”Du är på mute” – chefernas nya favoritfraser 2020

”Det nya normala”, sades 500 procent fler gånger i samtal mellan chefer och investerare under 2020 jämfört med 2019. 

New York Times har tillsammans med analysföretaget Sentieo kartlagt företagsfraserna som blev det nya normala i USA det gångna året.  

Foto:Jessica Gow/TT

Undersökningen har tittat på fler än 20.000 olika presentationer och analyserat hur företagsspråket förändrades i USA under pandemiåret 2020. De fann ett par återkommande formuleringar som användes i möten mellan chefer och investerare för att beskriva den nya tillvaron.

”Unprecedented times”, vilket skulle kunna översättas till ”Tider utan motstycke”, ökade mest i användning. Det nämndes i 2.128 samtal det gångna året, en ökning med över 70.000 procent jämfört med 2019 då det bara yttrades tre gånger.

”Hade du frågat mig vad som verkligen boomat på engelska så är det just 'unprecedented times'. Jag får mycket mejl från USA och i dem nämns det nästan alltid. Samma sak med 'take care of yourself' eller 'stay safe'”, säger Stefan Öberg, vd på Tradera. 

Även ”arbeta hemifrån” ökade signifikant, med 26.820 procent. Den frasen kunde höras i lite under 5.000 samtal medan ”utmanande” landade på 14.655. Den senare ökade däremot endast med 70 procent jämfört med ifjol. Även ”tekniska svårigheter” fick ett stort uppsving. 

En fras som nästan blivit synonym med pandemin, när hemarbetandet ökat markant, är: ”du är på mute”. Den användes 1.000 procent oftare i amerikanska affärsmöten det gångna året. Även i Sverige har det redan blivit en klassiker på digitala möten.

”'Jag tror att du är på mute', den har verkligen boomat. Eller 'ser ni min presentation?'. Den frågar man varje gång man ska visa något. Det är nästan så att folk inte ens orkar svara längre. Sedan hör man ofta 'jag har problem med min kamera'”, säger Stefan Öberg.

Även ”hör ni mig?” och ”vem var det?” var två ständigt återkommande fraser på Traderas digitala möten i år.

För Patrick Svensk, styrelseordförande för Readly, är det andra begrepp som tagit sig in sig i vokabulären. 

”Det är klart att 'Zoommöten' har blivit ett eget begrepp som Tetra Pak. Ett bedrövligt år på det sättet, att vi pratar om 'Zoommöten' och inte vanliga möten. Redan i april hade jag använt nio olika mötestjänster. Så frasen 'hur fan delar jag den här presentationen i den här appen?' har också varit ofta använd”, säger han.

Enligt New York Times-undersökningen har användningen av svordomar varit oförändrad i år.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?