”Abbe Bonnier var ganska frågande till att ge ut en bok om träd, men lät sig övertalas. 'Ingenjörerna' var lättare att sälja in”, säger den folkkäre författaren och historikern om sin förlagschef och skapandet av den nya boken.
Det hela började med minnesboken om Kungliga Ingenjörsakademiens hundraårsjubileum i fjol och dess initiativtagare elektroingenjören Axel F Enström.
”Ju mer jag tog reda på om honom, desto mer insåg jag ingenjörskonstens betydelse för det svenska samhällsbygget. Ingenjörerna blev den framtida modernitetens förlossare! Det är klart att man måste samla dem i en bok”, fortsätter Gunnar Wetterberg.
”Naturvetare analyserar hurdan världen är, ett slags know-why. Ingenjörer fokuserar på know-how, att få saker gjorda.”
I ”Ingenjörerna” berättas om broar som håller och broar som inte gör det, skepp med och utan kanoner, den långt ifrån självklara framväxten av KTH och Chalmers. Boken lyfter fram personerna bakom snilleblixtar som Wingquists kullager, de Lavals separator, Daléns spis, Aseas kraftöverföring och Ericssons magnettelefoner. Här finns även bortglömda universalgenier som Alexander Lagerman och hans tändsticksmaskin, liksom nutida stjärnskott som Spotifys fildelare Ludvig Strigeus.
Ingenjörer är en relativt sen yrkeskår, som växte med industrialiseringen. Sedan dess har många företagsledare, inte minst i stora börsbolag, börjat sin bana som ingenjörer.
Gunnar Wetterberg är däremot skolad i historia och nationalekonomi, mångårig debattör och ursprungligen diplomat i Hanoi, strax efter Vietnamkrigets slut. Tillsammans med Parisa Amiri vann han ”På spåret” både 2019 och 2020, och blev folkkär på kuppen.
Enligt dig dyrkade ingenjörerna upp framtiden från andra halvan av 1800-talet och hela 1900-talet. Vilka dyrkar upp framtiden på 2000-talet?
”Ingenjörskonstens systematiska sätt att tänka och lösa problem är lika användbart i dag. Det är bara problemen och prioriteringen som förändras”, svarar historikern och tillägger:
”Jag tror att kemister sitter på lösningar på många av dagens problem, inte bara inom medicin och livsmedel, utan också nytänkande som att manipulera trädens kolkedjor. Lösningarna kommer i allt högre grad att uppstå i samspråk mellan olika områden – teknik, humaniora, etik och hållbarhet.”
Som läsare slås man av att flera pionjärer och profiler var första, andra eller tredje generationens invandrare, att många förkovrade sig utomlands samt det låga antalet kvinnliga diton. Kommentar?
”Kvinnorna blir allt fler. Deras intåg kom årtiondena efter andra världskriget, några spelade en viktig roll för de första datamaskinerna. Att Sverige haft så många snilleblixtar berodde inte på att vi hade den bästa tekniska utbildningen på 1800-talet, snarare tvärtom. Därför tvingades äventyrliga och drivna personer att vända sig utomlands för att erhålla kunskaper och erfarenhet – och det befruktade den svenska ingenjörskonsten.”
”Alla stora omställningar verkar skapa ett utrymme för nya grupper och personer att komma in. När etablerade kunskaper och know-how inte längre räcker till måste det tillkomma något nytt, och det kommer ofta utifrån eller från sidan.”
Gunnar Wetterberg ser digitaliseringen som en omställning i klass med elektricitetens genombrott.
Allt fler vd:ar hämtas ur ekonomleden och finansministern blir realpolitiskt allt mer jämbördig statsministern. Vad innebär ekonomernas ökade makt för enskilda bolags och hela Sveriges konkurrenskraft över tid?
”Snilleföretaget Atlas förlöstes av marknadsföraren Walter Wehtje när ingenjörerna hade kört fast. Ekonomer kan behövas för att tukta vildvuxna ingenjörsdrömmar. Å andra sidan kan det behövas duktiga tekniker för att begripa potentialen i nya lösningar, som Curt Nicolin, som utvecklade Sveriges första jetmotor innan han tog över Asea.”
I boken hyllar du tillväxt. Är tillväxt alltid av godo?
”Nej. Det beror på vad den används till. Förbränningsmotorn och andra dåtida framgångar har blivit nutida problem. Fritz Habers insektsbekämpningsmedel Zyklon B använde nazisterna 20 år senare i koncentrationslägren. Han var själv jude.”
Gunnar Wetterberg konstaterar att medicinare har ett mer utvecklat system för etiska bedömningar än ingenjörer och ekonomer.
”Humanioran behöver finnas med hela tiden. Lite som slaven på triumfvagnen, vars uppgift var att viska i kejsarens öra: Memento mori, ‘kom ihåg att du är dödlig’.”
Är Greta Thunberg en av vår tids slavar på triumfvagnen?
”Ja! Men ska jobbet bli gjort behövs även svensk ingenjörskonst. Sicken tur att vi numera har så himla många ingenjörer.”
