonst.

Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg.Foto:Joey Abrait

”Abbe Bonnier var ganska frågande till att ge ut en bok om träd, men lät sig övertalas. 'Ingenjörerna' var lättare att sälja in”, säger den folkkäre författaren och historikern om sin förlagschef och skapandet av den nya boken.

Det hela började med minnesboken om Kungliga Ingenjörsakademiens hundraårsjubileum i fjol och dess initiativtagare elektroingenjören Axel F Enström.

”Ju mer jag tog reda på om honom, desto mer insåg jag ingenjörskonstens betydelse för det svenska samhällsbygget. Ingenjörerna blev den framtida modernitetens förlossare! Det är klart att man måste samla dem i en bok”, fortsätter Gunnar Wetterberg.

”Naturvetare analyserar hurdan världen är, ett slags know-why. Ingenjörer fokuserar på know-how, att få saker gjorda.”

I ”Ingenjörerna” berättas om broar som håller och broar som inte gör det, skepp med och utan kanoner, den långt ifrån självklara framväxten av KTH och Chalmers. Boken lyfter fram personerna bakom snilleblixtar som Wingquists kullager, de Lavals separator, Daléns spis, Aseas kraftöverföring och Ericssons magnettelefoner. Här finns även bortglömda universalgenier som Alexander Lagerman och hans tändsticksmaskin, liksom nutida stjärnskott som Spotifys fildelare Ludvig Strigeus.

Ingenjörer är en relativt sen yrkeskår, som växte med industrialiseringen. Sedan dess har många företagsledare, inte minst i stora börsbolag, börjat sin bana som ingenjörer.

Gunnar Wetterberg är däremot skolad i historia och nationalekonomi, mångårig debattör och ursprungligen diplomat i Hanoi, strax efter Vietnamkrigets slut. Tillsammans med Parisa Amiri vann han ”På spåret” både 2019 och 2020, och blev folkkär på kuppen.

Foto:Joey Abrait

Enligt dig dyrkade ingenjörerna upp framtiden från andra halvan av 1800-talet och hela 1900-talet. Vilka dyrkar upp framtiden på 2000-talet?
”Ingenjörskonstens systematiska sätt att tänka och lösa problem är lika användbart i dag. Det är bara problemen och prioriteringen som förändras”, svarar historikern och tillägger:

”Jag tror att kemister sitter på lösningar på många av dagens problem, inte bara inom medicin och livsmedel, utan också nytänkande som att manipulera trädens kolkedjor. Lösningarna kommer i allt högre grad att uppstå i samspråk mellan olika områden – teknik, humaniora, etik och hållbarhet.”

Som läsare slås man av att flera pionjärer och profiler var första, andra eller tredje generationens invandrare, att många förkovrade sig utomlands samt det låga antalet kvinnliga diton. Kommentar?
”Kvinnorna blir allt fler. Deras intåg kom årtiondena efter andra världskriget, några spelade en viktig roll för de första datamaskinerna. Att Sverige haft så många snilleblixtar berodde inte på att vi hade den bästa tekniska utbildningen på 1800-talet, snarare tvärtom. Därför tvingades äventyrliga och drivna personer att vända sig utomlands för att erhålla kunskaper och erfarenhet – och det befruktade den svenska ingenjörskonsten.”

”Alla stora omställningar verkar skapa ett utrymme för nya grupper och personer att komma in. När etablerade kunskaper och know-how inte längre räcker till måste det tillkomma något nytt, och det kommer ofta utifrån eller från sidan.”

Gunnar Wetterberg ser digitaliseringen som en omställning i klass med elektricitetens genombrott.

Allt fler vd:ar hämtas ur ekonomleden och finansministern blir realpolitiskt allt mer jämbördig statsministern. Vad innebär ekonomernas ökade makt för enskilda bolags och hela Sveriges konkurrenskraft över tid?
”Snilleföretaget Atlas förlöstes av marknadsföraren Walter Wehtje när ingenjörerna hade kört fast. Ekonomer kan behövas för att tukta vildvuxna ingenjörsdrömmar. Å andra sidan kan det behövas duktiga tekniker för att begripa potentialen i nya lösningar, som Curt Nicolin, som utvecklade Sveriges första jetmotor innan han tog över Asea.”

I boken hyllar du tillväxt. Är tillväxt alltid av godo?
”Nej. Det beror på vad den används till. Förbränningsmotorn och andra dåtida framgångar har blivit nutida problem. Fritz Habers insektsbekämpningsmedel Zyklon B använde nazisterna 20 år senare i koncentrationslägren. Han var själv jude.”

Gunnar Wetterberg konstaterar att medicinare har ett mer utvecklat system för etiska bedömningar än ingenjörer och ekonomer.

”Humanioran behöver finnas med hela tiden. Lite som slaven på triumfvagnen, vars uppgift var att viska i kejsarens öra: Memento mori, ‘kom ihåg att du är dödlig’.”

Är Greta Thunberg en av vår tids slavar på triumfvagnen?
”Ja! Men ska jobbet bli gjort behövs även svensk ingenjörskonst. Sicken tur att vi numera har så himla många ingenjörer.”


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?